Violette Leduc – författare

An obsessive and revealing self-portrait of a remarkable woman humiliated by the circumstances of her birth and by her physical appearance, La Bâtarde relates Violette Leduc’s long search for her own identity through a series of agonizing and passionate love affairs with both men and women.When first published, La Bâtarde earned Violette Leduc comparisons to Jean Genet for the frank depiction of her sexual escapades and immoral behavior. A confession that contains portraits of several famous French authors, this book is more than just a scintillating memoir—like that of Henry Miller, Leduc’s brilliant writing style and attention to language transform this autobiography into a work of art.

'The great French feminist writer we need to remember' Guardian 'Violette Leduc's novels are works of genius and also a bit peculiar' Deborah Levy, from the introduction An old woman lives alone in a tiny attic flat in Paris, counting out coffee beans every morning beneath the roar of the overhead metro. Starving, she spends her days walking around the city, each step a bid for recognition of her own existence. She rides crowded metro carriages to feel the warmth of other bodies, and watches the hot batter of pancakes drip from the hands of street-sellers. One morning she awakes with an urgent need to taste an orange; but when she rummages in the bins she finds instead a discarded fox fur scarf. The little fox fur becomes the key to her salvation, the friend who changes her lonely existence into a playful world of her own invention. The Lady and the Little Fox Fur is a stunning portrait of Paris, of the invisibility we all feel in a big city, and ultimately of the hope and triumph of a woman who reclaims her place in the world.'A moving, beautiful and authentic classic. We must be grateful to the Penguin European Writers series, a precious venture in these dark times, for bringing it back to us.' John Banville, Booker prize-winning author of The Sea'This book is as richly humane as anything else you're likely to read' Independent

Oäktingen är ett självporträtt. Skriven utan undanflykter eller ursäkter. Kanske är den en av de mest fysiska, ärliga och minst tillrättalagda biografier som skrivits. Bokens titel till trots är denna berättelse fylld av djur och barn, ängar och blomster, bakverk och frukter, flickor som förälskar sig i flickor. Den är sensuell och fylld av begär. Men det är också sant att Violette Leduc föddes som oäkting till en tjänstekvinna i norra Frankrike i början av 1900-talet. Hon växte upp i en miljö fri från män. Med sin älskade mormor. Med den hårda modern som under barndomen inpräntade hos henne en ohjälplig skuldkänsla över sin blotta existens. Att hon valt Oäktingen som titel säger något om hur svårt det var för henne att undkomma denna livsskuld, detta inre krucifix på vilket hennes livsberättelse fästs. Violette Leduc tar läsaren med på en resa genom barndomen till internatskolan där hon för första gången möter kärleken och sensuelliteten i sovsalsgrannen Isabelle. Där hon träffar pianolärarinnan Hermine som kom att älska henne uppoffrande under många år. Vi möter Paris genom hennes ögon. Träffar litterära digniteter. Förförs av boulevarderna och skyltfönstren med sina löften om rikedom och skönhet. Hon låter oss uppleva hur hon bränner ut relationer till människor hon älskar. Hur hon instängd i sin självupplevda fulhet, ständigt bärande på skulden från barndomen, söker en plats i världen. Vi får plågas med henne genom det olyckliga äktenskapet med vännen Gabriel. Hon låter oss möta den homosexuella författaren och dandyn, Maurice Sachs, som under andra världskriget tar med henne bort från Paris och tvingar henne att börja skriva. Det är via hans kontakter hon skapar en framgångsrik affärsrörelse på svarta marknaden genom att sälja livsmedel dyrt till huvudstadens borgarklass. Men de stora, historiska händelserna som präglar hennes samtid påverkar henne knappast. Violette Leduc skriver opåverkad av andras förväntningar och värderingar. Hon berättar sitt liv med orädd ärlighet, som om ingen lyssnare funnes.