Kerstin Wickman – författare

Ett färgstarkt designliv

Wanja Djanaieff har gjort stora insatser för svensk design, bland annat som formgivare och professor vid Konstfack.

Wanja Djanaieffs formgivarliv har varit mer innehållsrikt än de flestas. Hennes verksamheter har spänt över allt från mönsterformgivning till industrin, kläddesign, hantverk, textil konst, gestaltning av utställningar, egna och andras. Hon har forskat fram nya tillämpningar av textila råvaror och gamla hantverkstekniker. Hon har varit och är konstnär, mentor, föreläsare och en gudabenådad pedagog.

Boken om Wanja är inte bara en bok om en person med outsinlig kreativitet. Den berättar också vad som hände inom den svenska textilindustrin under 1960- och det tidiga 1970-talet, om hur klädmodet förändrades, hur handeln tog kommandot i designutvecklingen och om nya idéer kring varusortimentet på 1970-talet, om hur SJ och andra företag använde sig av profilskapande formgivning kring år 1980, om formgivares talanger som företagare, om förnyelsen av Hemslöjden från 1980-talet och framöver, om kulturarvets betydelse för modern design och om hur erfarenheter från ett område kan befrukta andra sammanhang.

Textil, mönster, rum har varit det nav hon rört sig kring. Listan på de textilindustrier hon samarbetat med är lång. Frågan är snarare vilka hon inte arbetat för. Själv talar hon om sitt brokiga designliv .

Wanja beskriver en egentligen osannolik framgångssaga. Mot alla odds blev hon en av Sveriges främsta textila formgivare och en outtröttlig idéspruta.

Sommaren 2020 kommer Marabouparken i Sundbyberg att visa en utställning om Wanja Djanaieff.

Kerstin Wickman är författare och journalist, prof.em., bosatt i Stockholm. Wickman har varit den kanske mest anlitade skribenten under de senaste decennierna när det gäller konsthantverk och form. Hon medverkar i fackpress och dagstidningar, har utgivit en rad böcker och varit lärare vid Konstfack.

-------------

"Boken är ett praktverk" Frida Arnqvist Engström, Kurbits

Join Kerstin Wickman, writer and professor of Design & Crafts History, as she explores the national and international success of the A&E DESIGN studio, from its start in the 1960s until its 50-year jubilee today. The story aboutTom Ahlström and Hans Ehrich, the company they built, their customers in Sweden and abroad, is also the story of the development of modern Sweden and Swedish industrial design. All richly illustrated with a variety of beautiful, innovative and technically smart design objects from A&E DESIGN's abundant production. Preferably in plastic.

Sigurd Lewerentz är en av Sveriges tre mest kända arkitekter internationellt sett, vid sidan av Asplund och Tessin. Ett av hans mest framträdande byggnadsverk är Riksförsäkringsanstaltens byggnad, alldeles vid Adolf Fredriks kyrka i Stockholm (1928-1932). Boken handlar om ett stort kontorshus, där rörelse och vandring från gatan, över gården och in mot vestibulens ljus står i centrum. Boken är rikt illustrerad med ursprungliga fotografier, långa serier med skisser och ritningar. 

Text och foto av Fredric Bedoire, Kerstin Wickman, Vicki Menander, Ewa Glennow och Jonas Lindström.Förord av Wilfried Wang.

This illustrated book on architecture, Lewerentz. A Masterpiece, provides answers to questions about the internationally renowned architect Sigurd Lewerentz.

Sigurd Lewerentz (1885-1975) was one of the greatest masters of 20th century Swedish architecture. Fredric Bedoire, in his chapter, describes the circumstances of Lewerentz's construction work at Adolf Fredriks Kyrkogata 8 in Stockholm. What did its location tell us? Who commissioned and later used the building? How did the architect go about his work? Which other suggestions were considered and how did construction proceed?

The authors of the book, Fredric Bedoire, Kerstin Wickman, Vicki Wenander and Ewa Glennow offer different perspectives of the building and take us on a journey from the first sketches back in 1928 until the 2017 reopening of the building as a modern office block.

The book is richly illustrated with a number of sketches and pictures from, among other sources, the ArkDes Lewerentz Collection, the National Archives, the Nordic Museum, as well as new photographs taken by the photographer Jonas Lindström, and includes a foreword by architect and Lewerentz expert Wilfried Wang.

Boken 50 år av kollektiv kraft om lust, gemenskap och konsthantverk i Blås & Knåda kan betraktas som ett stycke kulturhistoria. Berättelsen om detta kooperativs första femtio år tar med sig läsaren på en resa genom en omvälvande utveckling av det blåsta och knådade konsthantverket parallellt med kooperativets roll i en genomgripande samhällsomdaning i Blåsets värld med mottot man ska ha kul också . Medlemmarnas röster om kollektivets kraftgivande styrkor, deras minnen, processer, lust och skapande blandas med konsthantverkshistorikern Kerstin Wickmans ord, hon som följt dem sedan starten 1975. Kritikern och museimannen Love Jönsson ger sin syn på relationen mellan verkstadskeramiken, studioglaset och industrin medan konstnären och professorn i glas Anna Mlasowsky går utanför kooperativets väggar och sätter sitt arbete i dialog med utvecklingen av det sam- och framtida konsthantverket, ny teknik och materialets oändliga möjligheter.

