Anders Gustavsson – författare

This open access book offers a comprehensive review of the deinstitutionalisation process in the Nordic countries and its long-term developments from 1960 to 2020. Challenging the popular idea of deinstitutionalisation as a “mission accomplished” in this region, it heralds discussion about how the relocation process has unfolded and what consequences it has had for people with intellectual disabilities in practice. It presents a compelling narrative of the history and the current status of services for people who moved out of institutions to live in the community and discusses to what extent the intentions have been achieved.Retracing the conceptualisation of normalisation in the 1960s and the new wave of deinstitutionalisation in Norway and Sweden in the 1980s and 1990s, this collection discusses how dismantling of institutions came to the forefront of the political agenda. It scrutinises the drivers of change in policies and practices for persons with intellectual disabilities, exploring changing ideologies, political goals, and service developments in the context of more general policy developments in the Nordic region. Leading experts in the field unveil the complex dynamics between ideologies, policies, practices, and contexts to challenge and reconsider lessons learned in the past fifty years from the Nordic experience. A ‘must read’ for students and researchers interested in disability studies, intellectual disability, social policy, social work, special care nursing, rehabilitation, as well as professionals, policymakers and stakeholders.

Identitetsbegreppets betydelse i vår tid, från självuppfattningar till kollektiv sammanhållning, hör ihop med de senaste hundra årens samhällsutveckling. När människor och grupper strävar efter frihet och jämlikhet, erkännande och rättvisa, aktualiseras identitetsfrågor. Men hur ska vi förstå begreppet identitet? Den här boken presenterar aktuella och historiskt viktiga bidrag till identitetsforskningen. Granskningen utmynnar i en modell som för samman identitetens individuella, interaktiva och samhälleliga manifestationer. Författarna exemplifierar med forskning om migration, etniska minoriteter och funktionsnedsättning. Fördomar och diskriminering utgör kännbara hot mot människors identiteter, men har samtidigt nära samband med generella identitetsprocesser, en idé som ligger till grund för den tankemodell som utvecklas i slutkapitlet.Boken erbjuder den första översikten på området som utkommit i Sverige under senare år. Den vänder sig till studenter i samhällsvetenskap och humaniora och till professionella inom skola, vård och omsorg som kommer i kontakt med identitetsfrågor.

Betygssättning – en handbok erbjuder ett helhetsperspektiv på bedömning och betygssättning. Författarna beskriver vad lärare är skyldiga att göra för att betygen ska bli rättssäkra och vad lärare behöver göra för att betygen ska bli likvärdiga.

Boken består av två delar. Första delen behandlar betyg och betygssättning. Här förklarar författarna termer och föreskrifter. De klargör vad rättssäkra och likvärdiga betyg innebär samt visar hur lärare kan arbeta för att uppnå rättssäkra betyg. Delen avslutas med en tillbakablick på betygssystem som använts i Sverige de senaste femtio åren.

Andra delen beskriver vad som menas med kunskapsomdömen, utvecklingsscheman, kunskapskrav och sammanvägningar. Författarna gör jämförelser mellan gällande anvisningar i Lgr11 och Lgy11 och anvisningarna i Lpo 94 och Lpf 94.Boken avslutas med tre bilagor som innehåller exempel på planeringar, utvecklingsscheman samt kunskapskrav som är utformade efter tre andra principer än kunskapskraven i Lgr11 och Lgy11.

Betygssättning – en handbok vänder sig både till lärarstudenter på alla nivåer och till yrkesverksamma lärare.

I den kompletterande Prov och arbetsuppgifter – en handbok diskuterar författarna examinationsuppgifter och prestationer/resultat mer ingående.

Om författarnaPer Måhl är sakkunnig på betygssättning och bedömning. Han har arbetat som lärare i svenska, religionskunskap och filosofi och har skrivit ett flertal böcker och artiklar om betygssättning och bedömning. Bo Sundblad är universitetslektor i pedagogik vid Stockholms universitet och har arbetat med kvalitativ bedömning sedan 1979 och med prov och betyg sedan 1985. Anders Gustavsson är professor i pedagogik och vicerektor för Stockholms universitet.

