Centrum för Biologisk Mångfald – förlag

Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster! Visst är biologisk mångfald viktigt men hur viktigt är den? Och hur ser alternativ, konsekvenser och vägval ut vad gäller bevarandet av mångfalden? I den här boken har mer än 50 forskare i lika många bidrag beskrivit olika aspekter på biologisk mångfald och naturnyttor/ekosystemtjänster och utifrån sin verksamhet exemplifierat och reflekterat över vad naturen betyder för Sverige. Boken är tvärvetenskaplig och vänder sig därmed både till en bred allmänhet och till forskare som vill bilda sig i ämnen som de själva inte är fackkunniga i. Den är särskilt relevant för alla som på något sätt professionellt intresserar sig för hållbar utveckling. Målet är att visa på hur mångfasetterat vårt beroende av naturen är även om vi idag lever i ett modernt och urbant informationssamhälle.

Idén till boken har väckts av Naturvårdsverkets vetenskapliga råd för biologisk mångfald och ekosystemtjänster och många av författarna är också medlemmar i rådet. Boken är utgiven av SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM) som är en enhet vid Sveriges lantbruksuniversitet. CBM blev till som ett svar på Sveriges undertecknande av FN:s konvention om biologisk mångfald för att underlätta genomförandet av Sveriges internationella åtagande.

Eken kan ses som själva sinnebilden av biologisk mångfald. Den skapar förutsättning för allsköns kryp, svampar och andra organismer. Den är avgörande för nästan niohundra svenska arter och viktig för många fler. Betydelsen baseras på allt från det lilla färska ekollonet till den döda månghundraåriga håleken. Trädets livsstadier ger en stor variation av djur, stora som små, drar nytta av eken livsmiljö och föda, direkt eller indirekt. Bland de mest kända av dessa är ekoxen och större och mindre ekbock, tre karismatiska skalbaggar som är beroende av ekved för sina larvstadier. 

Eken har dessutom en symbolisk och praktisk betydelse i vår svenska kulturhistoria. Den var avgörande för svenska flottan under stormaktstiden och under lång tid var eken regale, det vill säga endast kronan hade rätt att avverka den. Det gjorde den mindre uppskattad bland allmogen, bland annat eftersom dess garvämnesrika blad kan försämra odlingar och betesmarker. 

Denna bok om ekens biologiska mångfald är en uppföljare till böckerna Sälg: livets viktigaste frukost (2009, 2011), Asp: darrar min asp, myllrar min värld (2012), Björk: svart på vitt om myllrande mångfald (2015), Tall: en tallrik biologisk mångfald (2017, 2020) och Gran: grann, grandios och rik (2019), och liksom dessa tidigare är den författad av naturvårdaren Bengt Ehnström i Nås och illustrerad av konstnären Martin Holmer i Vendel. SLU Centrum för biologisk mångfald, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF har gemensamt skapat förutsättningar för att producera denna bok där Bengt Ehnströms kunskap levandegör ekens organismer och där Martin Holmers utmärkta illustrationer blir pricken över i:et.

Upplevelser av fladdermöss är för de flesta människor begränsat till en mörk skugga som snabbt fladdrar förbi i skymningen, oförutsägbart och lite mystiskt. Faktum är att sommarnattens luftrum myllrar av fladdermöss. Men de är skygga och vi kan inte höra deras skrik i natten. Om man däremot skaffar sig en ultraljudsdetektor så upptäcker man snart en helt ny värld av mångfald. Det finns hela nitton olika arter i Sverige. Alla går att särskilja efter lätet, bara man har en ultraljudsdetektor. Några är mycket vanliga och finns nästan överallt, andra är extremt sällsynta.

De av våra nitton arter som är allra sällsyntast har faktiskt aldrig setts i Sverige, bara hörts med hjälp av ultraljudsdetektor. Människor och fladdermöss är intimt sammankopplade och vi har alltid haft dem i vår närhet. De vill gärna bo i våra hus, de gillar precis som vi att ha det lite lummigt omkring sig med lövträd, dammar och vattendrag, eftersom det är miljöer som ger en rik förekomst av insekter. Men fladdermössen ger också oss människor en hel del viktiga tjänster, det vi kallar för ekosystemtjänster. Globalt spelar fladdermössen en viktig roll för pollinering, fröspridning, bekämpning av skadeinsekter, och deras spillning används som högkvalitativt gödsel. Tyvärr är inte allt vi gör positivt för fladdermössen. Tusentals fladdermöss dör av vindkraftverk, våra vägar och järnvägar splittrar upp skogslandskapet och skapar barriärer för fladdermöss vilket minskar deras möjligheter att överleva. Vårt jord- och skogsbruk är inte alltid så gynnsamt för fladdermössen, och ljusföroreningar är ett tilltagande problem.

Men det går faktiskt att kombinera naturbruk och exploateringar med en rik fladdermusfauna. I den här boken visar vi hur man kan göra. Här får du också lära känna våra 19 arter, både till utseende och läte, och vi visar hur du lättare kan stifta bekantskap med denna dolda mångfald.

