Entreprenörskapsforum – förlag

Tillgång till finansiering är avgörande för entreprenörskap, innovation och tillväxt. Den företagare som söker kapital för att utveckla sin verksamhet måste navigera i ett alltmer komplext landskap av möjliga finansiärer och finansieringsformer. Varför har så många små och medelstora företag svårt att få den finansiering de behöver samtidigt som det finns mer kapital i omlopp än någonsin? I antologin Från idé till kapital – entreprenörers finansierings-möj­ligheter i Sverige analyseras det svenska finansieringslandskapet. Bok­en belyser styrkor och svagheter på de svenska kapitalmarknaderna samt hur detta formar förutsättningarna för företag att växa och utvecklas. Medverkande författare: Anders Broström, vd Entreprenörskapsforum och professor Göteborgs universitet Cecilia Hermansson, docent KTH Björn Berggren, professor KTH Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum, professor BTH och professor emeritus KTH Kent Eriksson, professor KTH Mats Hammarstedt, professor Linnéuniversitetet Magnus Henrekson, professor Institutet för Näringslivsforskning Malin Malmström, professor Luleå tekniska universitet Kristina Nyström, professor KTH Lars Silver, professor Umeå universitet

Industripolitiken har upplevt något av en renässans sedan finanskrisen. Växande belopp offentliga medel ställs till företags förfogande, bland annat för att skapa hållbar utveckling. Därmed har det uppstått ett behov av såväl mer utvärderingar som kunskap om hur utvärderingar används i praktiken. I den här rapporten utforskas hur de tre näringspolitiska myndigheterna Vinnova, Energimyndigheten och Tillväxtverket hänvisar till utvärderingar i sina årsredovisningar 2010–2020.

Kompetensutveckling spelar en central roll i det moderna kunskapssamhället. Möjligheten att utveckla nya kompetenser är en nyckel till matchning och sysselsättning, vilket i förlängningen säkrar ett konkurrenskraftigt näringsliv och en välfungerande offentlig sektor. Den tekniska och samhälliga utvecklingen väcker efterfrågan på ny kunskap och förmåga att ställa om till nya sätt att arbeta. Detta har skapat en expanderande marknad för olika utbildningstjänster och öppnat upp en bransch av både privata och statliga utbildningsaktörer. I rapporten En marknad för livslångt lärande beskrivs konturerna för denna bransch och författarna kartlägger och analyserar problemen, möjligheterna och utmaningarna som marknadens företag står inför. Utveckling och omställning (digitalisering, AI, elektrifiering med mera) har gett upphov till en växande efterfrågan på kompetens, inte bara inför eller i början av karriären utan under flera delar av arbetslivet. Staten har ökat sina utgifter för utbildning, särskilt genom en kraftfull expansion av utbud inom yrkeshögskolan. Parallellt med den dominerande offentliga finansieringen finns en efterfrågan från såväl arbetsgivare som individer att investera i kompetensutveckling. Det går att tala om en framväxande marknad för olika utbildningstjänster, och om att utbildning har gått från att vara en sektor till att vara en bransch där både offentliga och privata aktörer ingår. Den föreliggande rapporten beskriver konturerna för denna bransch och diskuterar problem, möjligheter och utmaningar som marknadens företag står inför.

Mot slutet av 1900-talet ökade den ekonomiska friheten i Sverige kraftigt och reformförmågan var hög. Detta har dokumenterats i vetenskapliga studier och uppmärksammats internationellt. På flera områden faller numera den ekonomiska friheten i Sverige, även jämfört med andra länder I rapporten Vad hände med Sveriges reformförmåga? diskuterar författarna tänkbara förklaringar till den avtagande reformtakten. Bland annat lyfts frågan om hur riksdagens sammansättning förändrats över tid, utvecklingen av utredningsväsendet och om reformvänliga regeringar straffas av väljarna.

