Tormod Otter Johansen - Böcker

I ljuset av bland annat klimatförändringar, pandemier och ett osäkrare omvärldsläge har krisjuridiken blivit ett högaktuellt rättsområde. De rättsliga regler och befogenheter som olika aktörer har tillgång till är en avgörande del av samhällets beredskap och hantering av allt från olyckor till kriser och krig. Åtgärder som vidtas behöver ha stöd i rättsordningen och måste vara avvägda på ett sådant sätt att de demokratiska fri- och rättigheterna skyddas.

Krisjuridik är den första systematiska sammanställningen av reglerna inom områdena olycka, fredstida kriser och höjd beredskap och läsaren ges en överblick över hela det spektra av rättsliga regler, befogenheter, aktörer och uppgifter som krisjuridiken innehåller. Boken beskriver också de svenska reglernas framväxt och sätter in dem i ett nordiskt, europeiskt och internationellt sammanhang. Avslutningsvis diskuteras de praktiska och principiella utmaningar som krisjuridiken ställts inför och i framtiden kommer behöva hantera.

Krisjuridik är av intresse för jurister och beslutsfattare i kommuner, regioner, statliga myndigheter samt de som arbetar inom den ideella sektorn och näringslivet med krishantering och beredskap. Den är också utformad för att fungera som lärobok på juristprogrammet såväl som utbildningar med fokus på bland annat krisberedskap och civilt försvar.

Glänta 1.15 består av texter som inte förhåller sig till ett på förhand uttänkt tema. Det börjar med Elnathan Johns novell om Boko Haram och slutar med att Gayatri Chakravorty Spivak manar oss att öva föreställningsförmågan. Däremellan finner Tormod Otter Johansen att den svenska självbilden sitter i väggarna, medan Felicia Mulinari skriver från ett Malmö som brinner och Lydia Davis sätter ut gammelmormödrar på verandan. Och Alexandru Vakulovski blir ihjälslagen av sin far; Ulrika Dahl spinner trådar mellan mostrar och monster; Elis Burrau uppmanar oss att torka oss om munnen, performativt; Mårten Björk & Göran Larsson tecknar Islamiska statens historia; Adriana Cavarero ställer terrorism & horrorism bredvid varandra; Tobias Hübinette & Lennart E H Räterlinck finner en vit rasmelankoli bland utklädda västerlänningar; Yves Citton introducerar rytmologin; Ulf Karl Olov Nilsson analyserar nya och gamla skadade och Judith Kiros får allt att börja om.

Om Sanningen. Anna-Karin Selberg om varför en sanning inte kan segra över politiska lögner; Valentin Groebner om de fejkade nyheternas långa historia; Marci Shore om postmodernismens skuld, m fl, mm. I det nya numret av Glänta frågar sig Anna-Karin Selberg hur det kommer det sig att vissa politiker kan ljuga hur mycket som helst, och samtidigt uppfattas som sanningssägare av sina väljare. Dessutom: Valentin Groebner skriver de fejkade nyheternas långa historia; Bertolt Brecht listar fem svårigheter vid skrivandet av sanningen; Marci Shore omprövar postmodernismens skuld; samt bidrag av Michael Azar, Jenny Tunedal och många, många fler.

Avhandlingen ger ett bidrag till offentligrättens allmänna läror med ett fokus på den svenska förvaltningsrättens centrala begrepp. Utgångspunkten är att förvaltningsrätten bör utgå från att all offentlig förvaltning är faktisk verksamhet. Detta som en motvikt mot disciplinens upptagenhet vid ärendehandläggning, beslut och myndighetsutövning. Studien innefattar rättsteoretisk, rättshistorisk och materiell forskning. Den presenterar också nya och utvecklade begrepp för att beskriva den offentliga förvaltningen från ett rättsligt perspektiv: oreglerad förvaltning, åtgärd som grundläggande begrepp, handlingsformer, myndighetsutövningens två dimensioner, konsumtion av myndighetsutövning i beslut samt den speciella förvaltningsrelationen.