Sara Lundstedt – illustratör

Haiku-dikter tillsammans med bilder kallas enligt den japanska traditionen för ”Haiga”. Dikterna i Haikumagasinet är skrivna av både japanska mästare – som levde för flera hundra år sedan – och samtida poeter. Dikterna tolkas fritt till bilder av konstnärer, professionella tecknare, studenter och de som målar vid sidan om.

MEDARBETARE

Poeter Bo Ranman Birk Andersson Matsuo Basho Bengt O Björklund Yosa Buson Fukuda Chiyo-ni Michael Economou Eric Fylkeson Kobayashi Issa Hajime Kawakimi Jack Kerouac Christer Nilsson Otomo No Oemaru Kerstin Park Dag Persson Beatriz Quevedo de Hansen Håkan Sandell Masaoka Shiki Nagai Tatsuo Yasuhara Teishitsu Teresa Wennberg Illustratör Jonas Amnerå Anders Blomdahl Lousiana Chin Cheung Dan Faleh Irja Hulterström Ellen Kroon Isabella Karlsson Anna Landgren Joakim Larsson Wilda Levhed Michaela Linderoth Ulf Lundkvist Sara Lundstedt Martin Medin Santaro Sobun Takawaki Kathleen Tandrup Anna Wiik Formgivare Sara Lundstedt

Se mer om Haikumagasinet på www.fripress.se

Denna bok fungerar som inspiration för nybörjare, kanske för den som av olika anledningar har svårt att komma i gång eller som vill låta barn pröva yoga.

Programmet är inte direkt hämtat från någon av de klassiska traditionerna och några övningar kommer från aikido, tai chi och qigong. Känner du dig stel eller klumpig ska det alltså inte hindra dig. Du ska också kunna göra övningarna utan att tänka på hur det ser ut.

"Yoga som djur - en handbok för alla" är en utmaning värd att anta.

Illustrationer av Sara Lundstedt.

Haikumagasinet heter den nya satsningen från energiska förlaget Fri Press. Det bästa av två världar kommer många att tycka: manga och haiku! Och priset är inget att klaga på: 40 kronor. Jag vågar påstå att det ges valuta för vartenda öre. Tanken är att bli en återkommande tidskrift, med en haiku per sida illustrerad i serieform. Olika bildkonstnärer utlovas framöver, i premiärnumret dock enbart Sara Lundstedt. Det är alltså fråga om haiga; en svår konst då, som det heter ”en bild säger mer än tusen ord”, och bilden ju inte bör överrösta texten. Lundstedt klarar uppgiften med den äran, lyhörd mot dikterna samtidigt som de tillförs nya dimensioner. Kaj Falkman, som så ofta betonade ”bildens förvandling” i sin haikupoetik, hade blivit förtjust! Lundstedts serierutor bygger upp det gradvisa framskridande som är så viktigt för att läsa haiku med behållning; det meditativa: att stanna upp, att ta in. Det finns ett lugn och fokus i seriernas mjuka gråskalor som har sin motsvarighet i det japanska tuschmåleriets wabi/sabi-estetik, med dess sparsmakade och väderbitna vemod. Dikterna är hälften svenska och hälften japanska. Tolkningarna är utmärkta. Lundstedts seriekonst blandar abstrakta och figurativa element, så att Sten Sture Skaldemans vinbergssnäckor i ett salladsland närmast blir totalt psykedeliska, medan det i Bashos ”kråka på höstgren” endast är själva fågeln som lösgör sig ur formen. Lundstedt gör här en både genial och kongenial nytolkning av en annars något sliten klassiker. Jag kan ibland tycka att svenska och internationella haikupoeter blir lite för beroende och hämmade av japonismer och orientalism. Men Sara Lundstedt lyckas väva ihop det svenska och japanska i en väl sammanhållen och samtidigt genuin bildvärld. En syntes som även skymtar förbi i flera av dikterna, som i Dag Perssons charmiga och konstlösa: Skvaller om värme bryggor båtar och måsar från en kopp Lapsang Sten Svensson

Detta är Eva Ermenz andra haibun. Åter tar hon oss med till Japan och vi får följa henne från vinter till höst. “Shiro” betyder vitt och för betydelse i en snöflinga, en blixt över himlen eller en kvinnas vita armar. Ermenz rör sig så försiktigt hon kan bland människorna även om hon sticker ut med sitt västerländska utseende och ovanan med hur man ska föra sig. Traditionen bjuder att man ska lägga band på sig, men det är ärliga människor hon möter, och där uppstår en slags omtanke. Besöket i det lokala badhuset, “onsen”, blir lika lärorik som det hos skolklassen. mellan tvagningarna nakna kroppar rör sig i ultrarapid

I Haikumagasinet #2 har sex aktiva illustratörer bidragit med illustrationer och var och en har sin stil och tolkning av poesin. Poeterna är allt ifrån flera hundra år gamla japanska mästare till nutida svenska poeter med haiku som gemensam nämnare. Med bokens lilla format berör illustrationerna på ett alldeles särskilt sätt. Liksom haikun i sig är haikumagasinet till synes enkelt men öppnar en värld av förnimmelser, tankar och emotioner. Tiden som illustratörerna har ägnat åt att bearbeta diktens korta rader förmedlas till den mottagliga läsaren. Läs mer på www.fripress.se

I Haikumagasinet #3 har elva aktiva illustratörer bidragit med illustrationer och var och en har sin stil och tolkning av poesin. Poeterna är allt ifrån flera hundra år gamla japanska mästare till nutida svenska poeter med haiku som gemensam nämnare. Med bokens lilla format berör illustrationerna på ett alldeles särskilt sätt. Liksom haikun i sig är haikumagasinet till synes enkelt men öppnar en värld av förnimmelser, tankar och emotioner. Tiden som illustratörerna har ägnat åt att bearbeta diktens korta rader förmedlas till den mottagliga läsaren. Läs mer på www.fripress.se

Haiku-dikter tillsammans med bilder kallas enligt den japanska traditionen för ”Haiga”. Dikterna i Haikumagasinet är skrivna av både japanska mästare som levde för flera hundra år sedan – och samtida poeter. De tolkas fritt till bilder av konstnärer, professionella tecknare, studenter och de som målar vid sidan om.

Haikumagasinet sammanför alltså inte bara text och bild, utan även gammalt och nytt, öst och väst. Det är en unik publikation som för första gången kan publicera Haiga ur ett lekfullt, svenskt och modernt perspektiv.

Läs mer på www.fripress.se