Sanatorium Förlag – förlag

”Blixt-Grodon är nog den enda absolut helgjutna svenska sf-serien, magnifik i sin självständiga hållning till allt och alla inom samhällsdebatt, ­kultur, seriemetodik – och science fiction.” (Sam J Lundwall)

GROP är en både representativ och storslagen samling av Eriks Svetofts ordlösa serier. Att läsa de korta verken, i en delvis ny kronologi, blir en läsupplevelse i sin egen rätt. Bekant och unik på samma gång. (Ur Ola Hellstens efterord) Grop samlar serier från Hakken, Sanatorium Magazine, Mondo, Domus och Kantarell.

I Lovecraft finner Houellebecq en historisk själsfrände och följeslagare på misantropins lockande väg. H. P. Lovecraft — emot världen, emot livet kom på svenska första gången 2005. Då, som nu, i översättning av Kennet Klemets. Denna utgåva har försetts med ett nyskrivet efterord av Gabriella Håkansson. Boken har släppts med tre olika skyddsomslag av Jens Andersson, Knut Larsson och Erik Svetoft. Den finns även i en bibliofil upplaga – i 99 ex – med tre signerade affischer i en mapp ihop med en bok.

2000 svenskar kan inte haft fel, Dr. Merling var bäst! Dr. Merling publicerade i Serie-Pressen (1971–72). Det var en lika delar kortvarig som ambitiös publikation, bland serierna fanns "Allan Kämpe", "Blixt Gordon", "Dick Tracy", "Felix", "Johan, Lotta och Jocko", "Krazy Kat", div Marvelserier, svenska amatörserier, artiklar om serier ... och såklart ... Dr. Merling – som i läsarbarometern röstades fram till tidningens populäraste serie. I Serie-Pressen publicerades (de omredigerade) äventyren ”Monstret Mesmer” och ”Spöket på Wollfsburg”. Men Knud Vagn Larsen tecknade ytterliggare 17 historier som gick i Berlinske Tidene 1970–1980. I denna samling ingår de fem första historierna: ”Monstret Mesmer”, ”Spöket på Wollfsburg”, ”Tidsmaskinen”, ”Cherzek” och ”Falskmyntarna”. Boken inleds med ett informativt och välillustrerat förorda v Anders Hjorth-Jørgensen om Doktor Albert Merling hans upphovsman Knud V. Larsen, och dennes alter ego Carina Molinos.

De tecknade serierna har en stolt tradition i Sverige. Alltsedan de yrvaket stack upp ur den litterära myllan i början av 1900-talet har de genomgått flera utvecklingsstadier. Jan Lööf, Joakim Pirinen, Cecilia Torudd, Mats Jonsson och Liv Strömquist har blivit en självklar del av vårt kulturarv. Ola Hellsten (f. 1972) är bibliotekarie och skriver en del. Sedan 2013 är han Konstnärlig ledare för Serieteket och Stockholms Internationella Seriefestival. Han gillar zerier.

Henrik von Klopp är en av landets främsta industrifotografer med energi och infrastruktur som specialområde. Han har dokumenterat kärnkraftens historia i boken Marviken – slutet för den Svenska linjen (2013) och hans verk visades i fotoutställningen En Svensk Atombomb på Flygvapen­museum 2015–16. 2015 tilldelades han Marie Nissers stipendium av Vattenfalls kulturarvskommitté och 2018 dokumenterade han det underjordiska kraftverket i Stenungsund.

En ansiktslös gärningsman springer in i en gränd. En ambitiös livvakt jagar efter. En vit volvo försvinner hastigt fran platsen. En receptionist blir förälskad. En katt mår dåligt. En mellanchef funderar på att köpa hatt. Är allt ett sammanträffande eller delar i en stor konspiration? Vit Volvo är en skoningslöst absurd thriller.

Helén är utfryst. De som tidigare var hennes vänner säger nu att hon är tjock och luktar illa. Helén finner tröst i Charlotte Brontës bok Jane Eyre. Hon identifierar sig med Jane och lyckas med hjälp av boken glömma sina plågoandar. Men på en klassresa händer en sak som får Helén att inse att hon behöver något mer än en fiktiv gestalt för att se sig själv som en person som är värd glädje och gemenskap. Jane, räven och jag är lika delar serie- och bilderbok, lika delar barn- och vuxenbok. En känslosam och finstämd historia,visuellt imponerande och flerfaldigt prisbelönt. Isabelle Arsenault har gjort bilderna och Fanny Britt har skrivit texten.

