Joanna Hellgren – illustratör

I denna helt unika antologi för barn i lågstadieåldern låter vi 60 dikter ur den glimrande svenska poesiskatten möta 15 nutida svenska illustratörer. Deras texter och bilder blir tillsammans en helt ny upplevelse som väcker nya tankar, initierar samtal och öppnar upp helt nya världar för såväl stora som små.

En nyskapande och spännande poesisamling utgiven av Svenska Akademien! 

Svensk poesi handlar ofta om naturen och i den här antologin följer vi årets växlingar från skolstarten till sommaren. Men dikter är ju ett universellt språk som kan lyfta precis allt mellan himmel och jord: fotboll, kärlek, rädsla, döden, livet, mat, en trasig tallrik, ett skeppsbrott och miljoner år.

Dikturvalet är gjort av Ann Boglind (f.d. lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet) och Anna Nordlund (docent i litteraturvetenskap och lektor i didaktik vid Uppsala universitet) och består av svenska dikter från 1600-talet och fram till idag. 

Medverkande poeter är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Carl Jonas Love Almqvist, Bengt Cidden Andersson, Werner Aspenström, Kaj Beckman, Aase Berg, Bo Bergman Författare Erik Blomberg, Anna Rydstedt, Bruno K Öijer, Daniel Boyacioglu, Hjalmar Gullberg, Jila Mossaed, Mecka Lind, Nils Ferlin, Tomas Tranströmer, Anders Österling, Pär Lagerkvist, Tua Forsström, Ann Jäderlund, Barbro Lindgren, Brita af Geijerstam, Britt G Hallqvist, Elmer Diktonius, Gunnar Ekelöf, Harry Martinson, Ingrid Sjöstrand, Lennart Hellsing, Maria Wine, Mårten Melin, Siv Widerberg, Sonja Åkesson, Tage Danielsson, Karin Boye, Vilhelm Ekelund, Gustaf Fröding, Albert Teodor Gellerstedt, Verner von Heidenstam, Erik Axel Karlfeldt, Thekla Knös, Israel Kolmodin, Anna Maria Lenngren, Erik Lindorm, Harriet Löwenhjelm, Henry Parland, Gunnar Mascoll Silverstolpe, Edith Södergran. Henry Parland, August Strindberg

Medverkande illustratörer är: Emma Adbåge, Lisen Adbåge, Elisabet Ericson, Sofia Falkenhem, Lotta Geffenblad, Hanna Gustavsson, Per Gustavsson, Joanna Hellgren, Jenny Karlsson, Hanna Klinthage, Johanna Kristiansson, Sara Lundberg, Sven Nordqvist, Anna Sandler, Erik Svetoft

"Märkvärdigt och rikt om vänskapen mellan en flicka och en papegoja." Dagens Nyheter

"En underbar berättelse". Aftonbladet

"det finaste och mest gripande jag läst på länge." Helsingborgs Dagblad

Som liten bor Julia i en by i Guatemalas regnskog, där vilda flockar av papegojor lever bland de höga trädtopparna. Hon fascineras av de sagolika fåglarna. Papegojor kan bli närmare hundra år gamla och om de väljer att ta någon till sitt hjärta så förblir de en vän för livet. En dag sitter en liten papegoja i trädet intill familjens hus och tittar på henne. Det är Arturo, den vackraste fågel hon någonsin sett. Julia matar honom med frukt och bestämmer sig för att försöka bli hans vän.Julia + Arturo = sant är en hjärtevärmande berättelse som sträcker sig över flera decennier och kontinenter. När Julia och hennes familj så småningom lämnar byn i Guatemala för att flytta tillbaka till USA, så flyger Arturo efter den fullastade lastbilen. Inga gränsvakter kan stoppa honom! När hon senare i livet gifter sig och flyttar till Sverige, ja då följer Arturo förstås med. 

Till boken finns en lärarhandledning och tillhörande arbetsuppgifter skriven av läromedelsförfattaren Emma Frey-Skött. Ladda ned den här.

Året var 1941 och det var krig ute i världen, Norge och Danmark hade erövrats av den tyska nazistarmén. Katitzis familj hade kommit till Strömåker i Norrland. Träden hade börjat skifta färg och dagarna blev kortare. Pappa Taikon var rädd att han skulle bli utlämnad med sina sju barn till Tyskland, där man satte romer och judar i koncentrationsläger och dödade dem.

