Vifolkagen – förlag

Den svenska riksdagen av idag har en lång förhistoria. Fram till det att ståndsriksdagen upplöstes 1866 var det de fyra svenska riksstånden adel, präster, borgare och bönder som hade representation vid riksdagarna. Bondeståndets position som officiell del av den parlamentariska processen har i ett internationellt perspektiv få motsvarigheter. Bondeståndets intressen, inflytande och roll i rikets styrelse har diskuterats och problematiserats, men kunskaperna om vilka bondeståndets representanter egentligen var har varit mycket begränsade. Vilka bönder valdes att representera sina ståndsbröder på landsbygden? Var det de mest betrodda och förmögna bönderna i sina landsändar eller vilka var de egenskaper som gjorde att vissa bönder fick förtroendet att föra sitt härads talan i riksdagen? Det har ibland hävdats att släktskap varit av underordnad betydelse för valet av riksdagsmän, även om det i de flesta landskap går att peka på några enskilda riksdagsmannadynastier där söner och mågar följer i fädernas spår. Eftersom det inte funnits några mer utförliga genealogiska översikter över bonderiksdagsmän, till skillnad från de i många fall väl dokumenterade adelsmän, präster och borgare som valdes till ledamöter för sina respektive stånd, har inga mer omfattande och djuplodande analyser kunnat göras av bondeståndets representation i riksdagen. "Östgötska bonderiksdagsmän" är en mycket omfattande genomgång av ett helt landskaps kända ledamöter för bondeståndet från riksdagen i Linköping år 1600 till den allra sista ståndsriksdagen 1865-1866. Tyngdpunkten i de knappt 600 biografierna är genealogisk. Totalt finns omkring 10 000 individer omnämnda, och för släktforskare med östgötska anor är boken en guldgruva. Genom sin geografiska och tidsmässiga omfattning bör boken även vara av stort intresse för lokalhistoriker och historiker. I boken finns förutom genealogiska uppgifter även ett stort antal utdrag ur domböcker, kyrkböcker och för frihetstidens ledamöter även utdrag ur bondetståndets protokoll. För historiker och andra som kan ha intresse av statistik rörande bonderiksdagsmän finns ett särskilt avsnitt som kan tjäna som aptitretare för egna fördjupade studier. Som avslutning följer ett antal släktöversikter som visar på hur bonderiksdagsmän i boken kunnat knytas samman i stundtals mycket komplexa och omfattande släktnätverk. Författarna är båda släktforskare sedan många år och har tillsammans mer än 60 års erfarenhet av omfattande genealogiska studier av östgötska släkter.

Detta är en lärobok om undersökningsmetoden ergospirometri, internationellt kallat cardiopulmonary exercise testing (CPET) i ny reviderad upplaga. Boken är uppdelad i tre delar.Första delen går översiktligt igenom grundläggande fysiologi, särskilt arbetsfysiologi, energimetabolism, lungfysiologi, hjärtfysiologi, cirkulationsfysiologi och artärblodgaser i vila och arbete. Läsaren får i den här delen möjlighet att förstå de fysiologiska resonemang som förs i senare delar av boken. Även det praktiska genomförandet av en ergospirometriundersökning beskrivs, med särskilt fokus på hur man väljer lämpliga belastningsprotokoll för både cykel och gångmatta. Hur bedömer man om maxbelastning nås? När måste man avbryta en belastning i förtid? Riktlinjer ges för hur patientsäkra undersökningar med god kvalitet genomförs på bästa sätt.Andra delen är en teoretisk och praktisk guide till hur man tolkar ergospirometriska undersökningar. De grundläggande variabler som man måste känna till för att förstå en ergospirometrisk undersökning gås utförligt igenom. Steg för steg beskrivs hur man analyserar undersökningarna, och i ett rikt bildmaterial pekas viktiga fynd ut som är typiska för normalfysiologi och andra som är typiska för olika sjukdomstillstånd. Tredje delen utgörs av ett 40-tal illustrativa fallbeskrivningar med utförliga analyser och förklaringar till hur olika fynd bör tolkas och vad de har för betydelse. Dels ges flera exempel på normala undersökningsfynd, dels ges ett stort antal exempel på typiska fynd vid olika sjukdomstillstånd. Stor vikt har lagts vid att identifiera de fynd i undersökningarna som bidrar till förståelse för grundfysiologin hos både friska och sjuka. Dessutom ges läsaren möjlighet att förstå hur man t ex skiljer hjärtsjukdom från lungsjukdom som orsak till en patients sänkta arbetsförmåga. Boken riktar sig till läkare, biomedicinska analytiker och fysioterapeuter som använder sig av ergo-​spirometri i sitt arbete, eller som vill få ökad förståelse för den här undersökningsmetoden. Generellt är förståelse för ergospirometri en väg till djupare förståelse för arbetsfysiologi hos både friska och sjuka.

Fenylketonuri (PKU) är en sällsynt sjukdom som gör att man inte kan bryta ner aminosyran fenylalanin (som finns i allt protein). Alla som har fått barn känner nog till PKU-provet som tas då barnet är ett par dagar gammalt, men alla funderar kanske inte över varför provet tas. Varje år föds några få barn i Sverige med PKU. För att undvika att barnet blir sjukt så måste man sätta in behandling redan under den första tiden av barnets liv. I den här boken kan du läsa om PKU. Vad är PKU? Varför får man PKU? Hur behandlar man PKU? Vad innebär det att ha PKU? Frågorna kan vara många, och en del svar kan du få i den här boken om fenylketonuri.