Visar resultat för..."finner väg"

Året är 1744. Anders Celsius har i nära 20 år drivit verksamheten inom Sveriges första lärda sällskap när han plötsligt går bort. Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala står utan sekreterare och inom den lilla grupperingen finns inte många kandidater att ta över efter Celsius. Den som till slut tar på sig uppgiften är ingen mindre än Carl von Linné. Men är han rätt person för uppdraget? Det blir en svacka i Societetens verksamhet under Linnés sekretariat kring mitten av 1700-talet. Man tvingas göra uppehåll i utgivningen av sin tidskrift Acta Societatis Regiæ Scientiarum Upsaliensis och i perioder är mötesfrekvensen låg. Men när Hertig Karl 1765 träder in som Preses Illustris fås en nytändning och Societeten börjar på nytt finna sin väg. Man gör ett omtag med tidskriften – den blir till Nova Acta – och fyller den med uppsatser av tidens främsta vetenskapsmän, bl.a. Torbern Bergman, Daniel Melanderhjelm, Carl Peter Thunberg och Pehr Wargentin. Det allra viktigaste för den fortsatta verksamheten blir donationen 1789 från Johan Abraham Gyllenhaal och Fredric Ziervogel. Societeten får det hus på S:t Larsgatan i Uppsala där man än idag träffas och samtidigt ansvar för landets kanske största naturaliesamling. I donationen ingår också det unika Museum Schefferianum, byggt redan 1660. En akademi finner sin väg är en fortsättning på boken Hvad nytt och nyttigt – Tillkomsten av Sveriges första lärda sällskap: Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala. Tillsammans beskriver de Societetens utveckling fram till sekelskiftet 1800. Hans Ellegren, nuvarande sekreterare för Societeten, har åter grävt i arkiven och tecknar bilden av en akademi som är en del av det lärda Uppsalas historia och också en del av den svenska vetenskapshistorien.

Susanne Rogesund är teol. Master och har skrivit en Master¬uppsats om Carl Olof Rosenius och Peter Waldenströms försoningslära, en Magisteruppsats om hur Peter Sellergren «upptäcker att tid och nåd följas åt», en C-uppsats om Martin Luther och Reformationen, med titeln «Martin Luther finner trons väg», samt en C-uppsats om katekeskonflikten på 1920-talet. Denna bok handlar om Martin Luther och Reformationen som i år har ett 500-årsjubiléum. Martin Luther spikade upp sina 95 teser på Slottskyrkans dörr i Wittenberg den 31 oktober 1517. Luther blir bannlyst av påven två gånger, slutgiltigt den 10 januari 1521 och fredlös av kejsaren i april 1521. Han försvarar sina teser på en riksdag i Worms i april 1521 och återkallar inte något av det han skrivit. Martin Luther sammanfattar sitt budskap i skriften alléna, nåden alléna, tron alléna och Kristus alléna. All troslära skall bygga på ett noggrant studium av den heliga skrift. «Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det, inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig». Ef. 2:8-9 Vi blir frälsta bara genom tron på Kristus och hans förtjänst, som tillräknas oss på ett juridiskt sätt, genom tron. Genom sitt lidande och sin blodiga död på korset har Jesus betalat vår skuld. Kristus Jesus är grunden för vår frälsning.