Prov och arbetsuppgifter – en handbok handlar om de bedömningsinstrument som lärare har till sitt förfogande: examinationsuppgifter och rättning/bedömning av prestationer/resultat.

Författarna menar att brister i bedömningsinstrument sätter övriga delar i betygssättningsprocessen ur spel och leder till att betygen inte blir rättssäkra och likvärdiga. Felkonstruerade bedömningsinstrument styr dessutom elevernas arbete i fel riktning och de bidrar inte till kunskapsutveckling.

Boken har tre syften. För det första presenterar författarna en terminologi som bidrar till att lärarna i samverkan utvecklar mer jämförbara bedömningar. För det andra exemplifierar författarna olika sätt att utforma bedömningsinstrument som kan ge underlag för rättssäkra och rimligt likvärdiga betyg relaterade till kunskapskrav. För det tredje ger författarna exempel från den internationella bedömningsforskningen som ansluter väl till de svenska kurs- och ämnesplanernas kunskapskrav.

Om författarnaPer Måhl är sakkunnig på betygssättning och bedömning. Han har arbetat som lärare i svenska, religionskunskap och filosofi och har skrivit ett flertal böcker och artiklar om betygssättning och bedömning. Bo Sundblad är universitetslektor i pedagogik vid Stockholms universitet och har arbetat med kvalitativ bedömning sedan 1979 och med prov och betyg sedan 1985. Anders Gustavsson är professor i pedagogik och vicerektor för Stockholms universitet.

Döden speglad i aktuell kulturforskning innehåller tolv uppsatser skrivna av arkitekturhistoriker, etnologer, historiker, kulturhistoriker, religionsvetare, sociologer och teologer. Boken ger inblickar i den forskning om döden som blivit alltmera framträdande under 2000-talet och som bedrivits på olika håll i Norden såväl av etablerade forskare som av en ny forskargeneration genom flera doktorsavhandlingar. Uppsatserna bygger på inlägg vid ett symposium i Oslo den 22–24 oktober 2008 som arrangerades med stöd av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Letterstedtska föreningen och Universitetet i Oslo. Anders Gustavsson är professor i kulturhistoria vid Universitetet i Oslo. Han har bl.a. gett ut boken Gravstenar i Norge och Sverige som symboler för känslor, tankar och idéer i vår egen tid.

I denna bok undersöker etnologen Anders Gustavsson hur människors sociala liv i vardagen utmed den norsk-svenska riksgränsens södra del påverkades av covid 19 pandemin 2020-2022. Norge stängde gränsen för inresa den 17 mars 2020. Genom de korta tidsintervallen för restriktionerna skapades osäkerhet och det blev besvärligt att planera för framtiden. Alla norska restriktioner upphävdes den 12 februari 2022. Undersökningen börjar med att följa smittspridningens upp- och nedgångsfaser i Norge och Sverige samt kontrollerna vid gränsöverfarter i första hand till Norge. Svenska arbetspendlare till Norge har upplevt svårigheter vid gränsöverfarter. När norsk gränshandel och norsk turism upphörde genom gränsrestriktionerna, fick det påtagliga negativa konsekvenser inom ekonomi och i fråga om arbetstillfällen på den svenska sidan av gränsen. Sociala kontakter mellan närstående blev lidande. Det uppstod negativ ryktesspridning mellan norrmän och svenskar. Smittsituationen förbättrades under 2021 i takt med en ökande vaccinering. När de norska och svenska gränsrestriktionerna upphörde i februari 2022, ökade gränskontakterna successivt. Samtidigt har politiker i Norge och Sverige uttalat att lärdomar för framtiden måste tas från de speciella svårigheterna i gränsområden under pandemin. Denna undersökning kan bilda underlag för fortsatta diskussioner för att bättre klara kommande krissituationer.

I ”Vilken metod är bäst?” ställs forskare från olika ämnen mot varandra genom att presentera och diskutera sina metodval. Finns det metoder som kan användas inom alla ämnen? Skiljer sig perspektiv inom naturvetenskap och humaniora/samhällsvetenskap helt eller delvis? Hur förenliga är egentligen olika vetenskapliga perspektiv i tvärvetenskapliga studier?Vilka utmaningar innebär tvärvetenskap? Läs diskussionerna i antologin och reflektera.