Samlingsutgåva som innehåller The first in line, The second in och The third in line. 480 sidor packat med robotar, flygande grisar, vandrande hus. Allt gestaltat med Mattias Adolfssons omisskännliga humor och storslagna detaljrikedom. Skyddsomslag i form av en affisch.

Pressröster om den första boken om Martilo, ”Martilo och helgonet”: Shazam.se: ”... en härlig buffé av medeltida fantasy med livs levande helgon, jungfrur, drakar, demoner och tappra riddare och hela anrättningen är kryddad med träffsäker satir och burlesk humor à la Monty Python and The Holy Grail.” Markus Pedersen, Barometern: ”Fabian Göransons serie ... frustar av en smittande berättarglädje som lär tilltala både små och stora läsare.” BTJ-häftet: ”I Martilo och helgonet finns korn av allvar, känsliga figurporträtt, normkreativt tänkande, satiriska slängar mot våldsam religionsutövning och auktoritetstro - men framför allt bjuds här ett medryckande crazyäventyr (med ekon från såväl långfilmen Monty Pythons galna värld, som franska fantasyserien Donjon av Sfar och Trondheim) där gapskrattet ständigt ligger nära. En förträfflig läsupplevelse för alla från mellanstadieåldern och uppåt.” Prokrastinatorn.se: ”... den felande länken mellan Hergés Johan, Lotta & Jocko och Mike Mignolas Hellboy.”

Tjocke-Bo är tillbaka! I Lars Sjunnessona nya bok, Den svarta undulaten, besöker Bo en veterinär för att ta reda på vad som är fel med hans ”undulat”. Några andra figurer som inte heller har det så lätt är hunden Gösta, katten Errol och de våldsamma feministerna. Sanatorium förlag har även gett ut Lars Sjunnessons ”Åke Jävel” (2007) och ”Möte med monsunen” (2009).

Den här studien handlar om självsyn och världsbild i serier av Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen. Hur gestaltar de sig själva och vilken syn på världen ger de i sina serier? I fyra fallstudier får vi följa hur Torudd, Lundkvist, Grähs och Pirinen upplever förändringar i samhället och hur detta påverkar deras liv, i verk från 1970-talet och framåt. Deras tecknade figurer tampas med frågor kring identitet, relationer, uppväxt och karaktärsdanande men deras serier rör sig även över ett bredare register av subjektiva uttryck. Studien ger en bakgrund till den självbiografiska seriegenrens framväxt omkring millennie-skiftet i Sverige och visar på förhållandet mellan den tecknade serien och självbiografin i en vidare mening. Genom att lyfta fram dessa fyra konstnärskap, analysera och tolka ett urval av deras serier samt visa på den tecknade livsberättelsens förutsättningar, uttryck och budskap bidrar Kristina Arnerud Mejhammars avhandling till ny kunskap på serieforskningens område. Kristina Arnerud Mejhammar är konstvetare vid Uppsala universitet och verksam som museilektor vid Norrköpings Konstmuseum. Självsyn och världsbild i tecknade serier är hennes doktorsavhandling.

Domus är Erik Svetofts fjärde bok. Den startar där Mondo (2017) slutade, i nattens mörka skogar. Precis som i Mondo finns det en ramberättelse – där vi får följa den gula hundens vidare öden – som interfolieras med kortare berättelser och bilder. Erik Svetoft har tidigare gett ut Limbo (2014), Hakken (2016) och Mondo (2017).

Med ena foten i det självupplevda och den andra i drömmen tecknar Knut Larsson skaparkris, framgångssaga och det som är bortom allt. Knut Larsson (född 1972) debuterade 2001 med Canimus. Han har sedan dess publicerat 8 1/2 böcker. 2014 debuterade Knut Larsson som kortfilmsregissör med filmen Hypnagogia – Send me the pillow that you dream on och 2016 fick han Svenska serieakademins Adamsonpris för sin tolkning av Harry Martinsons Aniara.

