Karin Nyman – översättare

Föreställ dig att det är krig - inte i Ukraina eller i Afghanistan eller i något annat avlägset land - utan i Sverige, hos oss. Med Om det var krig i Norden bjuder Janne Teller in läsaren till ett tankeexperiment. Genom att vända på perspektiven får hon oss att förstå vad det innebär att vara flykting.

Om det var krig i Norden är en liten bok, utformad som ett pass. Författaren försätter läsaren i flyktingens position och väcker frågor om tolerans och medmänsklighet. Boken fick mycket uppmärksamhet och strålande recensioner när den utkom 2012. Nu är den mer aktuell än någonsin och nyutgåvan innehåller ett nyskrivet förord av författaren.

Janne Teller har studerat statsvetenskap och arbetat som rådgivare åt FN och EU med konflikthantering och fredsprocesser runt om i världen. Sedan 1995 ägnar hon sig åt sitt skrivande på heltid och bor i New York. Bakom bokens illustrationer står den prisbelönta danska illustratören Helle Vibeke Jensen.

Sagt om Om det var krig i Norden: Om det var krig i Norden påminner om den viktigaste av alla regler - att vi skall behandla andra som vi vill bli behandlade själva. Göteborgs-Posten

Janne Tellers samtidsdystopi frammanar en spegelvänd flyktingrealism som kryper in under huden. [ ] Det visar att Om det var krig i Norden inte bara är en gripande och originell barnbok, utan också en nödvändig vuxenbok. Dagens Nyheter

med stor precision på liten yta lyckas Teller förvandla tankeexperimentet till möjlig sanning. Det är fiktionens mirakel. Expressen

NOBELPRISET I LITTERATUR 2019

Ett inbördeskrig är slut och en ny tid kan börja. I sitt sökande efter en plats i världen har författaren Gregor Keuschnig slagit sig ned i en anonym förort sydväst om Paris. Han fyller dagarna med anteckningar om sin skaparkris, om den förvandling han genomgått och den förvandling han längtar efter, om de människor han mött och de människor han skilts ifrån. Ännu har han kvar sju vänner, som alla genomströvar ödsliga trakter på olika håll i världen. Han väntar på deras återkomst. En dag ska de alla på nytt sammanstråla i en vänskapsfest på den parisiska förortskrogen.

Mitt år i Ingenmansbukten är ett monumentalverk, Peter Handkes hittills digraste. En blandning av dagbok och reseskildring, full av vardagsmystik och självbiografisk suggestion.

Trille är säker på en sak: Lena är hans allra bästa vän. Men han är inte riktigt lika säker på om hon tycker detsamma om honom - hon pratar nämligen aldrig om sånt. Nej, Lena är en sån som gör saker i stället, som att klättra på höga murar och hänga i linbanor. Trille är mer en sån som nervöst står nedanför och tittar på.De bor i den lilla byn Dunk-Mathilde, med fjordar och fjäll inpå knuten. Världens bästa plats att bo på, enligt Trille. I hans källare bor farfar som han älskar så mycket att det gör ont, och inte långt därifrån bor faster-farmor som gör de godaste våfflorna i världshistorien.Maria Parrs hyllade och älskade debutbok Våffelhjärtat fullkomligt spritter av berättarglädje. Den skildrar ett år i kompisarna Trille och Lenas liv. Roligt, sorgligt och hjärtknipande om vänskapens betydelse, fantasins makt och om allt det som är svårt när man är nio år.

NOBELPRISET I LITTERATUR 2019

Ett inbördeskrig är slut och en ny tid kan börja. I sitt sökande efter en plats i världen har författaren Gregor Keuschnig slagit sig ned i en anonym förort sydväst om Paris. Han fyller dagarna med anteckningar om sin skaparkris, om den förvandling han genomgått och den förvandling han längtar efter, om de människor han mött och de människor han skilts ifrån. Ännu har han kvar sju vänner, som alla genomströvar ödsliga trakter på olika håll i världen. Han väntar på deras återkomst. En dag ska de alla på nytt sammanstråla i en vänskapsfest på den parisiska förortskrogen.

Mitt år i Ingenmansbukten är ett monumentalverk, Peter Handkes hittills digraste. En blandning av dagbok och reseskildring, full av vardagsmystik och självbiografisk suggestion.

Mitt hjärtebarn (1995) innehåller som undertiteln ger de länge hemlighållna breven mellan Alfred Nobel och hans älskarinna Sofie Hess och inleds med en biografisk studie av Vilgot Sjöman som låter oss uppleva Alfred Nobel i hela hans ömtåliga beroende av Sofie Hess - den unga kvinna som aldrig visades upp för omvärlden.Vilgot Sjöman (1924-2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå.