Rymdforskning

Hör du till dem som ännu inte har sett norrsken eller till dem som redan har det? Under de närmaste åren förväntas fler och starkare norrsken över hela Sverige, eftersom vi går mot det som kallas solmaximum, den tid av solcykeln då solfläckarna blir som flest. Den här handboken förklarar hur solfläckarna ger upphov till norrsken, varför förekomsten växlar över åren och vad som orsakar norrskenets olika färger. Här finns också kloka tips om vad man ska tänka på när man ger sig ut i förhoppning om att se den fascinerande ljusdansen.

Boken passar både den som aldrig tidigare sett norrsken och den inbitne fantasten som vill veta mer om sambandet mellan solvindsplasmat och jordens magnetfält – och kanske kunna göra sina egna norrskensprognoser.

Marcus Wandt lämnade jorden som ESA-astronaut den 18 januari 2024. Han tillbringade nästan 22 dygn i rymden, varav 18 dagar ombord på internationella rymdstationen ISS, och hann med 346 varv runt vår planet. I och med färden blev Marcus Wandt den tredje svensken i rymden. Med lekfull entusiasm beskrivs hur det var att som en av få utvalda få lämna vår planets atmosfär och hur man hanterar livet i tyngdlöshet. Boken är även en berättelse om mod och att våga ta risker, om riskerna är värda att tas. Han reflekterar också över vikten av den forskning som genomförs på ISS, om värdet av att sträva vidare framåt, att ständigt flytta fram gränserna, inte bara för vår egen eller enskilda länders skull, utan för hela mänskligheten och dess framtid.

"Respektfullt berättar Wandt också om tankarna inför och under den riskabla uppskjutningen. Väl installerad på rymdstationen målar han sedan upp en färgstark bild av rymdvardagen – hur. man umgås, sover, äter, städar, gör sin toalett och genomför forskningsuppdrag, men också hur man griper tillfällena att stilla begrunda vyn över vår jord och tankarna detta skapar. Interfolierat i berättelsen ger Wandt dessutom fakta om exempelvis rymdforskningens, rymdfärdernas och inte minst rymdmatens historia. Sammantaget lyckas författarteamet skapa en synnerligen välskriven, dynamisk, spännande, men också informativ text, som ger läsaren både ingående kunskaper om rymdvistelser och en känsla för hur dessa upplevs ur en astronauts eget perspektiv. Helhetsbetyg: 4."

BTJ

På taket till Harvard College Observatory bevakar en avancerad kamerautrustning natthimlen i kontinuerlig väntan på det vi ännu inte känner till. Och som förr eller senare kommer att förändra hela vår värld.

Enligt den världsledande rymdforskaren Avi Loeb är det dags att ställa om till full beredskap på mötet med en främmande civilisation. Frågan är inte om en första utomjordisk kontakt som kastar in mänskligheten i en ny tidsålder kommer att ske, utan när. Vilka existentiella frågor kommer vi att behöva ompröva i mänsklighetens interstellära framtid?

I den här boken beskriver Loeb hur människan måste bli en interplanetär art för att överleva – och han har en detaljerad plan.

Följ med Sveriges enda rymddesigner och "space broker" Cecilia Hertz på en rafflande resa av upptäckter, innovation och forskning som ytterst kan rädda vår planet! 

Från astronaut till urbanautAstronauter konsumerar bara den exakta mängd vatten, energi och mat som de behöver för att överleva och må bra allt de brukar i rymden måste kunna återvinnas. Nu, 50 år efter att Armstrong tog det stora lilla klivet för mänskligheten och som första människa satte fot på månen, kan astronauternas livsstil bli på riktigt viktig för våra liv, hem och en hållbar framtid på jorden. Eller som Cecilia själv säger: "det är dags för oss att bli urbanauter."  

2019 feståret som förenar hela rymdindustrin För alla som jobbar med rymden är år 2019, eller Rymdåret som det också kallas, en bokstavligt talat astronomisk milstolpe. Inte bara firar man att det var 50 år sedan den första månlandningen, utan också alla de insikter och den innovation som vår närvaro i rymden bidrar till. I Rymden och allt den har att lära oss får vi inte bara fascinerande fakta och anekdoter om rymden och vår relation till den. Vi får också inblick i en rafflande framtid där all den erfarenhet och forskning som rymden ger oss kan nyttjas för att förändra livet på vår egen planet. I boken möter vi såväl astronauter och forskare som psykologer, läkare och klimatexperter som alla bidrar med sina perspektiv på ämnet. 

