"Elever som hotar andra elever, elever som trakasserar lärare, elever som förstör. Vesna Prekopic ger i Brottsplats: Skolan en effektiv bild av våldet i den svenska skolan. Det är omöjligt att blunda." Dagens Nyheter

"Det är ingen vågad gissning att Brottsplats: Skolan, kommer att spela en avgörande roll i samhällsdebatten ända in i 2026 års valrörelse." Jönköpings-Posten

Brottsplats: Skolan är en berättelse om misslyckande.

Dels Vesna Prekopics eget. Efter mer än ett decenniums framgångsrikt arbete som lärare och skolledare, fick hon möjlighet att som rektor själv ta över en nystartad skola. Fylld av idealism och visioner mötte hon barnen och deras föräldrar. Mindre än ett år senare hotad och spottad på av sina elever, på gränsen till utbrändhet på grund av övermäktig arbetsbelastning bedömde hennes chefer att det var för farligt för henne att jobba kvar på skolan.

I de erfarenheter som Vesna Prekopic gjorde finns en större berättelse. För Brottsplats: Skolan handlar inte minst om samhällets misslyckande.

Nästan varannan elev i årskurs nio uppger numera att de utsatts för stöld, våld, hot, rån eller sexualbrott samtidigt har hoten och våldet mot lärare och rektorer exploderat. Sedan 2012 har antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket mer än fördubblats. Skolan är i dag Sveriges vanligaste brottsplats för misshandel och sexuella kränkningar.

Hur kunde det gå så fel? I Brottsplats: Skolan möter Vesna Prekopic lärare, skolledare, forskare och politiker. Hennes undersökning tecknar en bild av hur världens viktigaste arbetsplats blev en av de farligaste men leder också fram till en tanke om vad vi kan göra åt det.

Media visar upp bilder på mammor som nattvandrar, mammor som uppvaktar politiker, mammor som skapar nätverk. Mammor som försöker skydda sina barn. För varje skjutning växer mammornas börda av vanmakt och sorg.

Men var är papporna? Var är männen, de unga pojkarnas förebilder? Vad har papporna för roll för det våldsförebyggande arbetet? Vi vet att de finns och att de är minst lika förtvivlade. Men de hörs inte.

I reportageboken Papporna, sönerna, våldet träffar vi poliser, socialarbetare och eldsjälar. Men framförallt pappor, som får komma till tals utan att vi avbryter dem. Gamla som unga, några med kriminell bakgrund, andra som aldrig trampat på fel sida om lagen. Några är födda i Sverige, andra inte. Men varje pappa har sin historia att berätta.  

"Elever som hotar andra elever, elever som trakasserar lärare, elever som förstör. Vesna Prekopic ger i Brottsplats: Skolan en effektiv bild av våldet i den svenska skolan. Det är omöjligt att blunda." Dagens Nyheter

"Det är ingen vågad gissning att Brottsplats: Skolan, kommer att spela en avgörande roll i samhällsdebatten ända in i 2026 års valrörelse." Jönköpings-Posten

Brottsplats: Skolan är en berättelse om misslyckande.

Dels Vesna Prekopics eget. Efter mer än ett decenniums framgångsrikt arbete som lärare och skolledare, fick hon möjlighet att som rektor själv ta över en nystartad skola. Fylld av idealism och visioner mötte hon barnen och deras föräldrar. Mindre än ett år senare hotad och spottad på av sina elever, på gränsen till utbrändhet på grund av övermäktig arbetsbelastning bedömde hennes chefer att det var för farligt för henne att jobba kvar på skolan.

I de erfarenheter som Vesna Prekopic gjorde finns en större berättelse. För Brottsplats: Skolan handlar inte minst om samhällets misslyckande.

Nästan varannan elev i årskurs nio uppger numera att de utsatts för stöld, våld, hot, rån eller sexualbrott samtidigt har hoten och våldet mot lärare och rektorer exploderat. Sedan 2012 har antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket mer än fördubblats. Skolan är i dag Sveriges vanligaste brottsplats för misshandel och sexuella kränkningar.

Hur kunde det gå så fel? I Brottsplats: Skolan möter Vesna Prekopic lärare, skolledare, forskare och politiker. Hennes undersökning tecknar en bild av hur världens viktigaste arbetsplats blev en av de farligaste men leder också fram till en tanke om vad vi kan göra åt det.

Media visar upp bilder på mammor som nattvandrar, mammor som uppvaktar politiker, mammor som skapar nätverk. Mammor som försöker skydda sina barn. För varje skjutning växer mammornas börda av vanmakt och sorg.

Men var är papporna? Var är männen, de unga pojkarnas förebilder? Vad har papporna för roll för det våldsförebyggande arbetet? Vi vet att de finns och att de är minst lika förtvivlade. Men de hörs inte.

I reportageboken Papporna, sönerna, våldet träffar vi poliser, socialarbetare och eldsjälar. Men framförallt pappor, som får komma till tals utan att vi avbryter dem. Gamla som unga, några med kriminell bakgrund, andra som aldrig trampat på fel sida om lagen. Några är födda i Sverige, andra inte. Men varje pappa har sin historia att berätta.