Setterblad förlag – förlag

Den pfalziska ättens sista monark, drottning Ulrika Eleonora (1688 – 1741), kom till makten under en brytningstid för både land och regent. Under hennes regering 1719 – 1720 lades grunderna för det frihetstida statsskicket och drottningens myndighet inskränktes radikalt. Fram träder dock en kvinna med nedärvd känsla för sin dynasti och för kungamaktens höghet. Den makt Ulrika Eleonora hade kvar utövade hon till fullo. En av hennes mest uppmärksammade insatser var det sensationella antalet utdelade adelskap. Ulrika Eleonora adlade 182 personer under loppet av tolv månader. Dessutom upphöjdes 48 adelsmän till friherrar och 15 friherrar blev grevar. Detta var ett av de mest beständiga, och mest kontroversiella, beslut hon verkställde vid sin tid på tronen. Vad förklarar då Ulrika Eleonoras beryktade massadlande? Vilka var drottningens adelsmän och hur gick det till när de adlades? Historikern Joakim Scherp tecknar en bild av drottningen och den nya adeln under det dramatiska skeendet då envälde gick över i frihetstid. Historikern Charlotta Forss kompletterar berättelsen med ett tiotal biografier av nyadlade med skilda yrken och olika bakgrund, både kända och okända män – och en kvinna.

Vad kan ett militärboställes historia säga om den svenska stormaktstiden? Gården Bodarna i Uppland står i cent-rum för denna skildring av reduktionens offer, brott och straff, fälttåg och umbäranden för indelta officerare och deras arma hustrur hemma på bostället. Det här är också en berättelse om att se om sitt hus. När historien utspelar sig rådde mestadels fred i riket, men det stora nordiska kriget kastar en mörk skugga över perioden. Med hjälp av ett rikt källmaterial i form av bl.a. husesynsprotokoll, rättegångsprotokoll och kyrkböcker gör Barbro Bursell, docent i etnologi och f.d. chef för Livrustkammaren, en kulturhistorisk framställning av en gård och dess ägares öden under hundra år. Boken är en fristående fortsättning på William Grey och Brita Tott: en berättelse om krig och kärlek i stormaktstidens Sverige, som handlar om Bodarnas tidigare ägare.

Nyutgåva av kusken Carl-Johan Perssons (1870-1961) memoarer från ett rikt arbetsliv från stalldräng till järnvägsarbetare, till kusk på Hovstallet och slutligen herrgårdskusk vid bl.a. Tidö men främst vid Ericsbergs slott. Minnesbilder från en tid då hästsporten stod högt vid herrgårdarna och stallar och ekipage var deras stolthet samt om bilarnas intåg som kommunikationsmedel. Ett kulturhistoriskt dokument från en svunnen tid. Skriven 1939, nyutgåva i samarbete med Vagnshistoriska sällskapet.

Galleristen Gunilla Ahlström: ett liv med konst och fotografi är ett personligt porträtt av en av skånes första kvinnliga gallerister. Mellan åren 1969-1997 drev hon 1+1, ett konstgalleri i Helsingborg för svensk och internationell samtidskonst. Med konstnärer som Ola Billgren, Horst Jansen och David Hockney gjorde galleriet ett tydligt avtryck i sin samtid. I boken skildras Gunilla Ahlströms möten med konsten och hur hon tillsammans med maken Rune har skapat ett liv med konst som medelpunkt. Parallellt med galleristkarriären utvecklade Gunilla Ahlström sina egna konstnärliga begåvningar. I ett eget avsnitt återges delar av Gunillas måleri och fotografi, däribland de många fotografiska porträtten som med stor närvaro ger en inblick i den konst- och kulturscen hon var en del av att skapa. Vi får också ta del av en brevväxling mellan Gunilla Ahlström och konstnären och fotografen Denise Grünstein kring kreativt skapande, samt en kortare intervju med konstnären Anders Widoff. Texten är sammanställd av konstvetaren Ebba de Faire genom intervjuer med Gunilla Ahlström och hennes familjemedlemmar.

Var Margareta Leijonhufvud drottningen som gjorde allt rätt? Hon har gått till historien som god, klok och vacker och den som gav Gustav Vasa tio barn varav två blev kungar i Sverige. Ett föredöme för såväl sina döttrar som kommande drottningar. Margareta Leijonhufvud blir Sveriges drottning 1536. Giftermålet med Gustav Vasa är ett resultat av starka intressen och början på kungafrändernas tid. Denna biografi beskriver henne i rollerna som drottning, maka, mor och syster. Den ger - utifrån Margaretas perspektiv - en inblick i monarkin under renässansen. Här framkommer att hon levde i en miljö genomsyrad av politik vilket gav henne handlingsutrymme och möjlighet till makt och inflytande. I Margareta Regina träder drottningen fram ur kungens skugga till hans sida som en viktig person i Vasatidens politiska nätverk. Författaren Karin Tegenborg Falkdalen, idéhistoriker och f.d. arkivchef har tidigare skrivit om Gustav Vasas döttrar och om hans tredje hustru. Nu kompletterar hon med historien om drottning Margareta Leijonhufvud.