Visar resultat för..."Hatet"

Någon har kallat det för Goebbelsglappet: den korta tidsperiod som hinner gå mellan att något nytt djävulskap dyker upp i världen och att judarna får skulden för det.

Antisemitismen är alla konspirationsteoriers moder. I Hatet mot judarna berättar Björn Wiman om dess nya och historiska former, om minnesarbetet efter Förintelsen och om kulturens betydelse i en tid då demokratin hotas. Essäerna inskärper också vikten av vaksamhet: där det finns hat mot judar finns det hat också mot andra.

Under fyra år har Sanna Sjöswärd arbetat med att fotografera och intervjua överlevande från Förintelsen. Vid sidan av porträtten får läsaren ta del av femton starka vittnesmål: överlevnadsstrategier och hoppet om ett bättre liv – personligen och för hela mänskligheten. I en fördjupad mening utgör vittnesmålen själva grunden för tron på alla människors lika värde.

En högprofilerad lektor vid Lunds universitet hittas oförklarligt och brutalt mördad i sin flickväns lägenhet och polisen står handfallen. När ytterligare en ung kvinna mördas med samma metod ökar förvirringen. Inte en enda koppling kan hittas mellan kvinnorna.

Sara Vallén och hennes team kopplas snabbt in på fallet, och genom vittnen får de fram en fantombild, som visar sig stämma väl överens med utseendet på en terapeut, Diedrik Ek. Han är en osannolik gärningsman och det verkar vara en återvändsgränd, men så förs Diedrik oväntat bort mitt i natten. Det visar sig dessutom att de båda kvinnorna varit hans klienter. 

Spåren leder till källaren i ett ödehus utanför Lund. Gärningsmannaprofilen som polisen mejslar fram under utredningens gång ger Sara och kollegerna inblick i en samhällsgrupp som till stor del verkar i det fördolda, men inte är mindre farliga för det. En okänd värld öppnar sig för dem, en värld av mörker och smärta och ett brinnande hat.

CECILIA SAHLSTRÖM är kulturvetaren som blev polis. Hon har tjugo års erfarenhet från polisyrket och har arbetat som chef för familjevåldsroteln vid Polismyndigheten i Skåne, och som verksamhetsutvecklare på socialförvaltningen. Hon har engagerat sig i arbetet mot näthat och vill lyfta fram barns utsatthet.

Terrororganisationen Hamas attack mot södra Israel på morgonen den 7 oktober ledde till den värsta massakern på judar sedan Förintelsen. Det som aldrig mer skulle få hända hade hänt, på den plats som skapades för att det aldrig mer skulle få hända.

Än en gång hade judar slagits ihjäl, slaktats och skändats bara för att de var judar. Över hela världen ökade antisemitismen – som vanligt i enlighet med den förvridna logik som säger att judar förr eller senare får skulden också för de olyckor som drabbar dem själva.

I Grinden i Dachau berättar Björn Wiman om hatets nya och historiska former, om minnesarbetet efter Förintelsen och om hoppet, konsten och kunskapen som motgift. Antisemitismen är den intellektuella nollpunkt där demokratin dör.

"Förtjänar att bli en modern klassiker." - Rakel Chukri, Sydsvenskan "I pressmeddelandet kallar förlaget Hatet för vårens viktigaste bok, det är inte sant. Hatet är så mycket viktigare och större än så." - QX "Det här är vårens viktigaste och bästa bok. Ett manifest, om feministhatet, men också om den krypande känslan av backlash som så många av oss burit under skinnet länge. Det är som att Maria Sveland har satt ett förstoringsglas i händerna på mig. Läs - alla." - Katarina Wennstam "Förändringar kommer inte utan kamp, menar Maria Sveland, och trots alla hatbrev är det inte rädsla hon förmedlar i sin bok, utan kamp, uppror. Hon är till skillnad från hatarna nyanserad och analytisk, hon beskriver sin rädsla och sin ångest också, men det finns inte på kartan att ge upp. Kämpa!! Den glöden lyser från bokens alla sidor!" - Dala-Demokraten Det kom ett brev med ett dödshot. När den första rädslan lagt sig gör sig vreden startklar och ett skrivande tar vid. Hatet. En bok om antifeminism är en berättelse om ett Sverige i förändring där ett nytt debattklimat sakta har vuxit fram, och där det är alltmer legitimt att avsky feminismen och dess företrädare. Hur kommer det sig att aggressiviteten mot feminister och kvinnor ökar just nu? Vad får hatet för konsekvenser? Hur kan feministhatet förstås utifrån ett historiskt och politiskt perspektiv? Genom intervjuer, analys och kartläggning av antifeminismen visar Maria Sveland hur allvarligt läget är, både för feminister och enskilda kvinnor. Den här boken är en larmklocka och en uppmaning till alla som säger sig stödja idén om rättvisa och mänskliga rättigheter. Maria Sveland debuterade 2007 med romanen Bitterfittan som blev en stor succé och har kallats en modern klassiker. Sedan dess har hon skrivit en rad böcker som satt spår i den svenska debatten. Utöver sitt författarskap är hon utbildad på Dramatiska institutets radiolinje och står bakom flera uppmärksammade och prisbelönade program för Sveriges Radio och SVT.

En högprofilerad lektor vid Lunds universitet hittas oförklarligt och brutalt mördad i sin flickväns lägenhet och polisen står handfallen. När ytterligare en ung kvinna mördas med samma metod ökar förvirringen. Inte en enda koppling kan hittas mellan kvinnorna.

