Chateaux – förlag

Supplementseriens elfte bok är Ny gås av den amerikanska poeten Lorine Niedecker i översättning av Beata Berggren som också skrivit efterord. Boken gavs ursprungligen ut 1946 på Press of James A. Decker och består av poesi som Niedecker började skriva vid mitten av 1930-talet. Ett arbete som hämtar inspiration från Mother Goose’s nursery rhymes – visor och ramsor med proletärt ursprung och subtilt subversiva anspråk.

Kontaktkartor av Beata Berggren är den åttonde titeln i serien Arbetets villkor och Berggrens första sedan Exposé Poet (Korrex Press, 2018). Boken gavs i våras ut på det franska poesiförlaget Éric Pesty Éditeur som Planches contact, i översättning av Luc Bénazet och Martin Högström. I sin presentation av boken betonar Éric Pesty att Beata Berggren är en poet av vår tid och att skrivandet i denna sargade värld kräver nya poetiska former, till exempel genom det sparsamma, prosaiska språk som kategoriserar boken eller genom återanvändandet av befintligt material: ”Detta återvinningsarbete, som även inbegriper talspråkliga former, för tankarna till en samling enskildheter. Så är det med kontaktkartan hos den analoga fotografen. Beata Berggren kallar detta för ’exempel’. Samlingen av exempel, ett arbete som sammanför – språk, fragment, rester, associationer och sammanhang – för att ge upphov till en enhet. Det finns dock en inneboende motsättning i den här samlingens uppbyggnad. Den rörelse som binder samman dess delar driver också isär dem. Likt ett kalejdoskop bryter den ned, förvränger och splittrar verkets språk och bilder, i en vilja att visa på världens föränderliga grammatik.” Pesty avslutar med att citera den skotska poeten Veronica Forrest-Thomson, vars bok Språkspel Chateaux gav ut i Sara Wengströms översättning för två år sedan: ”Det finns inga oacceptabla meningar, bara omöjliga världar”.

Språkspel från 1971 av den skotska poeten och kritikern Veronica Forrest-Thomson (1947–1975) består av nitton dikter följda av en kommentar där författaren betonar arbetets grund i erfarenheter från det sena 1960-talets Cambridge och hur hon med hjälp av det förflutnas språkformer, lånade antingen från poesi, brev eller ordböcker velat skapa ett ramverk för ett nutida yttrande: ”för i grund och botten är det vi gör med våra ord det vi gör med vår erfarenhet av att leva.” Boken har översatts av Sara Wengström och är den första av Forrest-Thomson på svenska.

Johannes Heldens dikt Sentient rör sig vertikalt genom bokens åtta sidor eller strata. Mellan havsdjup och framtidens rymdresor etableras frånvaron av en plats där det just regnat. Turkosa serien utgör ett antal strikt materiella och reproduktionstekniska ramar inom vilka vad som helst kan sägas. Böckerna är satta för hand och tryckta med boktryckpress i Grafikverkstan Godsmagasinet i Uttersberg. Johannes Heldén är poet och konstnär verksam i Stockholm. Sentient är hans fjortonde bok.