Som värdväxt för långt över tusen olika arter under granens olika stadier av livscykeln har den visat sig vara en exceptionell gynnare av skogens biologiska mångfald. Tyvärr tillåter skogsbruket sällan att de riktigt gamla grandiosa granarna får stå kvar. Vi skulle vilja se ett landskap där riktigt stora och pampiga gamla granar i större utsträckning får stå kvar, men också flera blandskogar där granar får samsas med både löv- och andra barrträd i olika åldrar. Ett sådant landskap skulle gynna den mångfald av arter som är trängda. Det behövs nytänkande och mångfald också i brukningsmetoder och skötsel.

Gran är ett nyttigt Trä, som dåger til allahanda slagz Bygnings-Timber, Kolbränneri, Wed, och mera sådant, men dock likwäl är det knapt hälften så godt som Fur, skrev Anders Rosensten lite ringaktande i Sveriges första lärobok i skogsskötsel från 1737. Granen och tallen utgör nu som då ryggraden i det svenska skogsbruket. De är skuggtåliga och sprider sig lätt också där andra träd har svårt att gro i avsaknad av ljus. Granskogar kan vara riktigt mörka, inte minst de som är enahanda och planterade. Men under den mörkaste delen av året ser vi ändå till att granen blir ljusfylld, pyntad och närmast dyrkad. Granen är en del av svensk kultur. 

Denna bok med granens biologiska mångfald i fokus är en upp-följare till böckerna Sälg: livets viktigaste frukost (2009, 2011), Asp: darrar min asp, myllrar min värld (2012), Björk: svart på vitt om myllrande mångfald (2015) och Tall: en tallrik biologisk mångfald (2017), och liksom dessa tidigare är den författad av naturvårdaren Bengt Ehnström i Nås och illustrerad av konstnären Martin Holmer i Vendel.  Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF har gemensamt skapat förutsättningar för att producera denna bok där Bengt Ehnströms kluriga kunskap om kryp får extra liv genom Martin Holmers förträffliga illustrationer.

På fjället och i skogarna i Sverige och Norge betar fortfarande kor och getter med skällor som pinglar. De är inte så många som de en gång var under fäbodbrukets glansdagar, men de finns fortfarande. I de norska fjällen betar dessutom ett stort antal får. Betesdriften utgör en viktig del av vårt folkliga kulturarv. Fäbodbrukets och utmarkens djur påverkar vegetationen på skogen och fjället och skapar därmed livsmiljöer för en mängd andra organismer. Fäbodlandskapet är fullt av spår från människans äldre bruk av naturresurserna. Kulturarv i form av byggnader och fasta fornlämningar, men också i form av biologiska kulturarv. När djuren betar bort gräs och buskar så kan exempelvis olika konkurrenssvaga blommor ta plats, såsom kattfot, orkidéer och gentianor, men också olika färgglada ängssvampar. Organismer vars närvaro i landskapet utgör ett bevis för vår hävdhistoria  i fäbodlandskapet. Traditionell ekologisk kunskap, platsnamn, växtanvändning och historier knutna till fäbodbruket utgör dessutom en del av vårt immateriella kulturarv. Inom fäbodbruket används fortfarande kulning, näverlur och vallhorn i vardagen.

Detta är en rikt illustrerad skildring av fäbodbrukets historia, bakgrund, kultur och natur- och kulturlandskap, men också dess vardag idag. Avsikten är att den ska få dig att bättre förstå fäbodens roll för människorna historiskt och idag och dess betydelse för den biologiska mångfalden. Även om boken främst skildrar det svenska natur- och kulturarvet så hämtas många exempel även från det norska fäbodlandskapet för det handlar till stor del om ett gemensamt kulturarv.

Cows, goats and sheep are still grazing in the mountains and forests of the Scandinavian peninsula in the ancient tradition of pastoralism. The livestock are a lot fewer in number than they used to be in the heyday of Scandinavian summer pastoralism, the fäbod or seter farming.

Fäbod is the Swedish name for a mountain summer farm and seter is the Norwegian, even though the name säter is also used in some parts of Sweden. The underlying idea of summer farming is that the animals should graze land away from the home farm in order to make the best use of all pasture available for the production of milk, cheese and meat. This system of grazing of semi-natural grasslands is a significant part of the cultural heritage of Sweden and Norway, but it also effects the landscape of the grazed areas creating opportunities for a wide range of wild plants and animals. This cultural landscape creates an opening for a particular part of the biodiversity that is rapidly declining in modern production landscapes. The fäbod and seter landscape is filled with traces of earlier customary use of the natural resources; a cultural heritage consisting of buildings and other remains, but also a biological cultural heritage. When the animal feed on grass, herbs and brushes they leave the area open for less competitive plants, like mountain everlasting, gentians and orchids, and also a wide range of colourful mushrooms. Organisms that constitute a living proof of our historical land use in the area. Traditional ecological knowledge, place names, plant uses, and folklore related to the fäbod and seter culture are important parts of our intangible cultural heritage. The summer farming herding calls, birch trumpets, cow and goat horns are still used in practice, and as a cultural element on stage within traditional folk music. This book presents an illustrated description of the history, background, culture and cultural landscape of fäbod and seter. The purpose of the book is to create a better understanding of the role of pastoralism to local people, historically and today. It covers both Swedish and Norwegian traditions, and the fäbod and seter culture should be seen as a common cultural heritage.