Katitzi och Lena var de yngsta barnen från pappa Taikons tidigare äktenskap. Katitzi hade alldeles nyligen fyllt nio år. Det var förresten den tjugonionde juli. Man hade inte firat födelsedagen för det var inte brukligt i lägret.

Katitzis familj består av Pappa Taikon, en 63 år gammal sträng man som är gift med en elak styvmor som inte alls tål Katitzi och hennes syskon. I lägret där Katitzi bor, bor också storasyster Lena, som är tre år äldre och storebror Paul som är 17 år gammal. Paul avskyr lägerlivet och är bekymrad för sina systrars framtid med den elaka styvmodern. Sen finns också storasyster Rosa, som är syskonens trygga punkt efter deras mammas död. Men Rosa hade blivit bortgift med en kusin och rest till Sydsverige med sin nya familj till systrarnas stora bedrövelse.

Lägret var ganska litet. Det bestod av tre tält och en vagn. Tivolit var nerpackat eftersom pappa Taikon hade inte fått tillstånd att sätta upp det. Nu skulle man arbeta i skogen. Ingenting var riktigt som förr. Men Katitzis pappa hoppades på att kriget skulle ta slut och att tyskarna skulle förlora, så att han kunde förena sig med sina bröder igen.

Katitzi i ormgropen & Katitzi rymmer är den andra samlingsvolymen i serien om den romska flickan Katizi. Böckerna om Katitzi har älskats av generationer barnboksläsare. Nyutgåvorna är illustrerade av Joanna Hellgren.

"Det finns också mycket glädje och kärlek mitt i vardagsrealismen. Och hela tiden är Katarina Taikon på de svagas sida, alldeles oavsett om de talar romani eller inte."Svenska Dagbladet

Det finns också mycket glädje och kärlek mitt i vardagsrealismen. Och hela tiden är Katarina Taikon på de svagas sida, alldeles oavsett om de talar romani eller inte.

Nominerad till Augustpriset 2024!

"Ibland uppstår perfekt balans mellan ord och bild." Ur Augustprisjuryns motivering.

"En oemotståndlig liten juvel med hög ingenkänningsfaktor." Ingalill Mosander, Aftonbladet

"En veritabel buljong av känslor." Gunilla Brodrej, Expressen

"I Brorsans kompis Robban tar sig Hjertzell och Hellgren an det svåra ämnet svek men lyckas, genom sitt tätt sammanflätade samarbete, hålla läsaren i handen hela vägen. Det är en bedrift, och en innerlig sådan.  Shora Esmailian, Sydsvenskan

"Varm och intrikat kapitelbok om det svåra med vänskap." DN väljer: Här är årets bästa barn- och ungdomsböcker 2024, Steven Ekholm, Dagens Nyheter

Min brorsa har en ny kompis som heter Robban. När de dundrar in i hallen efter skolan är jag redan hemma och äter smörgås. Det låter som om de ramlar fram genom  rummen och efter några sekunder står Robban i dörren till köket.-- Tja! säger han. Brorsan går raka vägen till kylskåpet utan att säga någonting. Jag säger hej, men jag vet inte om det hörs.

Jim är åtta år och funderar mycket över vänskap. Hur gör man när ens kompis  alltid vill bestämma? Är det bättre att  sluta leka med den då, eller finns det andra sätt? Och varför ser mamma och pappa så bekymrade ut när de pratar om brorsans nya kompis Robban?

Med ömsint värme och pricksäker humor skildrar Maja Hjertzell en lillebrors blick på en storebror, mästerligt  illustrerat av Joanna Hellgren. Den intensiva vänskapen  mellan storebrodern och hans bästa kompis tar sig, via lillebror Jim, rakt in i läsarens hjärta. 

NOMINERAD TILL AUGUSTPRISET 2021!

"en fullträff i ord och bild, med hög igenkänning. Helhetsbetyg: 5/5" - BTJ, häfte 10 2021

"en överraskande lekfull vardagsberättelse där fantasin får fritt spelrum" - Lotta Olsson, Dagens Nyheter

Två barn väntar på sina mammor. Vem hinner komma först att hämta? Vems mamma är snabbast?! Det blir ett race utan dess like med alla möjliga fordon, slagsmål med hajar, luftfärd med paraply och ett par väldigt snabba springskor! Det här är en berättelse som knappt ryms inom bokens pärmar en sån tur då att flera sidor går att vika ut!