Marcus Wandt lämnade jorden som ESA-astronaut den 18 januari 2024. Han tillbringade nästan 22 dygn i rymden, varav 18 dagar ombord på internationella rymdstationen ISS, och hann med 346 varv runt vår planet. I och med färden blev Marcus Wandt den tredje svensken i rymden. Med lekfull entusiasm beskrivs hur det var att som en av få utvalda få lämna vår planets atmosfär och hur man hanterar livet i tyngdlöshet. Boken är även en berättelse om mod och att våga ta risker, om riskerna är värda att tas. Han reflekterar också över vikten av den forskning som genomförs på ISS, om värdet av att sträva vidare framåt, att ständigt flytta fram gränserna, inte bara för vår egen eller enskilda länders skull, utan för hela mänskligheten och dess framtid.

"Respektfullt berättar Wandt också om tankarna inför och under den riskabla uppskjutningen. Väl installerad på rymdstationen målar han sedan upp en färgstark bild av rymdvardagen – hur. man umgås, sover, äter, städar, gör sin toalett och genomför forskningsuppdrag, men också hur man griper tillfällena att stilla begrunda vyn över vår jord och tankarna detta skapar. Interfolierat i berättelsen ger Wandt dessutom fakta om exempelvis rymdforskningens, rymdfärdernas och inte minst rymdmatens historia. Sammantaget lyckas författarteamet skapa en synnerligen välskriven, dynamisk, spännande, men också informativ text, som ger läsaren både ingående kunskaper om rymdvistelser och en känsla för hur dessa upplevs ur en astronauts eget perspektiv. Helhetsbetyg: 4."

BTJ

Kan resor till Mars och utomjordiska kolonier bli verklighet inom en snar framtid eller är det bara science fiction? Och varför ska vi ens lämna vår kära hemplanet?

I Exit jorden beger vi oss ut på en rymdfärd med slutdestination Mars och grundandet av mänsklighetens första koloni. Vi lyfter blicken från de tekniska aspekterna av rymdfarten och tittar närmare på hur vi kan använda mikroorganismer för att producera mat, mediciner och byggnadsmateriel för att göra Mars mer lik jorden. Vi undersöker också hur människan med hjälp av bioteknik kan anpassa sig för ett liv i rymden och kanske på sikt utvecklas till en multiplanetär art som bebor ett flertal himlakroppar.

Vare sig utforskandet av rymden beror på en skenande klimatkris eller ekonomiska vinningar är det något djupt mänskligt att hela tiden sträva mot platser ingen tidigare besökt.

När Neil Armstrong som första människa klev ner på månens yta 1969 markerade hans steg kulmen på en intensiv kapplöpning mellan USA och Sovjetunionen om att utforska rymden. Bakom de kostsamma satsningarna på allt större och mer avancerade raketer fanns både nationell prestige och säkerhetspolitiska intressen.

I Kampen om rymden skildrar historikern och skribenten Björn Lundberg hur kalla krigets supermakter använde rymden som en skådeplats för fredlig tävlan, där vetenskap och ny teknik placerades i förgrunden. Men han kartlägger också den kapplöpning som under sträng sekretess parallellt pågick bakom kulisserna, där rymden införlivades i kalla krigets säkerhetspolitiska spel. Den som kontrollerade rymden, sades det, skulle också kunna kontrollera livet på jorden.

Det är en berättelse om historiska framgångar och dramatiska tragedier, kryddad med topphemlig forskning, politiska strider och astronauter som hela tiden arbetade med livet som insats.

Resan till Mars är lång, tekniskt komplicerad och resurskrävande. Många frågor måste besvaras innan vi kan landa på vår röda grannplanet. Den första är kanske: Varför?

I Har vi åkt till Mars än? luftas övertygelsen att varje krona som investeras i rymdverksamhet också är en satsning på jorden. Det vi vinner under resans gång, i form av teknologiska framsteg, nya kunskaper och vidgade perspektiv, hjälper oss att komma närmare lösningar på de problem vi brottas med här.

Med avstamp i samtal med forskare, astronauter och representanter från rymdindustrin går Har vi åkt till Mars än? igenom 100 populärvetenskapliga uppslag med frågeställningar som visar på hur resan är möjlig, rimlig och till gagn för mänskligheten.