Gustav Almlöf – översättare

Upptäck allt som du någonsin velat veta om det ockulta och dess mystiska läror i denna uttömmande handbok! En handbok i ockultism (1911) presenteras här för första gången på svenska i en helt ny översättning. Boken är en omfattande och informativ studie av ämnen som astrologi, kiromanti, thaumaturgi, hypnotism etcetera och de ockulta vetenskaperna som till exempel spådomskonst, tarot, psykometri med mera. Det fascinerande innehållet är användbart även i nutid. För den som inte vill läsa boken på engelska och dessutom betala en vacker slant för den, får här möjligheten att läsa den på svenska. Det här är en bok som ger läsaren en hygglig översikt över det digra ämnesområdet. Den är skriven i en tid då människan var mer vidskeplig och skrockfull, men fascinationen för det ockulta är tidlös. Allt bildmaterial i boken är hämtat från originalupplagan. Sepharials verk är något av en kultbok. Den svischar bland annat förbi i Netflix serie Monster: The Jeffrey Dahmer Story (2022) och i Friday the 13th Part VI: Jason Lives (1986). För att nämna något trevligare kan man väl säga att alla som tjusats av J.K. Rowlings Harry Potter-böcker om trollkarlar och trollpackor, nog kan finna nöje i detta innehåll om magi och trolldom, ja sådant som rör det övernaturliga.

Verket presenteras här i svensk nyöversättning - för första gången sedan 1796!Observationer om känslan av det sköna och sublima (1764) är ett av Kants tidigare verk, utgivet före hans mer bekanta och välkända titlar. Den är också i någon mening mer litterär än filosofisk och förmodligen hans kanske mest lättillgängliga text. Den är enkelt skriven och han uppvisar här en varmare och känslosammare sida och alls inte den av någon torr stofil.Essän är indelad i fyra huvudstycken. I det första avgränsar han sig själv och presenterar de två koncepten som han utreder; det sköna och sublima, vars olika aspekter han belyser. I det andra förklarar han hur dessa egenskaper uppvisas av män i allmänhet. I det tredje och fjärde undersöker han dem hos de två könen och i det fjärde hos olika nationer. Det är helt enkelt en studie i estetik - ett område man kanske inte omedelbart förknippar med Kant (han erbjöds dock en professur i lyrik i Berlin 1796 - något han avböjde då han ville vara kvar i Königsberg. Först år 1770, 46 år gammal, blev han professor i logik och metafysik).Kant menar att det sköna väcker glädje och det sublima en viss skräck eller stilla beundran som i sin tur indelas i tre former: det skräckinjagande, det ädla och det magnifika. Han skriver bland annat: "Natten är sublim och dagen är skön." Kant återvänder ofta till denna indelning och gör intressanta iakttagelser och jämförelser. I essäns två senare huvudstycken far han fram med uttalanden som är otidsenliga, men det var normer för den rådande tiden.Här ett utsnitt ur essän:"Man får aldrig glömma bort att man inte bör göra alltför stora anspråk på livets lycka och människans fullkomlighet, oavsett i vilken form det sker, för den som alltid förväntar sig något genomsnittligt har fördelen att resultatet sällan kommer att svika hans förhoppningar, även om oväntade fullkomligheter ibland också kommer att överraska honom."