Ejeby Förlag – förlag

Musikproduktion är namnet på ett växande utbildningsområde. Undervisning i musikproduktion handlar kort sagt om att lära ut hur man producerar och sprider musik med hjälp av vår tids underbara musikskaparverktyg. Boken innehåller elva artiklar om centrala företeelser i musikproduktion. De är tänkta som tankeväckande introduktioner till ämnen som berörs i undervisningen. Författarna kommer från Sverige, Norge och Finland – och är ledande forskare inom detta kunskapsområde.

Bland ämnena som behandlas märks: Musikens industriella produktion, Vad är ett fonogram, Begreppen analog, digital och sampling, Filmljudteknikerns yrkesroll, Funktionell analys av musik i film.

En musikhistoria om Abba och Hoola Bandoola pa Stikkan Andersons slagfält.

Stikkan Andersons livshistoria speglar 1900-talets svenska populärmusik, från folkhemmets schlager till åttiotalets glammiga pop. Han var fattiggrabben från landet som med flit och fräckhet blev stormrik textförfattare, musikförläggare och skivbolagsdirektör. Stikkan Anderson var kung på Svensktoppen och frispråkig mediekändis. Sjuttiotalets icke-kommerisella musikrörelse utnämnde honom till sin huvudfiende.

Hos nyliberalerna blev han galjonsfigur för bedriften att föra Abba till världsframgång. Själv utnyttjade han sin position för att bekämpa ideologiska motståndare. Abba blev ett vapen i Stikkan Andersons krig. Klas Gustafson ger oss en personlig och livfull skildring av en turbulent tid i populärmusikens historia.

"Schlagerkungens krig" utkom första gången hösten 2016. Klas Gustafson skriver: "Sedan dess har Abba erövrat nya lyssnarskaror, myterna om 1970-talets proggrörelse fördjupats och minnet av Stikkan Anderson bleknat ytterligare. När den här pocketupplagan kommer ut, våren 2024, är det precis femtio år sedan Abba vann Eurovision Song Contest i engelska Brighton och den stora kulturstriden om Sveriges värdskap för kommande års tävling tog fart. Boktexten har fått en lätt uppfräschning, men är i huvudsak densamma som den ursprungliga."

Klas Gustafson är journalist och författare till ett tiotal hyllade biografier om några av våra mest kända kulturpersonligheter, bland andra Beppe Wolgers, Monica Zetterlund, Gösta Ekman och nu senast en utvidgad upplaga av boken om Cornelis Vreeswijk, "Ett bluesliv".

Vad är det vi hör när vi lyssnar på musik? Vad fokuserar vi på och vad lyssnar vi efter? Vad tycker vi är viktigt i det vi hör – melodin, soundet, sångarens röst, instrumenten, rytmen, ackorden, kanske texten? Hur påverkas vi av musiken? Vad gör den med vår hälsa och vårt välbefinnande? Vilken roll spelar musik för vår identitet och livskänsla?

Det här är frågor som tas upp i Lars Lilliestams bok Lyssna på musik. Märkligt nog är sådana frågor relativt lite behandlade av musikforskare och musikjournalister. Många kanske tar för givet att det vi hör och uppfattar i musiken, det hör andra också. Men det är faktiskt inte så enkelt. Människor använder musik och lyssnar till och tolkar musik på många olika sätt.

Boken bygger på långa samtal med tio personer i olika åldrar. Var och en av dem har valt ut tre musikexempel som samtalen utgår från. Det handlar alltså inte om ”musik” i största allmänhet utan om hur man lyssnar och vad man uppfattar i specifika låtar och musikstycken. De som intervjuas är lyssnare som har ett stort musikintresse men som inte är skolade i musik.

Boken utgår från och presenterar ett modernt flervetenskapligt perspektiv på musik som vi kan kalla kulturinriktad musikvetenskap och som på engelska ibland går under beteckningen ”cultural study of music” eller ”cultural musicology”.

Lars Lilliestam (född 1951) är professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs Universitet. Han har sedan 25 år forskat kring frågor om hur människor använder musik – och vad musik gör med människor – i böcker som Musikliv och Musiken och jag (tillsammans med Thomas Bossius). Även i boken Rock på svenska berörs sådana frågor.

”Det är en mycket intressant och läsvärd studie.” Betyg: 4/5.  – Nils Ahnland, Bibliotekstjänst

”Det här är en jättespännande läsning … Här skulle jag så gärna vilja återge några intervjucitat som exempel, men jag avhåller mig av den anledningen att det är omöjligt att på ett rättvisande sätt förmedla intervjuernas djup genom några korta utsnitt … Lilliestams okomplicerade språk och smittande entusiasm bidrar till att göra en ganska faktatung bok till en intressant studie, där det är oundvikligt att som läsare jämföra sin egen praktik av musiklyssning och musikande med informanternas.” Carita Forslund, Nutida musik

"Musik och människor" handlar om vad människor gör med musik – och varför. Boken tar upp många grundläggande frågor om fenomenet musik, exempelvis:

Vad är musik och varför finns det olika sorters musik? Varför har människor olika musiksmak och vad är bra och dålig musik?Finns det olika sätt att lyssna på musik? Måste man kunna noter och musikteori för att kunna spela och sjunga?Vad betyder det att vara musikalisk?Hur talar och skriver vi om musik?Vad har medierna och instrumentens utveckling betytt för hur musiken låter och hur vi använder musik? 