Digitaliseringen av ekonomin bidrar till en omfattande strukturomvandling i näringslivet. Ekonomin blir allt mer tjänsteintensiv och att tjänsterna blir allt mer globaliserade och dataintensiva. Ökad datorkraft och bandbredd till allt längre kostnad bidrar även till omorganisering av digital teknik i ekonomin. Omvandlingen ger nya möjligheter men föder också nya utmaningar, särskilt i en tid som präglas av ökad protektionism och minskat intresse för frihandel. I Bland moln och plattformar – en kartläggning av hur datadrivna tjänster förändrar ekonomin beskrivs hur mjukvarubaserade och datadrivna förbindelser mellan företag möjliggör nya produktivitetsvinster och sänkta trösklar för att dra nytta av digital teknik men även hur den också medför en växande grad av ömsesidiga beroenden och mjukvarubaserade nätverk mellan företag. I det avslutande policykapitlet presenteras förslag med syfte att främja nyttan med mjukvarubaserade och datadrivna tjänster och ett sammanflätat näringsliv samtidigt som riskerna hanteras. Joakim Wernberg är forskningsledare med inriktning mot digitalisering och teknikutveckling på Entreprenörskapsforum. Forskningsområden Hans huvudsakliga forskningsintressen rör komplexitet och växelverkan mellan teknikutveckling och samhälle, digitalisering samt städers utveckling. Joakim har skrivit och medförfattat flera rapporter om digitalisering. Han är även affilierad vid Lund University Internet Institute (LUii). Under 2017 lade han fram sin avhandling inom ekonomisk geografi, The inherent Complexity of Agglomeration – Essays on the self-organization of urban economies vid Lunds universitet. Avhandlingen handlar om hur ekonomisk geografi och komplexitetsteori kan kombineras för att beskriva agglomerationsekonomier och flöden av information, kunskap och idéer inom städer.

I De kunskapsintensiva leverantörernas ekonomiska betydelse i svenskt näringsliv- nationell och regional analys presenteras en kartläggning och beskrivning av omfattningen, strukturen och den ekonomiska betydelsen av de svenska kunskapsintensiva tjänsteleverantörerna, både nationellt såväl som som i våra tre storstadsregioner. I rapporten diskuteras även en rad näringspolitiska utmaningar kring den alltmer kunskapsintensiva, digitaliserade och leverantörsorienterade strukturomvandlingen.

Transportinfrastrukturen står inför stora utmaningar. Transporter ska elektrifieras, bli utsläppsfria och samtidigt levereras snabbare med färre avbrott och helst billigare. Det handlar inte enbart om transport av gods till och från Sverige och transporter längs leveranskedjor inom Sverige. Minst lika viktigt är möjligheter för arbetsgivare att attrahera rätt kompetens, ofta hos människor som måste resa och pendla. Allt detta är viktiga pusselbitar i Sveriges konkurrenskraft. Svensk industri, som är särskilt beroende av transporter, producerar idag mindre än för 15 år sedan, och produktiviteten i hela den svenska ekonomin har också utvecklats svagt i internationell jämförelse. I rapporten pekar författarna på möjligheter att möta utmaningarna med smartare infrastruktur. Dock bromsas smartare infrastruktur av flertalet hinder i gränslandet mellan nya teknologier, cirkulära affärsmodeller och föråldrade regelverk. Författarna presenterar en målbild för smartare infrastruktur, utifrån forskningslitteratur, internationella exempel samt samtal med aktörer inom transportnäringarna, berörda myndigheter och forskare.

Over the past ten years, so called circular business models have become a central framework for addressing climate change through transformation at the firm level. A shift towards circularity means that a firm will revise its ways of creating, delivering, and capturing value so that this is done in a more resource efficient way. This report for Swedish Entrepreneurship Forum offers an in-depth analysis of the diffusion, problems, and opportunities regarding circular business models in Swedish industrial firms.

Ambitioner att förenkla regelverk och hålla ned företagens kostnader för att följa lagar och regler har funnits på den politiska dagordningen under årtionden, men den totala regelbördan fortsätter att öka. Arbetet med att värdera och väga in ny reglering väger ofta lätt när nya regelverk arbetas fram i Stockholm och i Bryssel. I den här rapporten pekar författarna på vikten av att förändra det institutionella ramverket som kringgärdar regelutformning och implementering. De presenterar ett samlat reformpaket för arbetet med regelgivning. Reformförslagen baserar sig på omfattande forskningsmaterial samt dokumenterad ”best practice” från framför allt OECD.