Agerings Bokförlag – förlag

Lyckans historia kan göras svindlande lång. Från antikens Fortunakult till dagens lyckoindustri har människor funderat och resonerat kring tillvarons förutsättningar och beståndsdelar, kring dess lycka och olycka. Men lyckan är ett föränderligt begrepp med skiftande betydelser. Historikern Anna Nilsson undersöker här hur lyckobegreppet förändrades under övergången från tidigmodern till modern tid. I centrum står ett av dåtidens främsta populärkulturella medier, skillingtrycksvisan. De behandlade högt och lågt, andligt och världsligt, kärlek, religiositet, brännvin, brotts- lingar och politik. Hur resonerade man i dessa enkla visor kring lyckan? Vad innebar det att vara lycklig enligt dåtidens populärkultur? Och hur förändrades budskapet i övergången till ett mer modernt samhälle?

Lyckans betydelse är ett nyskapande bidrag till förståelsen av en i svensk forskning relativt outforskad period, de hundra åren mellan 1750 och 1850. Boken ger perspektiv på hur världsbild och människosyn omvandlades och hur lyckan kom att tillskrivas en helt ny betydelse. Lyckans betydelse aktualiserar de stora frågorna om världens ordning, människans plats och syfte i tillvaron, godhet och ondska, lycka och olycka, liv och död.

I råkall gryning bankar döden på en grovhuggen stugdörr vid en tillfrusen flod i South Dakota, USA. En skoningslös strid följer. Sitting Bull faller livlös till marken badande i blod. Året är 1890. Tidernas mest berömda indianhövding är mördad. Och den vita "härskarrasen" triumferar.Utifrån ett rikt källmaterial skildrar författaren den makalöse siouxledaren Sitting Bulls högdramatiska livssaga i 1800-talets amerikanska västern. Hövdingen sviker aldrig sina indianska ideal. Han offrar allt för lakotafolkets rätt att vandra "den röda vägen". Andlighet och hemland är en okränkbar enhet. Men de vita invadörerna har andra ide´er...Jagade av överste Nelson Miles trupper hamnar Sitting Bulls friskaror i landsflykt i Kanada. Svält och umbäranden tvingar dem tilbaka till USA och reservatets träldom. Här utvecklas en mental maktkamp mellan Sitting Bull och den baksluge indianagenten James McLaughlin. Slutet är nära...Med Sittings Bulls unikt sammansatta person i centrum får läsaren en rundmålning av ett avgörande skede i USA:s imperiala födelse. Aggressionskrigen mot urinvånarna, landstölderna och de hundratals brutna indianfördragen är själva grundvalen för den statsbildning vi känner som USA.Det har länge saknats en svenskspråkig biografi om Sitting Bull, vilket gör detta arbete så mycket angelägnare.

Stora företag syns allt mer i media och offentlighet – men deras ägare är samtidigt ofta osynliga och tysta. Varför är det så? Vad betyder en sådan tystnad och osynlighet bland näringslivets största ägare? Ja, vad betyder det egentligen att äga?

Denna studie bygger på unika intervjuer med ett antal av de verkligt stora ägarna i det svenska näringslivet, där de berättar om hur de hanterar sin roll i offentligheten. Genom undersökningen framträder ett mönster: ägarna drar en skarp gräns mellan sina offentliga och icke-offentliga sidor. Och viktigast av allt är att inte tala offentligt om förmögenhet, familj och privatliv. Att stora ägare på så vis vill skydda sitt privatliv från offentligheten är förståeligt, men det är samtidigt problematiskt mot bakgrund av att företag ärvs från generation till generation. Några av de viktigaste momenten i att utöva ägande återfinns utanför företaget: i familjen och i det privata livet. Men de stora ägarnas tystnad om sina egna liv och ägarfamiljernas generationsskiften medför att ägarutövningen i de största företagen förblir höljd i dunkel. Här, i det privata ägandet av de största företagen, formas dynastier som lever utan insyn från omvärlden.

Är ägarnas tystnad ett legitimitetsmässigt problem? Eller är deras tystnad i stället en framgångsrik iscensättning av ägandet i offentligheten, så att det framstår som något avskilt, tyst och hemlighetsfullt? I denna doktorsavhandling analyseras och diskuteras dessa frågor. Genom sin undersökning utmanar författaren också den populära uppfattningen att tystnad skulle vara förknippad med maktlöshet. Den yttersta ekonomiska makten i vårt samhälle utövas nämligen genom offentlig tystnad.