Strömstad Akademi – förlag

Denna antologi tar upp ett i vår tid mycket brännande tema om pandemier. Detta beskrivs ur flera olika perspektiv; historiskt, medicinskt, socialt, psykologiskt, samhälleligt och etiskt. Alla med sina skilda utmaningar. Pandemier har förföljt mänskligheten så långt tillbaka vi kan över-blicka. Tretton forskare från spridda vetenskapsfält inom humaniora, medicin och samhällsvetenskap medverkar i denna antologi. Som läsare får du fördjupa dig i det dramatiska som hände vid den svåra pesten i början av 1700-talet, koleran på 1800-talet och spanska sjukan vid slutet av första världskriget. I vår tid kan du bl. a. läsa om hur luktsinnet påverkas av covid-19, hur distansutbildning på gymnasierna kunde genomföras utan några som helst förberedelser och om varför Norge och Finland lyckades mycket bättre än Sverige med att bekämpa pandemin i det inledande skedet. Pandemin har medfört att ansvariga inom sjukvård och omsorg har ställts inför ibland livsav-görande beslut. Antologins sista bidrag visar hur ett medvetet etiskt beslutsfattande kan uppnås.

I denna bok undersöker etnologen Anders Gustavsson hur människors sociala liv i vardagen utmed den norsk-svenska riksgränsens södra del påverkades av covid 19 pandemin 2020-2022. Norge stängde gränsen för inresa den 17 mars 2020. Genom de korta tidsintervallen för restriktionerna skapades osäkerhet och det blev besvärligt att planera för framtiden. Alla norska restriktioner upphävdes den 12 februari 2022. Undersökningen börjar med att följa smittspridningens upp- och nedgångsfaser i Norge och Sverige samt kontrollerna vid gränsöverfarter i första hand till Norge. Svenska arbetspendlare till Norge har upplevt svårigheter vid gränsöverfarter. När norsk gränshandel och norsk turism upphörde genom gränsrestriktionerna, fick det påtagliga negativa konsekvenser inom ekonomi och i fråga om arbetstillfällen på den svenska sidan av gränsen. Sociala kontakter mellan närstående blev lidande. Det uppstod negativ ryktesspridning mellan norrmän och svenskar. Smittsituationen förbättrades under 2021 i takt med en ökande vaccinering. När de norska och svenska gränsrestriktionerna upphörde i februari 2022, ökade gränskontakterna successivt. Samtidigt har politiker i Norge och Sverige uttalat att lärdomar för framtiden måste tas från de speciella svårigheterna i gränsområden under pandemin. Denna undersökning kan bilda underlag för fortsatta diskussioner för att bättre klara kommande krissituationer.

I ”Vilken metod är bäst?” ställs forskare från olika ämnen mot varandra genom att presentera och diskutera sina metodval. Finns det metoder som kan användas inom alla ämnen? Skiljer sig perspektiv inom naturvetenskap och humaniora/samhällsvetenskap helt eller delvis? Hur förenliga är egentligen olika vetenskapliga perspektiv i tvärvetenskapliga studier?Vilka utmaningar innebär tvärvetenskap? Läs diskussionerna i antologin och reflektera.

I denna antologi skriver tio forskare från olika vetenskapsgrenar om vägen fram till att bli forskare. Vad är det som har påverkat detta val och hur hänger det samman med erfarenheter tidigare i livet? Vad betyder hemmiljön, uppväxten, skolundervisning och universitetsstudier? Hur gör sig social bakgrund gällande? Har valet av forskningsämnen något med personliga livserfarenheter att gälla eller är det slumpen som gör sig gällande?

Denna bok vänder sig till en av förgrundsgestalterna inom psykiatrisk forskning såväl som klinisk psykiatri i dess olika former i Sverige, Lennart Wetterberg. Hans forskning har fokuserat på ljusets inverkan på hjärnans rytmer, och han har lagt en viktig grund för ljus-terapins tillämpning i Sverige. Åtta forskare medverkar i boken som inleds med en diskussion om tvärvetenskap som varit ett motto för Lennart Wetterberg. En annan frågeställning avser hur fysiska sjukdo-mar i form av epidemier både i dåtid och nutid har haft mentala konsekvenser. Psykiska besvär har samtidigt en tendens att leda till fysiska sjukdomar som går under namnet metabola syndromet. Nationella kvalitetsregister är viktiga för att förbättra hälso- och sjukvården. Sjukvården behöver också satsa på bättre psykiatrisk och pallitiv vård för att motverka självmord och önskan om dödshjälp. Ett upplysningsarbete behövs bland ungdomar om de påtagliga riskerna med droger.