»En mycket snyggt utförd bok med bra tryck och fint format. Föredömlig! Typografi, layout och bokbinderi, allt stämmer!” – Juryomdöme, Svensk Bokkonst 2013 »Det här är en kulturgärning [...] Jag tror att alla människor som har det minsta intresse för grafisk design och för bilder älskar den här boken [...] det finns bara en femma att ge.« – Yukiko Duke, Svt – Gomorron »I Sverige har Edward Gorey av någon anledning aldrig fått den uppmärksamhet man kan kan tycka att han förtjänar. Därför är det extra roligt att lilla Sanatorium i höst gett ut boken ”De förryckta kusinerna och andra historier”, översatt av Erik Andersson och med ett fantastiskt efterord av Jonas Ellerström. […] Erik Anderssons översättning är följsam, lekfull och alldeles briljant. […] detta nyöversatta och vackert förpackade urval är en ren gåva. Man kan bara hoppas att det blir fler utgivningar.« – Patrik Svensson, Sydsvenskan »Till alla Gorey-fans och andra tecknarfantasters stora glädje ger nu Sanatorium förlag ut ett urval av Goreys berättelser. Erik Anderssons fina översättning är träffsäker och följer Goreys känsla för den objektiva och oempatiska texten. […] Det finns så mycket att säga om denne tecknarnas tecknare att det skulle krävas en hel avhandling.« – Elisa Rossholm, Fria Tidningen »Sanatorium förlag har nu med varsam hand samlat ett urval av Goreys berättelser. Någon gång är det haha-skojigt, ibland mest stämningsfullt och vackert, men alltid mysrysligt udda.« – Gustav Borg, Östgöta Correspondenten »Det är som ett slags förgiftat Downton Abbey.« – Göran Everdahl, Svt – Go’kväll »Med surrealismen som inspirationskälla slår han en brygga mellan Aubrey Beardsley och Tim Burton och kryddar sina historier, skrivna och illustrerade av honom själv, med svart, morbid humor. Det är rysligt roligt – med betoning på det förra.« – Ann Lingebrandt, Helsingborgs Dagblad »Goreys alster har getts ut i Sverige, men det var länge sedan så denna volym är efterlängtad. […] Till bokens fördelar hör även Sanatoriums vackra design, samt ett välskrivet efterord om Goreys liv och verk av Jonas Ellerström.« – Fredrik Strömberg, BTJ »... utrycksfullt som bara det är som kommer ur en värld som aldrig har funnits.« – Barbro Westling, Aftonbladet »Årets roligaste bok, men så egensinnig att jag egentligen inte vågar rekomendera den för någon.« – Nils Pennlert, Västerbottenkuriren

En blaserad ballerina, ett långsamt fallande något och ett band av illasinnade knopar är några av ingredienserna i Sanatorium Förlags andra samling med Edward Goreys historier. Översättning av Erik Andersson och Jonas Ellerström. Den första samlingen, betitlad ”De förryckta kusinerna” kom 2012 och möttes av en entusiastisk kritikerkår. Edward Gorey (1925–2000) är kultförfattarnas kultförfattare, tecknarnas tecknare och en av de märkligaste, mest fantastiska bokkonstnärerna i vår tid. Han debuterade 1953 och gav under fem årtionden ut över hundra böcker, egensinniga sagor för vuxna som utspelar sig i en försvunnen stärkkrags- och krinolinvärld.

Mika reser med sin farmor Regina till Warszawa för att återkräva en egendom som gick förlorad under andra världskriget. I den lägenhet som familjen ägde bor nu den åldrade författaren Roman Gorski. Romans och Reginas gemensamma historia är mer komplicerad än den först verkar, och Mika börjar förstå att Reginas skäl till att vilja återse sin födelsestad inte bara har med en förlorad egendom att göra. Rutu Modan är en israelisk serieskapare som bor och arbetar i Tel Aviv. Hennes böcker har översatts till en rad språk och belönats med ett flertal priser och utmärkelser. Hon har vid två tillfällen tilldelats det prestigefyllda Eisnerpriset för ”Best Graphic Album”, 2008 för Exit Wounds och 2014 för The Property (Egendomen), som är den första av hennes böcker att översättas till svenska.

Louis är en pojke som försöker hitta sin en egen väg mellan en missbrukande pappa och en orolig mamma. Lyckligtvis har han sällskap av sin lillebror ”Kotten”, som älskar att sjunga James Brown-låtar. När ”Kotten” inte sjunger plågar han Louis med en oändlig ström av frågor om allt mellan himmel och jord. Louis har även sällskap av bäste vännen Boris som försöker peppa honom till att våga gå fram och prata med skolans smartaste och coolaste tjej. ”Louis och demonerna” är en vackert illustrerad serieroman av Fanny Britt (text) och Isabelle Arsenault (bild). Deras förra bok ”Jane, räven och jag” har vunnit åtskilliga internationella utmärkelse och den svenska översättningen som kom 2016 hyllades stort av läsare och kritiker.

