Melitt Kultur – förlag

Hösten 2015 kom ett stort antal människor på flykt till Sverige för att söka skydd. Många av dem var ensamkommande barn. Myndigheter och institutioner, vars verksamheter inte var dimensionerade för omfattningen, sattes på prov. Alla samhällskrafter mobiliserades för att ge tak över huvudet, mat och skolgång. Men hur blev det? Och vad hände sen? Vi som såg dem komma är en antologi som ger läsaren en unik inblick i några av de erfarenheter som yrkespersoner inom den kommunala sektorn har av det svenska flyktingmottagandet. Innehållet ger också en möjlig grund för utvecklingsarbete när det gäller samverkan mellan olika aktörer. Antologin är inte minst en del av ett vittnesbörd över en viktig, omvälvande utveckling i Sveriges nutidshistoria. Här är våra personliga berättelser. Det var vi som såg dem komma. Medverkande författare; Carola Jansson Joakim Rolf Lina Österman Malin Edgren Maria Fryke Tommy Bodén Med förord av historieprofessor Dick Harrison och Malin Edgren

Selma och Sudden är kompisar. Tillsammans utforskar de månad för månad. Det kan vara bitande kallt med luft som klibbar i näsan. Eller varma sommardagar som doftar solmogna jordgubbar. Hur känns en höststorm? Och varför är det så härligt att plaska i vattenpölarna på våren? Det vet Selma och Sudden. Och det vet säkert du också. Vilken är din favoritmånad? Selmas Ettlingar är ett unikt läsfrämjande barnboksprojekt av författaren Malin Edgren. Under ett läsår har hon tillsammans med eleverna i årskurs ett vid Hultsbergsskolan i Karlstad tagit fram och producerat boken Rimlikt med barnens egna texter. Poeten Bengt Berg har specialskrivit dikten Ordet som finns med i boken. Mer information om projektet hittar du på www.malinedgren.se. Malin Edgren har tidigare utkommit med romanerna Jag gör vad som helst (2017) och Att sörja de levande (2018) samt antologin Vi som såg dem komma (2018).

När femtonåriga Isabel av misstag får veta att hon är resultatet av en oönskad graviditet kollapsar hennes värld. För att hantera ångesten utsätter hon sig själv för prövningar för att göra sig värdig livet. Prövningar som blir allt farligare i en desperat balansgång på avgrundens rand. Samtidigt försöker Adar, en papperslös ung flykting, hitta ett sätt att överleva. Han plågas av uppbrottet från hemlandet och svåra trauman från den farofyllda resan till Europa och tycks aldrig få en riktig chans. Av en slump korsas deras vägar. Hon som frivilligt utsätter sig för livsfara. Han som lyckas överleva mot alla odds. Kan de mötas i sin strävan efter tillhörighet, kärlek och mening i tillvaron? Kan de återfå fotfästet och kanske rädda varandra? Jag gör vad som helst är en samtidsroman om att hitta sig själv och sin plats i en kontext som känns brännande aktuell. Malin Edgren (f. 1976) är civilekonom och utredare med erfarenheter från både statlig och kommunal sektor. Hon har ett brett samhällsengagemang och är sedan många år återkommande krönikör för tidskriften LIV. Jag gör vad som helst är Malin Edgrens debutroman.

Vad händer om den enda du litar på visar sig vara din största fiende? När tvåbarnsmamman Miriam söker samtalsstöd för ett nyligen utlöst känslotrauma tycks problembilden ganska självklar; en dotter som förlorat mamman i unga år med en pappa som inte kunnat se bortom sin egen sorg. Miriam brottas med existentiella frågor som Varför lämnade mamma mig? Varför räckte jag inte till? Hur kan jag gå vidare? Samtidigt ställs psykologen själv inför påfrestningar. Relationen med konstnären Lars går på tomgång medan längtan efter den före detta patienten Johan växer sig allt starkare. Hennes demenssjuka mamma lämnar ledtrådar till en familjehemlighet som väcker smärtsamma minnen. Kontakten mellan Miriam och hennes psykolog utlöser en spiral av händelser som flätas samman och leder in i mörkret. Att sörja de levande är en psykologisk thriller som gestaltas i och utanför terapirummet. Boken kretsar kring frågor om livsval, försoning och förlåtelse. Om den makt en person har över sitt eget liv. Och andras. Uppläsare Malin Edgren

Våren 2020 sprider sig coronapandemin över världen. Situationen är ny och hotfull, alla drabbas. Stränga åtgärder vidtas för att skydda liv. Krisen slår hälsomässigt, ekonomiskt och socialt. På individnivå men också mot hela samhället. Vi påminns om vår utsatthet, vår litenhet i det stora. Hur vår vilja inte kan mätas med naturkrafter och sjukdomar. Och det som vanligtvis rekommenderas i kris, att söka stöd och tröst i sociala kontakter, blir förbjudet. Så vad innebär det att vara människa i coronapandemins spår? Boken Hundra röster om corona fångar en tid av existentiella frågor där representanter för ett helt lokalsamhälle berättar. Om oro, saknad och frustration. Om hopp, framtidstro och drömmar. Om ett påtvingat utanförskap eller en efterlängtad samhörighet. Om det vardagsnära sammanhanget, om tankar på döden men också på livet. Som ett avtryck i tiden, en kollektiv minneskapsel. Medverkande: Stefan Holm, Olof Wretling, Eva-Lis Sirén, Anna Sandborgh, Ingemar Hallén mfl. Efterord av Landshövding Georg Andrén. Sagt om boken: " En gång kommer framtidens människor tänka; precis så här måste det ha varit i Sverige och Värmland våren 2020" - Sverker Sörlin, Författare och idéhistoriker ”Projektet är ovanligt ambitiöst och genomtänkt och står sig väl i jämförelse med många museers arbete” – Heiko Droste, föreståndare Stads- och kommunhistoriska institutet, Stockholms universitet ”Historien består av mänskliga erfarenheter – av kriser, handlingar och viljeyttringar, sorg och smärta, glädje och kamp. Med den här boken har en viktig pusselbit lagts till hanteringen av vår egen epoks digerdöd.” – Dick Harrison, författare och historiker