Här diskuteras också ämnen som musik och politik, musik och livsåskådning, musik och hälsa. "Musik och människor" kan även ses som en lättillgänglig introduktion till den forskningsriktning som kallas kulturteoretisk musikvetenskap (»cultural musicology«).

...”Föreliggande bok är sannerligen ett all-musik-verk av smått bibliska proportioner, och det är få aspekter inom musik, musikproduktion, musicerande och musiklyssnande som inte berörs eller tangeras … Det är en mycket välskriven text och både författare och förläggare ska ha en stor eloge för detta initiativ! En omfattande skrift, som varmt rekommenderas.” Joakim Olsson Kruse, Kyrkomusikernas Tidning

”På drygt 400 välskrivna och informationstäta sidor avhandlas ett stort antal aspekter och perspektiv på musikens kraft och betydelse. /…/ Lilliestam lyckas med att få den här gedigna textmassan att bli såväl lättfattlig som överskådlig. Enligt baksidestexten kan boken ses som en introduktion till kulturteoretisk musikvetenskap (”cultural musicology”) men det innebär inte att den blir akademiskt tungrodd. Nya infallsvinklar gör läsningen oavbrutet intressant.” – Nils Ahnlund, BTJ nr 4 2024

”Mästerligt. Ett oumbärligt verk för den genuint musikintresserade. Bredden och djupet i Lilliestams kunskaper, och hans insikter om musikens funktioner för människan, är förbluffande. Hans skrivsätt är ledigt, inbjudande och lättläst.” – Magnus Löwendahl, Epoch Times 11/9 2024

...

Lars Lilliestam, född 1951, är professor emeritus i musikvetenskap och har arbetat med forskning och undervisning i musikvetenskap sedan 1975. Han har skrivit tiotalet böcker om musik, bland annat "Musikliv: vad människor gör med musik – och musik med människor" (2006/2009), "Musiken och jag" (tillsammans med Thomas Bossius) (2011), "Lyssna på musik" (2020), "Rock på svenska" (2013) och "Gehörs­musik: Blues, rock och muntlig tradering" (1995).

Kjell Alinge var en av radions mest kända och uppskattade personligheter. Med radioprogram som ”Hemma hos”, ”Eldorado” och ”Kjell i kväll” har han skapat radiohistoria. När han 1990 fick Expressens musikpris Spelmannen beskrev Sigvard Hammar Alinges radiokonst: ”En variation av växlande tonfall och röstlägen som kan locka fram alla känslor ur mig – utom flabbskrattet. En narrspegel i en tid som tar sig själv på dödligt allvar.” I Kyss har Kjell Alinge samlat texter om det liv vi lever eller om det liv vi försöker springa ifrån. ”Den här boken påstår att Du alltid lever nu. Det kommer inget bättre tillfälle.” Alinges välkända röst – ”en av Sveriges elakaste och elegantaste radioröster under två decennier” (Aftonbladet) – hörs också från boksidan: orden sprakar, knastrar och gnistrar. Utgåvan innehåller en inspelad hälsning från Kjell Alinge – exklusivt för e-boksläsare!”… en rasande och rabulistisk och robust uppgörelse med bigotteri och mediebrus och låsta positioner.” – Åke Edwardson, Journalisten ”Alinges röst liksom ljuder inne i skallen när man tyst läser hans tänkvärda och inte så sällan sant moraliska texter … hans texter är glasklart strukturerade. Men de följer samma egensinniga mönster som etermonologerna: när den uppåtgående spiralen av ekvilibristiskt flätade ord förefaller ha nått den högsta av höjder, överraskar Alinge genom att lyckas vrida om ett varv till.” – Harry Lord, Nya Wermlands-Tidningen ”Man känner hans glädje över att formulera meningar, ser hur orden slår frivolter över tangentbordet.” – Sven Rånlund, Göteborgs-Posten

”Dom spelar fel!” ropade han från fåtöljens djup. Och visst spelades en ton fel i inspelningen av Dmitrij Sjostakovitjs fjärde stråkkvartett op. 83. Bara en halvton fel, men vilket avgörande fel. Det som musikprofessorn kallar för »den lilla sucken« – ett halvtonssteg upp och ner – den försvann ju.

I stället gjordes det radioteater om halvtonen, en konsertturné i Mellansverige, en dokumentärfilm i Leningrad, och nu denna bok.

På vår jakt efter den sovjetiska musiken stöter vi på ett ryskt brudpar, en urgammal cellist i ett tomt konserthus, en filosof som trodde på vetandet, en författare som har svårt att hålla sig till ämnet.

Med en stillsam och lågmäld humor berättar Henric Holmberg om vad som hände efter att han upptäckt en märklig felspelning på inte bara en utan två olika CD med väletablerade internationella stråkkvartetter.

Detta är skådespelaren Henric Holmbergs andra bok år 2020. Tidigare utkom hans "Verksamhetsberättelser. Ur ett skådespelarliv".