Min mamma är snabbare än din! är det första samarbetet mellan författaren och illustratören Emma Virke och illustratören och serietecknaren Joanna Hellgren. Med en fartfull text och upptäckarvänliga bilder skapar de tillsammans en bok vars högläsare garanterat kommer att få höra En gång till! efter sista sidan.

Ester har längtat efter Alice hela veckan. Äntligen är hon hemma! Men Alice svarar inte i telefon, och när Ester går förbi sin kusins pool är Alice där. Och badar och skrattar, med Esters kusin Betty. Ester berättar för sin mamma och pappa vad som hänt, men då blir allt bara värre. Pappan ringer till Bettys pappa, och sedan är bråket igång. Ester ångrar nästan att hon sa något, för så farligt var det inte. Kanske var det till och med hon som ville vara själv med Alice? Och vad ska de göra för att få föräldrarna att lyssna?

Min kusin och Alice är en bok om vänskap. Om hur svårt vänskap kan vara, och hur enkelt. Och om hur vuxna ofta krånglar till livet i onödan.

Två barn passerar en rastgård. De ser genast ut varsin hund och börjar diskutera. Vems hund kan göra bäst tricks? Vems hund är smartast? Hundarna (och barnen!) utmanar sig själva och varandra. Det blir ett hejdlöst äventyr som innehåller allt från utsökt grävda gropar och räddning av katter till jakt på tjuvar och försvunna skatter. Är hundarna så smarta att de kan bestämma allt? Hur skulle det se ut då? Och hur mycket orkar en hund egentligen? Helt klart är de i alla fall supersmarta!

Emma Virke står för texten och Joanna Hellgren för bilderna och barnen i boken känner vi igen från Augustprisnominerade bilderboken Min mamma är snabbare än din! Precis som i den boken undersöker Emma Virke och Joanna Hellgren gränslandet mellan fantasi och verklighet med en rejäl dos fartfylld humor!

Det är vinter. Katitzi är 11 år. Hon bor med sin familj i ett läger i Sköndal utanför Stockholm. Där leker hon i skogen med sina kompisar Mauritz och Marianne. Men i skuggan av barnens lek är pappa Taikon orolig. Det är krig ute i Europa. Och Katitzi och hennes familj, som inte får några ransoneringskort, börjar få det allt svårare med försörjningen.

En dag bestämmer sig Katitzi för att hjälpa till, hon ska sälja julkort. Hon tar bussen till stan, hoppar av på Ringvägen och på varuhuset Åhlén & Åkerlund köper hon vykort för tio öre styck.

"Stackars liten, är du flyktingbarn? Här får du en slant", säger en gammal farbror när Katitzi undrar om han vill köpa julkort.

Då får Katitzi en idé.

Katitzi, Rosa och Paul & Katitzi i Stockholm är del 5 och 6 (av totalt 13 böcker) i serien om Katitzi.

Katitzi växte upp i Sverige för inte alltför länge sedan, och var som vilket annat barn som helst. Hon kivades med sina syskon och lekte med sin hund, hon var snäll ibland och dum ibland precis som alla andra. Men trots att hon var som vem som helst så fick hon inte gå i skolan, inte bo i hus eller ens stanna särskilt länge på samma plats utan att bli bortkörd – bara för att hon var rom.

Katitzi-böckerna har älskats av generationer barnboksläsare och nu kommer de äntligen i nyutgåva, med nya illustrationer av Joanna Hellgren.

Till boken finns en lärarhandledning och tillhörande arbetsuppgifter skriven av läromedelsförfattaren Emma Frey-Skött.

Katarina Maria Taikon-Langhammer (1932–1995) var svensk författare och medborgarrättskämpe av romsk härkomst. Liksom de flesta romer i sin generation gick hon inte i skola, utan lärde sig läsa och skriva som vuxen. Hon tilldelades ABF:s litteraturpris 1964.

Samtiden behöver Katitzi.

Hufvudstadsbladet

Inte en dag för tidigt att Taikons folkbildande barn- och ungdomsböcker görs tillgängliga igen. Vi är trots allt en generation som med hennes böcker i bagaget har tillskansat oss lite mer kunskap om det förtryck som romer i Sverige har utsatts för i vår närhistoria.

Erika Hallhagen, Svenska Dagbladet

Men framför allt är berättelsen om Katitzi en svåröverträffad bok att läsa högt för ett barn, för alla som vill börja prata om rasism och vad det egentligen betyder att vara människa.

Sandra Lindén, Vetlandaposten

Mer högaktuella än så här blir knappast barnböcker – trots att de är klassiker med fyrtio år på nacken.