Bokens innehåll visar tingens nya berättelser, hur gränser tänjs såväl material- som processmässigt, hur normer och funktioner ständigt ifrågasätts. Genom Blås & Knådas verksamhet vidgas också fältet i takt med att en till synes gränslös formvärld gestaltas. Kooperativets arbetssätt värnas parallellt med individernas utveckling och mötesplatsens gemenskap som ger hållbara effekter.

Den i ett fysiskt möte delade tanken blir i vår allt mer digitaliserade tidsålder allt viktigare. Handens arbete likaså. Blås & Knådas roll som en livskraftig allmänning för samtida konsthantverk i utveckling, en kunskapsbank som mer än gärna delar med sig, är därför viktig. Boken handlar också om överlevnad, vilja och kraft. Om kraften i ett djupt kunnigt skapande i kombinationen av hand och tanke men också i motståndskraften och dess förmåga att klara av förändringar, återhämta sig och vidareutvecklas. Denna kraft borgar för minst femtio livsår till!

Kring sekelskiftet 1900 formas en ny estetik i Sverige. I en tid präglad av industrialisering, urbanisering och täta internationella kontakter bryter unga arkitekter, konstnärer och formgivare med 1800-talets historiserande stilar och börjar söka något för tiden eget. Jugend – även kallad Art nouveau – blir uttrycket för denna längtan med sina böljande linjer och ärliga material. 

Vid gator och torg skapas nya byggnader som utmärker sig genom livfulla tak med tydlig silhuettverkan. Samtidigt vittnar fasaderna om en stark materialkänsla och omsorg om detaljerna. Borgerlighetens tunga salonger ställs mot nya ideal om hemtrevnad och funktion. Även de gröna rummen – särskilt de privata trädgårdarna – formas av en ny estetik som tar sin utgångspunkt i platsens naturliga förutsättningar, dess träd och topografi. 

Denna rikt illustrerade antologi visar hur idéer från Europa och Nordamerika omtolkas och får en särpräglad svensk form i flerbostadshus, skolor, teatrar, badhus, järnvägsstationer, fabriker, villor och trädgårdar. Här framträder en epok som med nyfikenhet och lust utvecklar något nytt, något som för alltid förändrar vår blick på staden, hemmet och livet. 

Eva Rodenius (f. 1942) konstnärskap sträcker sig över fem decennier. Efter Konstfack började hon väva. Under 1970-talet förmedlade hennes konst jämlikhet och uppfostran av barn. Utställningen 1974 på Galleri Doktor Glas blev ett genombrott och hon gick med i Textilgruppen. Så småningom fick hon också ett uppdrag för Stockholms slott att göra ett möbeltyg till stolar som möbeldesignern Åke Axelsson ritat. 

Själv färdades hon allt längre bort från barndomens by Roddarhede i Äppelbo vid Västerdalsälven och bruksorterna. Hon avlägsnade sig också från den folkkonst som inspirerat henne från början. Ytan fördjupades och en ny lyster framträdde. På 1990-talet blev vävarna alltmer intrikata och hon lyckades kombinera tekniker på oväntade sätt. Hennes bildspråk blev inriktat på blommor och hon blandade skickligt lin med bomullsgarn i många kvaliteter.  Hennes styrka är att hon aldrig blir konventionell eller alldaglig. Hon forsätter sin utforskande textilkonst mot en ny dörr, den japanska shibori, med möjigheten att färga och vecka syntettyger. 

Om författaren 

Kerstin Wickman är en av landets mest kunniga kännare av konsthantverk, professor em. från Konstfack, medarbetare i Dagens Nyheter och i olika facktidskrifter. Hon är också författare. Tina Ignell är textilare. Det finns även kortare texter av en handfull andra kritiker i boken.

I början av 1970-talet började en grupp konstnärer arbeta med textiltryck på Konstnärernas Kollektivverkstad i Stockholm, de flesta med bakgrund från Konstfack. Så bildas 1973 Textilgruppen med en rad kända namn, 44 medlemmar bestående av 41 tjejer och tre killar.

Här berättas gruppens händelserika historia – om medlemmarna, utställningarna, uppdragen, arbetet med att höja textilkonstens status etc.

Så här skriver Sara Kristoffersson, journalist och professor, bl.a. i sitt förord: »Boken om Textilgruppen – som haft totalt 87 medlemmar – berättar om hur ett gäng konstnärer gick samman för att förändra och påverka. Det handlar om tillkomst och verksamhet, gemenskap och solidaritet, men också om oro och konflikter i gruppen. Längs vägen fördes en kamp för att höja materialets värde och gruppen banade väg för kommande generationer. Det är kort sagt ett stycke svensk textilhistoria.«

Om författarna

Medverkande: Sara Kristoffersson, Annette Fahlsten, Louise Waldén, Hedvig Hedqvist, Gunilla Lundahl, Kerstin Wickman – alla med stor fackkunskap.