Kungl. Vitterhetsakademie – förlag

Kyrkohistoria - är det den kristna Kyrkans historia, de olika kyrkornas historia, eller kanske kyrkobyggnadernas historia? Hur skiljer sig forskningsperspektiven i undersökningen av den äldsta kyrkan, kyrkan på medeltiden, under reformationstiden och i modern tid? Vad betyder empiri och teori i kyrkohistorien, hur kan kyrkohistoria vara teologi, och vad har kyrkan för ansvar för sin historia? Vad har kyrkohistorikern för ansvar för framtiden? Detta är några av de frågor som diskuteras och besvaras i denna konferensvolym, som ger en introduktion till kyrkohistorien som forskningsämne i Norden och ur ett internationellt perspektiv. Innehåll: Ingmar Brohed, Inledning Samuel Rubenson, Den tidiga kyrkan Torstein Jørgensen, Nordisk middelalderforskning med relevans for kirkehistoriefaget Tarald Rasmussen, Nyere forskning i reformasjonshistorie Aila Lauha, Research on the Cold War - Experiences and Challenges Hugh McLeod, CIHEC and the Development of Modern Church History since 1950 Anders Jarlert, Teori och empiri i kyrkohistorien Oloph Bexell, Kyrkans ansvar för sin historia. Några reflexioner Samuel Rubenson, Kyrkohistoria som teologi Sinikka Neuhaus, Om kyrkohistoriens framtidsrelevans. Med perspektiv på kyrkohistorikerns ansvar

Biblia pauperum (som en av flera olika benämningar) från medeltiden har varit av central betydelse som inspirationskälla och smältdegel för olika konstarter samt som textförlaga i bildframställningen från senare delen av medeltiden i Europa norr om Alperna. Till verkets spridning bidrog inte minst de vid 1400-talets mitt tillkomna blocktrycken. Både dessa och de många bevarade handskrifterna kännetecknas av livfulla bildframställningar med scener ur Nya testamentet flankerade av motiv ut Gamla testamentet, allt enligt den typologiska bibeltolkningen. Inte minst har kyrkomålare som Albertus Pictor varit starkt influerade av Biblia pauperum. Under sin mångåriga verksamhetstid kom denne att mer och mer utgå från BP för sina bildmotiv och att även, med vissa ändringar och tillägg, från detta verk återge de olika typer av text som åtföljer dessa. Christina Sandquist Öberg har i denna edition transkriberat blocktryckstexten och nyöversatt den från latin till svenska och även bidragit med kommentarer till språk och innehåll. Nyöversättningen av detta klassiska verk riktar sig framför allt till kyrkohistoriker, idéhistoriker, konstvetare med medeltidsinriktning och andra medievister men också till alla som är allmänt intresserade av medeltidens bild- och textskatt. Christina Sandquist Öberg är docent i latin vid Stockholms universitet. 2009 utkom hon med volym II av Albertus Pictor - målare av sin tid. Hon är nu verksam med forskningsprojektet »Medeltida textskatt i uppländska kyrkor». Boken innehåller även ett appendix av Pia Bengtsson Melin, fil.dr i konstvetenskap.

Vamlingbo kyrka på Storsudret längst söderut på Gotland är ett exempel på öns många välbevarade medeltida kyrkor. Långhuset tillkom under 1200-talets förra del, snart följt av koret. Tornet från 1300-talets förra hälft har kraftiga stödmurar, kanske efter ett ras redan på medeltiden, medan tornkrönet är från 1820. Kyrkorummet präglas av långhusets kraftiga kolonner och en stor kalkmålning från 1200-talets mitt med ärkeängeln Mikael som väger kejsar Henriks själ. På altaret står ett retabel från 1300-talet. En medeltida talaröppning i triumfbågsmuren utgör trappa till predikstolen från 1600-talet. Från 1100-talet är dopfunten och några sekundärt inmurade reliefer i sydfasaden, härrörande från en tidigare kyrkobyggnad på platsen, som sannolikt var en av Gotlands första stenkyrkor. Vamlingbo kyrka, Hoburgs ting av Bengt Stolt under medverkan av Jakob Lindblad ingår i verket Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium, som sedan 1912 publicerat rikt illustrerade vetenskapliga beskrivningar av landets kyrkliga kulturminnen.

“The Birgittine Experience” brings together nineteen papers presented at The Birgitta Conference 2011: A Marcus Wallenberg Symposium (Stockholm, 6-8 October 2011). This richly illustrated volume offers a broad view of recent Birgittine scholarship. The plurality of the field is clearly demonstrated by the fact that the authors represent not only several academic disciplines bur also no fewer than ten different countries. Although a rich variety of topics are addressed and many types of source material have been used, the editors have aimed at thematic unity. Thus, the themes of the individual contributions revolve around three main focal points: vernacular text production in the different monasteries, Birgittine art and culture, and the Birgittine Order in an international setting. The reader will meet detailed accounts of Birgittine texts and manuscripts and in-depth studies of matters such as the visual culture, the theological lines of influence or the didactic function of the Revelations. But also more material aspects of Birgittine culture have been considered, for example textiles, paintings and architecture. Some papers deal exclusively with the everyday life and rituals in the European Birgittine convents. Edited by Claes Gejrot, Mia Akestam & Roger Andersson. The volume is a collection of 19 papers by participants in the symposium.

This volume presents methodological aspects of writing ecclesiastical biographies as well as their relevancy to a broad spectrum of disciplines besides Church history, such as general history, Slavic studies and history of literature. Spiritual biographies spanning in time from Augustine to modern times, and in space from Sweden to South Africa, are discussed from both existential and theological perspectives. The use of historical sources, the biographer’s role and the reader’s use of the biography are also treated in the 22 contributions. Edited by Anders Jarlert. The volume is a collection of 22 papers. For information about the authors, see the inside cover flap.

The present work is an edition of the first part of Nicolaus Bergius’s dissertation Exercitatio Historico-Theologica de statu ecclesiae et religionis Moscoviticae, printed in 1704. The first part of his work consists of two sections: the first historical, comprising 20 chapters, the second dogmatic, comprising 33 chapters, in essence a comparison between the Lutheran catechism and the first part of Peter Mogila’s Orthodox Confession. The historical section of Bergius’s dissertation contains most of what was known about Russia in the West in terms of people, language, alphabets, faith, translations of the Bible, printed books, printing houses, churches and monasteries, clergy, liturgy, feast days, schools, sects etc. With particular interest Bergius treats the Old Believers, of whom he gives a broad survey. Bergius has read next to everything, and he constantly refers to what his different sources tell about the matter under discussion and often choses the version he finds most trustworthy.