Catarina Berglund, Kommunalarbetaren

EU-migranternas närvaro i Sverige ger böckerna om Katitzi ny, akut relevans. Inga romer bodde utanför mitt fönster när jag läste om Katitzi som barn - då var böckerna verkligen berättelser från förr. Nu är de berättelser om vår vardag, om de människor som är närvarande i våra liv varje dag, och som få av oss vet hur vi ska förhålla oss till.

Martina Montelius, Expressen

Boken är vackert formgiven och till ett estetiskt helhetsintryck bidrar Joanna Hellgren med finstämda tuschteckningar. Min slutsats blir en högläsningsbok som inte får saknas i något skolbibliotek.

Britt Jakobsson, Länstidningen

Äntligen släpps böckerna om Katitzi av Katarina Taikon i nyutgåva! Väldigt efterlängtat. Det här är viktiga böcker om främlingsfientlighet och hur det kan vara att växa upp strax utanför samhället. Mer än någonsin, med dagens samhällsklimat, behövs den här typen av litteratur.

Beroende av böcker

Min förhoppning är att Katitziböckerna blir klassläsning i skolorna, inte bara för att de är sorgliga, roliga och spännande, utan också för att de utgör en fantastisk utgångspunkt för att prata om samhällets orättvisor, om diskriminering och om de fattiga EU-migranter som de flesta barn i Sverige i dag ser regelbundet /.../ Kanske föds hos några barn också lusten att bli vår tids Katarina Taikon. Det är tyvärr ack så välbehövligt.

Eva Lotta Hultén, Göteborgsposten

Katitzi, vi behöver dig!

Bokdjungeln

Katitzi ger röst åt de utsatta barnen.

Elin Viksten, TT Spektra

Att möta Katitzi och hennes syskon igen, nu som vuxen, är egentligen en lika omtumlande läsupplevelse som då. Katarina Taikons språk, varsamt redigerat för moderna läsare, flyter som tidigare.

Eva Emmelin, Skånska Dagbladet

Det är bra att de nu ges ut på nytt. De behövs. Kanske behövs de mer än någonsin?

Lotta Gometz, Västervikstidningen

Språkliga moderniseringar och nya illustrationer vill rikta utgåvan mot nutidens unga läsare, och är därför i linje med Katarina Taikons projekt: att påverka dem som fortfarande är mottagliga.

Malin Nauwerck, Flamman

Böckerna om Katitzi är en del av det svenska kulturarvet och jag minns själv att jag läste dem med glädje som barn på 1980-talet.

Sofia Härén, Miljömagasinet

Jag är idag glad att hela Umeåregionen läser Katitzi och jag hoppas att boken hamnar i de händer där den gör mest nytta.

Anna Holmström Degerman, Västerbottens-Kuriren

Katitziserien är varm, rolig, full av upptåg och en rebellisk längtan efter rättvisa.

Marianne Ekenbjörn, Norrbottenskuriren

Böckerna om Katitzi är utmärkta högläsning som ger möjlighet att prata om hur det var och hur det är.

Dag Hedberg, VLT

2015 års bästa bilderbok! Vinnare av SNÖBOLLEN!"...ett starkt bildspel tar form i "Småkrypsboll". Det är en varm bok som krossar omgivningens krav och låter barnet finna sig egen väg genom nyfikenhet och omsorg." Jonna Fries, Ystads Allehanda

Omko vill egentligen inte alls spela fotboll, han håller sig så långt borta från bollen han kan när det är match. Men så får han syn på en snigel mitt på planen, och en skalbagge, och en humla – de tycker nog också att bollar är hårda. Nu blir det fart på Omko, han tar av sig fotbollsskorna och börjar rädda småkryp över hela planen …

Tove Pierrou (född 1980) är uppvuxen i Gävle och nu bosatt i Belgien där hon jobbar med EU-frågor och kommunikation. Med historien om Omko i Småkrypsboll debuterar Tove som barnboksförfattare.

Joanna Hellgren (född 1981) är illustratör och serietecknare, utbildad på Konstfack i Stockholm.  På Natur & Kultur har Joanna illustrerat  Lova! sa Smulan med text av Moni Nilsson, Blixslukaren av Jonatan Brännström,  böckerna om Katitzi av Katarina Taikon och Småkrypsboll med text av Tove Pierrou.

