Östergötlands museum – förlag

Vad betyder det egentligen att vara människans bästa vän? I "Best in Show - hundar i konst och litteratur" möts konstverk, litterära perspektiv och personliga essäer i en rikt illustrerad bok om hundens många roller i människans liv och föreställningsvärld. Här rör sig trogna följeslagare, fria strykare och mytiska gestalter genom kulturhistorien och in i vår egen samtid. Boken tar sin utgångspunkt i den uppmärksammade utställningen vid Östergötlands museum och inleds av huvudförfattaren och Curatorn Ebba de Faire. I essäer av Göran Greider och Kalle Dixelius öppnas nya perspektiv på hur hunden har skildrats i litteratur och populärkultur, medan Hanna Hellquist och Lars Lerin skriver om vardagens närhet och den känslomässiga relationen mellan människa och djur. Per Jensen och Viveka Adelswärd bidrar med vetenskapliga reflektioner kring hundens beteende, kognition och känsloliv. "Best in Show" är en bok att bläddra i, återvända till och gärna ge bort - till hundälskare, kulturintresserade och alla som fascineras av människans äldsta följeslagare.

Johan Krouthén växte upp i en borgerlig miljö i 1800-talets Linköping och visade tidigt en exceptionell talang för måleri. Som medlem i konströrelsen Opponenterna gjorde han uppror mot Konstakademi och inspirerades istället av de franska friluftsmålarna. Med tiden utvecklade han ett eget signum - ett idylliskt lyckomåleri.

Nu kommer jag riktigt med "Stora famnen" för att tacka dig för de oförgätliga dagarna på Löfstad, hvilka från början till slut voro härliga! Jag kommer ofta att drömma mig tillbaka än till det förtjusande hörnrummet när förmiddag o solen förgyller allt och man sitter trevligt samlade omkring arbeten och böcker, än lyssnande till ditt piano, /.../ än vandrande omkring bland porträtten och porslinerna, möblerna, miniatyrer hvilka tala om länge försvunna tider, men mest af allt skall jag minnas och se din egen, kära gestalt den du dväljes i det ståtliga hemmet! Så skriver Ebba Snoilsky till Emilie Piper efter ett besök på Löfstad hösten 1910.

Under 1840-talet kom fototekniken daguerreotypi till Östergötland. Det var den första fotografiska teknik som nådde offentligheten och den räknades då som det mest moderna och innovativa man kunde tänka sig. Det blev möjligt för de allra flesta att bli avbildade på fotografi och under 1800-talets andra hälft startade mängder av fotoateljéer i Östergötland. I den här boken kan vi läsa om dess Östergötlands tidiga fotografer, om fotateljéernas affärsverksamhet, om de kvinnliga pionjärerna och om fotografier som redskap för konstnärer. Vi får också kunskap om vad som hände sedan;om pressfotografernas genombrott, om kamerans utveckling, och om steget från användning av film till det digitala fotograferandet. Några nutida östgötska fotografer presenteras också. Bland författarna kan nämnas Anders Karlin, Björn Axel Johansson, Gunnar Lindqvist, Rolf Olson och Åsa Christoffersson. Givetvis finns en mängd fotografier i boken, t exx av det äldsta kända fotografiet, med ett stadsmotiv, från Norrköping. Bilden, en daguerreotyp som föreställer det Swartziska huset i centrala Norrköping, återfanns för några år sedan i Östergötlands museums stora fotografiska samling. Fotografens namn är Johan Wilhelm Bergström och fotografiet dateras till år 1845.

Detta magasin – är kopplat till utställningen ”Pärlor, paljetter och politik – ett dynamiskt 1920-tal”, som visades under hela 2017 på Östergötlands museum. Utställningen ville ge en bild av 1920-talets modeströmningar och visade hur modet påverkades av mellankrigstidens samhälle med bland annat rörelsen för kvinnlig rösträtt. Utställningen byggde på tradition och förnyelse med utgångspunkt i Birgittaskolornas modeateljéer i Stockholm och Göteborg, som startades av Emy Fick och Elisabeth Glantzberg. Magasinet tar också upp andra intressanta aspekter av det dynamiska decennium som kallas ”det glada 20-talet”, en tid präglad av ekonomisk tillväxt, social, konstnärlig och kulturell förändring, stora framgångar inom medicin och teknik samt förbättringar av kommunikationerna. Det är också en tid präglad av kvinnans frigörelse. Artiklar om modedesign, konst och konsthantverk blandas med artiklar om jazzens och radions genomslag, de stora utställningarna, utgrävningar i Egypten, kvinnorättsrörelsen, den första kvinnliga flygaren samt några nedslag i tidens dekadens. Geografiskt belyses både det nationella och det regionala, från Paris till Skänninge.

I början av 1750-talet bestämde sig tingsnotarien i Skänninge, Johan Engdahl för att skriva stadens historia såsom han förstod den. År 1753 var Engdahl klar och resultatet blev en handskrift på 750 sidor. År 1787 presenterade Pehr Kylander en avskrift som numera förvaras på Linköpings Stifts- och Landsbibliotek. År 1788 kom ytterligare en avskrift, denna gång av Johannes Älf Jöransson, som "tillökte och förbättrade" texten. I mitten av 1990-talet fick denna boks redaktör kännedom om avskriften och nu, 2024, kommer denna avskrift ut. I skriften beskrivs Skänninges läge, byggnader och tillblivelse liksom stadens grannorter. Information finns också om präster, lärare, borgmästare, rådmän och andra viktiga personer på platsen. Även alla gårdar, kvarter för kvarter beskrivs. En unik ögonblicksbild från svensk landsortsstad på 1700-talet.

De 72 visor som presenteras i denna bok är ett litet urval av de som insamlades och upptecknades av pastorsadjunkten Levin Christian Wiede i Östergötland på 1800-talet. Melodierna har tidigare gjorts tillgängliga i en avhandling av professor Jan Ling. I detta urval presenteras för första gången visorna med de upptecknade texterna i sin helhet.

Boken presenterar ett urval av de gåvor Östergötlands museums vänförening skänkt till museet. Bildkonsten utgör den största gruppen. Ulla Tham tar med läsaren på en spännande upptäcktsfärd, där konstverken får sin historia berättad.

Är ett hus bara ett hus? Svaret på frågan är naturligtvis nej. Men de flesta av oss upplever de byggda miljöer vi dagligen omges av som vardagskulisser. Kulisser vi hastar förbi, men som har mycket att berätta. Att spana, upptäcka och lära i dessa miljöer gör att synen på dem förändras. Det här är ett inspirationsmaterial för dig som arbetar med barn i årskurs 0-3. Hus är fyllda av berättelser och betydelser. Börja med skolbyggnaden, skolgården, vägen till skolan, husen runtomkring.