Stefan Jarl – översättare

Carl Schmitt skrev boken Politisk teologi. Fyra kapitel om begreppet suveränitet under Weimarrepublikens tidiga och tumultartade år. I boken målar han upp en teori som kom att göra honom till en av 1900-talets både mest inflytelserika och kontroversiella politiska teoretiker.

I Politisk teologi fokuserar Schmitt på relationen mellan den rättsliga ordningens normer, den politiska ledningen och inte minst det politiska undantagstillståndet. Carl Schmitt hävdar att samhällets rättsordning i slutändan vilar på suveränens egna beslut. Därför kan endast suveränen svara upp till de behov som en exceptionell tid kräver så att rättsordningen senare skall kunna återupprättas.

I Carl Schmitts teori är den allestädes närvarande möjligheten till konflikt en tvingande ledstjärna för styrelsen av en stat. Staten existerar just för att upprätthålla säkerställa ordning och stabilitet till samhället.

Schmitt menar vidare i Politisk teologi att i stort sett alla begrepp i modernt politiskt tänkande springer ur sekulariserade teologiska begrepp i denna argumentation ryms också en kritik av liberalismen och dess, som han ser det, ovilja att fatta grundläggande politiska beslut. 

Carl Schmitt föddes i Tyskland den 11 juli 1888 (död 7 april 1985). Schmitt var jurist och politisk teoretiker och kom under 30- och 40-talet att vara knuten till den nationalsocialistiska regimen i Tyskland. Som sådan kom han att bli en kritiker av den liberala parlamentariska demokratin. Icke desto mindre har hans tänkande inom politisk- och juridisk teori samt kontinental filosofi haft stort genomslag bland senare tiders intellektuella såsom Hannah Arendt, Walter Benjamin, Jacques Derrida, Jürgen Habermas och Leo Strauss, för att nämna några.

Skogen utgör i denna essä symbolen för ett nytt frihetsanspråk, i ruinerna efter det andra världskriget. När Skogsvandringen utkom 1951 gällde denna fråga på ett plan hela Tysklands öde - moraliskt, militärt och politiskt en bruten nation, som nu fann sig lämnad i skiljelinjen mellan massdemokratins och folkrepublikernas rustade världsmakter i öst och i väst. Samtidigt är det ett motståndsmanifest för den enskilda människan, bortom gränsernas och de olika statsskickens tvingande inskränkningar. Den som väljer skogsvandrarens väg finner sig ställd inför en maktordning som i förening med tekniken reser totala anspråk. Dess framträdande kräver en ny form av frihet, och för att tyda dess symboler och kulisser krävs ett perspektivskifte. Likt partisanen väljer skogsvandraren att lämna detta samhälle bakom sig för att i skogen grunda sin frihet på ett djupare inre plan. Först då blir det återigen möjligt att handla.

Ernst Jünger (1895-1998) har som ingen annan kommit att betraktas som en uttolkare av hela 1900-talets malströmmar och dynamiska potential. Skogsvandringen anknyter till flera teman i hans författarskap, inte minst den enskilda människans trotsiga försök att hävda sin frihet i en teknisk-titanisk tidsålder.