"En ömsint och fin liten bok. Alla behöver inte gilla att spela fotboll, det är helt okej. Och fotbollsskor kan användas till fler saker än att spela boll."Karin Hertz, Västervikstidningen

"Det är en ömsint och livsbejakande bok med en mild humor..."Dag Hedberg, BTJ

"...ett starkt bildspel tar form i "Småkrypsboll". Det är en varm bok som krossar omgivningens krav och låter barnet finna sig egen väg genom nyfikenhet och omsorg."Jonna Fries, Ystads Allehanda

"En bilderbokspärla!"Erika Hallhagen, Svenska Dagbladet

"Barn i 4–5-års åldern vill läsa den här boken om och om igen, de är fascinerade av insekter och tycker att Omko är modig som vågar ta i dem. Det är också därför den här boken är så bra och viktig att läsa i förskolan, för då kan vi prata om att insekter inte är så farliga."Ann Wallin, Tidningen Förskolan

En bilderbokspärla!

Katitzis familj består av Pappa Taikon, en 63 år gammal sträng man som är gift med en elak styvmor som inte alls tål Katitzi och hennes syskon. I lägret där Katitzi bor, bor också storasyster Lena, som är tre år äldre och storebror Paul som är 17 år gammal. Paul avskyr lägerlivet och är bekymrad för sina systrars framtid med den elaka styvmodern. Sen finns också storasyster Rosa, som är syskonens trygga punkt efter deras mammas död. Men Rosa hade blivit bortgift med en kusin och rest till Sydsverige med sin nya familj till systrarnas stora bedrövelse. Lägret var ganska litet. Det bestod av tre tält och en vagn. Tivolit var nerpackat eftersom pappa Taikon hade inte fått tillstånd att sätta upp det. Nu skulle man arbeta i skogen. Ingenting var riktigt som förr. Men Katitzis pappa hoppades på att kriget skulle ta slut och att tyskarna skulle förlora, så att han kunde förena sig med sina bröder igen.

Katitzi i ormgropen & Katitzi rymmer är den andra samlingsvolymen i serien om den romska flickan Katizi. Böckerna om Katitzi har älskats av generationer barnboksläsare. Nyutgåvorna är illustrerade av Joanna Hellgren.

Till boken finns en lärarhandledning och tillhörande arbetsuppgifter skriven av läromedelsförfattaren Emma Frey-Skött. Ladda ned den här.

Katarina Maria Taikon-Langhammer (1932–1995) var svensk författare och medborgarrättskämpe av romsk härkomst. Liksom de flesta romer i sin generation gick hon inte i skola, utan lärde sig läsa och skriva som vuxen. Hon tilldelades ABF:s litteraturpris 1964.

Som läsare dras man in i historien och följer en tjej som inte låter sig kuvas. Som karaktär är Katitzi orädd, frispråkig och rolig. Böckerna berör på djupet.

Dag Hedberg, BTJ

Det finns också mycket glädje och kärlek mitt i vardagsrealismen. Och hela tiden är Katarina Taikon på de svagas sida, alldeles oavsett om de talar romani eller inte.

Svenska Dagbladet

Katitzi-böckerna har älskats av generationer barnboksläsare och nu kommer de äntligen i nyutgåva, varsamt reviderade av Lawen Mohtadi, i nära samarbete med Katarina Taikons dotter, specialpedagogen Angelica Ström. 

Pressröster om Katitzi:Det finns också mycket glädje och kärlek mitt i vardagsrealismen. Och hela tiden är Katarina Taikon på de svagas sida, alldeles oavsett om de talar romani eller inte. /SvD

Jag var själv ett av tusentals barn som älskade Katitziböckerna på 70- och 80-talet. Och nyutgåvan är aptitlig och snygg, Joanna Hellgrens illustrationer förstärker dramatiken och humorn med perfekt valda detaljer. /DN

Katarina Taikons okuvliga styrka lever vidare i Katitzi, som går sin egen väg redan på barnhemmet. Ingen av dem sänker någonsin blicken; båda lyckas använda sig av ilskan över den egna utsattheten. /UNT

Katitzi börjar bli stor, hon är över tolv år och ska snart få börja skolan. Tråkigt nog blir Katitzis pappa allvarligt sjuk och hamnar på sjukhus. Tanten lämnar Katitzi ensam i huset. Det tycker Katitzi är bra, då slipper hon stryk och kan bjuda hem vem hon vill, som sin vän Lump-Nicke. I skolan blir inte allt som hon tänkt sig. De andra barnen kan redan läsa och skriva. Det kan inte Katitzi, men hon lyckas dölja det genom att vägra gå fram och skriva på svarta tavlan.