Välkommen till John Andersson värld! Volym 3 i Seriehistoriskt Bibliotek samlar ”Dr. Draperi till er tjänst” och ”Utomjordningar”, två stripserier som gått som gästerie i Dagens Nyheter 1997 respektive 2003. John Andersson är en svensk konstnär, surrealist och serietecknare, Dr. Draperi + Utomjordningar är hans femte (eller sjätte beroende på hur man räknar) seriebok. Tidigare böcker: Gene, Fred and Judy (1992), Bole Sole/Schneiderduschen (1994) Atlas peruk (1994) och Sittplats nio i kristallrepet (2015). Boken innehåller ett personligt efterord av Knut Larsson.

”Det var dags att berätta sanningen om mig själv. Och jag bestämde mig för att göra det i form av en självbiografisk serie. Men någonting gick snett.” I Natcha får vi möta Anna Tamm, Ursula Tham, Doris Nordgren, Paulina och Paulina Nordgren, Tove Tamm (Carl Tham) och Trixie Nordgren och följa hur de försöker trassla sig ur nutidens och dåtidens livstrådar. ”Lars Sjunnessons ny bok ”Natacha” är egensinning, underhållande och genial! Läs! Det borde även Carl Tham göra”. (Kontorschefen, Instagram). Lars Sjunnesson (f. 1962) är en av Sveriges internationellt mest erkända och uppskattade serieskapare. Natcha är hans första bok sedan Den svarta undulaten (2016).

Yngve Öman är tillbaka! En tidig försommarmorgon kliver en ung man av länsbussen i Norrbottens stora stad. Under våren har länet skakats av en serie grova bankrån och Lars-Gunnar Hedström och dennes mannar står handfallna. Spanarna Yngve Öman och Sven-Olof Taano försöker nysta i olika spår, samtidigt som Yngves fru — Lena — får sin kräm-beigea Volvo 240 stulen. Men när ett brutalt mord plötsligt sker på Valörvägen börjar saker och ting att röra på sig. Vad är det som Radio Norrbottens stjärnreporter Mickan Andersson finner på Snöberget utanför Niemisel? Kan butiksbiträdet Magnus Frishammars vittnesuppgifter hjälpa polisen att få klarhet i fallet? Under tiden som händelseutvecklingen tätnar strövar killen från länsbussen omkring på stadens gator ... Dennis Eriksson är en av Sveriges mest kända illustratörer, han jobbar med kunder över hela världen ... men när han själv får välja vad han ska teckna så blir det serier. Hans första bok om Yngve Öman – En Noirländsk spänningsserie kom 2011 på Nilleditions, och sedan dess har fansen undrat: ”hur går det för Ynge och Lena och Mickan och Sven-Olof Taano och alla de andra?” ... nu får vi äntligen svaret.

Lars Sjunnesson hävdar att han lider av en störning som gör att han är tvungen att bryta mot den politiska korrekthetens alla oskrivna regler så fort han får en penna i handen, men att han i övrigt är normal. Kanske är detta sant, men det är svårt att bedöma riktigheten i ett sådant påstående. Lars Sjunnesson (f. 1962) är en av Sveriges internationellt mest erkända och uppskattade serieskapare. Tvångsmässiga behov samlar serier och texter från 1999-2023 och är Lars elfte bok sedan debuten med Åke Jävel – Århundradets hjälte 1990.

Möte med monsunen bjuder på fem nya äventyr med Åke Jävel. Här bjuds det på gamla hederliga favoriter som "City-Mormor" och "Anna-Fan" men även nya vassa karaktärer som "Svarte-Bruden", "Statsministern", "Den amerikanske tjänstemannen" och "Sjökaptenen". Lars Sjunnesson (f. 1962) är en internationellt erkänd och uppskattad serieskapare. Han har tidigare givit ut: "Åke Jävel: århundradets hjälte", Tago 1990 och 2009; "Raj-raj", Tago 1993; "Farbror Skledar-Kräkfilmen", Eget förlag 1997; "Tjocke-Bo", Ordfront 1998; Om kriget kommer, Galago 2004; "Åke Jäve", Sanatorium 2007 samt, tillsammans med Max Andersson, "Bosnian Flat Dog", Kartago 2004. Lars Sjunnesson är bosatt och verksam i Berlin.