Katitzi-böckerna har älskats av generationer barnboksläsare och nu kommer de äntligen i nyutgåva, varsamt reviderade av Lawen Mohtadi, i nära samarbete med Katarina Taikons dotter, specialpedagogen Angelica Ström.

Katarina Taikon-Langhammer (1932–1995) var en svensk författare och medborgarrättskämpe av romsk härkomst. Liksom de !esta romer i sin generation gick hon inte i skola, utan lärde sig läsa och skriva som vuxen. Hon tilldelades ABF:s litteraturpris 1964.

Katitzi har börjat gå i skolan igen efter att hennes och Lump-Nickes rymningsförsök misslyckades. Hennes bror Paul har lovat att hjälpa Lump-Nicke med arbete och bostad. I lägret på Tantogatan bor nu ett 50-tal personer. Katitzi undrar varför Zoni, som är vuxen, sitter och gråter. Zoni berättar om hur hon blev behandlad före sin flykt till Sverige, hur de av nazisterna märktes upp som boskap, före de fördes till Auschwitz. Katitzi blir så upprörd att hon bestämmer sig för att hon också vill ha ett Z på armen.

Katarina Taikon (1932–1995) var svensk författare och medborgarrättskämpe av romsk härkomst. Liksom de flesta romer i sin generation gick hon inte i skola, utan lärde sig läsa och skriva som vuxen. Hon tilldelades ABF:s litteraturpris 1964.

Leas mamma ska dö. Lea hatar läkarna som inte kan ge henne rätt medicin och hon hatar slangarna under mammas näsa och hennes andfådda andetag. Och hon hatar Noa. Noa som varit hennes bästis hela livet, men inte är det längre. Mitt i allt det hemska pågår livet ändå, med mamma, pappa och storebror Lucas. Det är skoldagar med king på skolgården och fotbollsträningar med Pernilla Skvallerbyttan Olsson och det är drömmar om att få snorkla i Söderhavet. Allt medan mamma blir sjukare.

Med stor psykologisk insikt, värme och humor, gestaltar Moni Nilsson det allra svåraste: att förlora sin mamma i förtid, medan man själv fortfarande är barn. Utan att väja för det tunga är det här också en tröstebok. En bok om livet och vänskapen och den kärlek som aldrig kan dö.

Moni Nilsson är en av våra mest älskade barn- och ungdomsboksförfattare. Sitt stora genombrott fick hon med böckerna om Tsatsiki. Hon är flerfaldigt prisbelönad och hennes böcker är översatta till över tjugo språk.

Joanna Hellgren är illustratör och serietecknare, utbildad på Konstfack i Stockholm. Hon har bland annat illustrerat böckerna om Katitzi.

– Du kan få slåss med mig, säger Lucas. – Nej, säger jag. Jag vill att mamma ska bli frisk. – Det vill vi alla, säger pappa och kör ut från sjukhusparkeringen. Jag bestämmer mig för att om vi möter nio röda bilar innan vi kommer hem så kommer mamma bli frisk. Trots att nio är mitt lyckonummer gör vi inte det.

Leas mamma ska dö. Lea hatar läkarna som inte kan ge henne rätt medicin och hon hatar slangarna under mammas näsa och hennes andfådda andetag. Och hon hatar Noa. Noa som varit hennes bästis hela livet, men inte är det längre. Mitt i allt det hemska pågår livet ändå, med mamma, pappa och storebror Lucas. Det är skoldagar med king på skolgården och fotbollsträningar med Pernilla Skvallerbyttan Olsson och det är drömmar om att få snorkla i Söderhavet. Allt medan mamma blir sjukare. Med stor psykologisk insikt, värme och humor, gestaltar Moni Nilsson det allra svåraste: att förlora sin mamma i förtid, medan man själv fortfarande är barn. Utan att väja för det tunga är det här också en tröstebok. En bok om livet och vänskapen och den kärlek som aldrig kan dö.

Moni Nilsson är en av våra mest älskade barn- och ungdomsboksförfattare. Sitt stora genombrott fick hon med böckerna om Tsatsiki. Hon är flerfaldigt prisbelönad och hennes böcker är översatta till över tjugo språk.Joanna Hellgren är illustratör och serietecknare, utbildad på Konstfack i Stockholm. Hon har bland annat illustrerat böckerna om Katitzi.

Leas mamma ska dö. Lea hatar läkarna som inte kan ge henne rätt medicin och hon hatar slangarna under mammas näsa och hennes andfådda andetag. Och hon hatar Noa. Noa som varit hennes bästis hela livet, men inte är det längre. Mitt i allt det hemska pågår livet ändå, med mamma, pappa och storebror Lucas. Det är skoldagar med king på skolgården och fotbollsträningar med Pernilla Skvallerbyttan Olsson och det är drömmar om att få snorkla i Söderhavet. Allt medan mamma blir sjukare.

Med stor psykologisk insikt, värme och humor, gestaltar Moni Nilsson det allra svåraste: att förlora sin mamma i förtid, medan man själv fortfarande är barn. Utan att väja för det tunga är det här också en tröstebok. En bok om livet och vänskapen och den kärlek som aldrig kan dö.

Moni Nilsson är en av våra mest älskade barn- och ungdomsboksförfattare. Sitt stora genombrott fick hon med böckerna om Tsatsiki. Hon är flerfaldigt prisbelönad och hennes böcker är översatta till över tjugo språk.

Joanna Hellgren är illustratör och serietecknare, utbildad på Konstfack i Stockholm. Hon har bland annat illustrerat böckerna om Katitzi.

Att flytta är en stor sak. Att lämna något för någonting annat. Hur ska allt bli?

Två barn åker med sin pappa i en fullpackad bil mot det nya och okända. De stannar längs vägen, leker och tittar på utsikten. Men här bor de inte. Så var bor de egentligen? Storebror ser att lillebror somnar lugnt, kanske blir allt bra ändå. Men vad ska hända när de kommer fram?

Poetisk vacker men ändå lättillgänglig berättelse om ett för många igenkännbart tema.

Att flytta är en stor sak. Att lämna något för någonting annat. Hur ska allt bli?

Två barn åker med sin pappa i en fullpackad bil mot det nya och okända. De stannar längs vägen, leker och tittar på utsikten. Men här bor de inte. Så var bor de egentligen? Storebror ser att lillebror somnar lugnt, kanske blir allt bra ändå. Men vad ska hända när de kommer fram?

Poetisk vacker men ändå lättillgänglig berättelse om ett för många igenkännbart tema.

Att flytta är en stor sak. Att lämna något för någonting annat. Hur ska allt bli?

Två barn åker med sin pappa i en fullpackad bil mot det nya och okända. De stannar längs vägen, leker och tittar på utsikten. Men här bor de inte. Så var bor de egentligen? Storebror ser att lillebror somnar lugnt, kanske blir allt bra ändå. Men vad ska hända när de kommer fram?

Poetisk vacker men ändå lättillgänglig berättelse om ett för många igenkännbart tema.

"Märkvärdigt och rikt om vänskapen mellan en flicka och en papegoja." Dagens Nyheter

"En underbar berättelse". Aftonbladet

Som liten bor Julia i en by i Guatemalas regnskog, där vilda flockar av papegojor lever bland de höga trädtopparna. Hon fascineras av de sagolika fåglarna. Papegojor kan bli närmare hundra år gamla och om de väljer att ta någon till sitt hjärta så förblir de en vän för livet. En dag sitter en liten papegoja i trädet intill familjens hus och tittar på henne. Det är Arturo, den vackraste fågel hon någonsin sett. Julia matar honom med frukt och bestämmer sig för att försöka bli hans vän.Julia + Arturo = sant är en hjärtevärmande berättelse som sträcker sig över flera decennier och kontinenter. När Julia och hennes familj så småningom lämnar byn i Guatemala för att flytta tillbaka till USA, så flyger Arturo efter den fullastade lastbilen. Inga gränsvakter kan stoppa honom! När hon senare i livet gifter sig och flyttar till Sverige, ja då följer Arturo förstås med. 

"Märkvärdigt och rikt om vänskapen mellan en flicka och en papegoja." Dagens Nyheter

"En underbar berättelse". Aftonbladet

"det finaste och mest gripande jag läst på länge." Helsingborgs Dagblad

Som liten bor Julia i en by i Guatemalas regnskog, där vilda flockar av papegojor lever bland de höga trädtopparna. Hon fascineras av de sagolika fåglarna. Papegojor kan bli närmare hundra år gamla och om de väljer att ta någon till sitt hjärta så förblir de en vän för livet. En dag sitter en liten papegoja i trädet intill familjens hus och tittar på henne. Det är Arturo, den vackraste fågel hon någonsin sett. Julia matar honom med frukt och bestämmer sig för att försöka bli hans vän.Julia + Arturo = sant är en hjärtevärmande berättelse som sträcker sig över flera decennier och kontinenter. När Julia och hennes familj så småningom lämnar byn i Guatemala för att flytta tillbaka till USA, så flyger Arturo efter den fullastade lastbilen. Inga gränsvakter kan stoppa honom! När hon senare i livet gifter sig och flyttar till Sverige, ja då följer Arturo förstås med. 

Hur vet man att en hund är en hund?Det har man bara bestämt. Den skulle lika gärna kunna heta bjäfs. Eller grums. Eller baobab.Vem har bestämt det?Har mamma bestämt det?Följ med på en svindlande promenad, i ett samtal om mammor, hundar och vägen hem. Här serveras nyfikna frågor, intressanta svar och smarta funderingar. För hur kan man säkert veta att det verkligen är som man tror att det är? Att höger är höger och inte vänster, att månen är en måne och inte en gammal ost eller att mamma är mamma och inte en bjäfsig hund.Naima Chahboun är poet och litteraturkritiker, hon har tidigare givit ut två diktsamlingar och den kritikerrosade bilderboken Ingenting och allt tillsammans med Magdalena Cavallin. Hur vet man att en hund? är ett nytt mästerverk som öppnar ögonen, fyller sinnena och sätter igång tankar du inte visste att du hade. Det här är roligt, tokigt och alldeles underbart! En perfekt bok att prata om, fundera länge över och att njuta av tillsammans.Joanna Hellgren är en flerfaldigt prisbelönad serietecknare och illustratör. Hon har skapat ett flertal böcker och har Augustnominerats två gånger.

Hur vet man att en hund är en hund?

Det har man bara bestämt. Den skulle lika gärna kunna heta bjäfs. Eller grums. Eller baobab.

Vem har bestämt det?

Har mamma bestämt det?

Följ med på en svindlande promenad, i ett samtal om mammor, hundar och vägen hem. Här serveras nyfikna frågor, intressanta svar och smarta funderingar. För hur kan man säkert veta att det verkligen är som man tror att det är? Att höger är höger och inte vänster, att månen är en måne och inte en gammal ost eller att mamma är mamma och inte en bjäfsig hund. Naima Chahboun är poet och litteraturkritiker, hon har tidigare givit ut två diktsamlingar och den kritikerrosade bilderboken Ingenting och allt tillsammans med Magdalena Cavallin.

Hur vet man att en hund? är ett nytt mästerverk som öppnar ögonen, fyller sinnena och sätter igång tankar du inte visste att du hade. Det här är roligt, tokigt och alldeles underbart! En perfekt bok att prata om, fundera länge över och att njuta av tillsammans.

Joanna Hellgren är en flerfaldigt prisbelönad serietecknare och illustratör. Hon har skapat ett flertal böcker och har Augustnominerats två gånger.

Håkan Lindquist skriver med ett engagemang och fantastiskt språk som inte lämnar någon oberörd. Tillsammans med Joanna Hellgrens svartvita vinjetter blir läsupplevelsen något utöver det vanliga och Ariels historia stannar kvar länge. En bok som öppnar upp för diskussioner om flera viktiga frågor.  

Ariel är tio år och bor sedan en tid tillbaka, tillsammans med Joen och Mattis eftersom Ariels mamma har missbruk och inte kan ta hand om hen. I den här finstämda och drabbande berättelsen får vi genom ett barns ögon och återblickar följa ett liv på gatan, utan en fast punkt, med en missbrukande förälder. Genom Ariel får läsaren ta del av en osminkad tillvaro, som utan att vara nattsvart redogör för en många gånger mörk vardag och verklighet, men som också är präglad av samhörighet, kärlek och lojalitet. Ariels nuvarande situation blir en motvikt till det förflutna och trots att hen brottas med minnen och dåligt samvete gentemot sin mamma, är det här också en ljus skildring av en vänskap utöver det vanliga och om att en familj är de som är närvarande, som erbjuder trygghet och som bryr sig.

Det finns så många bottnar i den lågmälda berättelsen och det är en sann njutning att läsa den välformulerade prosan, och få ta del av Ariel och fosterpappan Joens språk- och ordlekar.Sarah Utas, BTJ-häfte nr 19, 2020  

Joanna Hellgrens skissartade illustrationer ackompanjerar stämningsfullt denna läsvärda berättelse som passar barn från nio år. Sarah Utas, BTJ-häfte nr 19, 2020