Sara Vallén och hennes team kopplas snabbt in på fallet, och genom vittnen får de fram en fantombild, som visar sig stämma väl överens med utseendet på en terapeut, Diedrik Ek. Han är en osannolik gärningsman och det verkar vara en återvändsgränd, men så förs Diedrik oväntat bort mitt i natten. Det visar sig dessutom att de båda kvinnorna varit hans klienter. 

Spåren leder till källaren i ett ödehus utanför Lund. Gärningsmannaprofilen som polisen mejslar fram under utredningens gång ger Sara och kollegerna inblick i en samhällsgrupp som till stor del verkar i det fördolda, men inte är mindre farliga för det. En okänd värld öppnar sig för dem, en värld av mörker och smärta och ett brinnande hat.

CECILIA SAHLSTRÖM är kulturvetaren som blev polis. Hon har tjugo års erfarenhet från polisyrket och har arbetat som chef för familjevåldsroteln vid Polismyndigheten i Skåne, och som verksamhetsutvecklare på socialförvaltningen. Hon har engagerat sig i arbetet mot näthat och vill lyfta fram barns utsatthet.

Ragnar Jändel (1895-1939) föddes i Jämjö i Blekinge och växte upp under fattiga förhållanden. Som ung blev han vän med arbetarförfattarna Dan Andersson och Harry Blomberg och författarskapet präglades av proletära motiv. Efter en uppenbarelse om gudomlig kärlek blev han utesluten ur vänsterkretsarna, bland annat på grund av den religiösa tonen i hans poesi. Till kärleken och hatet (1917) är Ragnar Jändels debutdiktsamling och en tidig klassiker inom den svenska arbetarlitteraturen.  

". . . mot kritikernas försök att lägga beslag på berättelsen om Jändel måste man i slutändan ställa Jändel själv. Att högerskribenter och reformistiska socialdemokrater såg en möjlighet att berätta om en ung radikal som kom till sans, och att socialistiska tidskrifter, utifrån behovet av att sluta leden, insisterade på sin kritik är föga förvånande. I fallet Jändel förstärker båda dessa perspektiv varandra. Men oaktat hur många högerrecensenter som i översvallande ordalag hyllar Jändels 'utveckling' och hur många partitrogna radikala som bespottar hans 'avfall' återstår ett enkelt faktum: Jändel höll inte med om den här beskrivningen." Ur Erik Lindman Matas förord.

Mara Lee återvänder till ett skrivande som ligger nära hennes tidiga böcker, Kom och Hennes vård. Det är en lyrisk undersökning av varför vi älskar stup, och varför flaggans färger är samma som en käftsmälls. Den avslöjar vilket grammatiskt tempus som är bättre än sex, och varför vissa mammor vänder på jorden i mars. Här finns gudomliga kaksmulor, lupiner och miraklet då hat omskapas till kärlek.

Marie-Chantal Long har skrivit en gastkramande psykologisk thriller som inte kommer att lämna någon oberörd. Det är så spännande, så nära huvudpersonerna att man känner dem andas, och väldigt trovärdigt.Martha känner sig ägd. Ägd av sin mamma som inte bryr sig om henne och har skaffat ny familj. Ägd av pappa Mikis som har träffat blonda, söta Solveig och förändrats från en bullrig, mysig kompispappa till en patetisk och nyförälskad 17-åring. Ägd av klasskompisarna för att de ser henne som den tjocka, fula tjejen som inte har på dansprogrammet att göra. Hatet växer inom henne ... Ingen ser Martha som hon är, som hon känner sig inuti, förrän Adde dyker upp. Han känner sig också missförstådd, och är den första som frågar Martha varför hon är så arg. Och plötsligt börjar Martha berätta, och Adde lyssnar. På något konstigt sätt ger de varandra kraft och de kommer fram till att allt skulle bli bättre om inte Solveig fanns. Innan de hinner tänka är de i full gång med att planera en kidnappning, som de faktiskt genomför ...

Del 5: Margareta Nordin.Liket av en ung man flyter i land vid Sannegårdshamnen i Göteborg. Ännu en som hoppat från Älvsborgsbron, tror kriminalinspektör Margareta Nordin. Men det som från början ser ut som ett självmord visar sig vara något helt annat. Nynazisten Glenn har en plan, som en gång för alla ska lära homosexuella en läxa. Och han är långt ifrån ensam.

När Stefan Tideman och hans kollegor vid Östersundspolisen börjar nysta i mordet inser de inte vad de har ställts inför. De jagar en mördare som just påbörjat sitt uppdrag. En man som drivs av kraften i ett ekande tomrum. En man som inte skyr några medel för att nå sitt mål.

Juristen Sofia Widmark utsätts för sexuella trakasserier av en manlig kollega. En kväll tar hon sig ut i löparspåret för att få ur sig sin frustration, men i Delsjöns friluftsområde utanför Göteborg befinner sig även konsultchef Gustaf Bergsten, och han har helt andra skäl för att befinna sig i området.

Någon har kallat det för Goebbelsglappet – den korta tidsperiod som hinner gå mellan att något nytt djävulskap dyker upp i världen och att judarna får skulden för det.

Antisemitismen är alla konspirationsteoriers moder. I "Hatet mot judarna" berättar Björn Wiman om dess nya och historiska former, om minnesarbetet efter Förintelsen och om kulturens betydelse i en tid då demokratin hotas. Essäerna inskärper också vikten av vaksamhet: där det finns hat mot judar finns det hat också mot andra.

Under fyra år har Sanna Sjöswärd arbetat med att fotografera och intervjua överlevande från Förintelsen. Vid sidan av porträtten får läsaren ta del av femton starka vittnesmål: överlevnadsstrategier och hoppet om ett bättre liv – personligen och för hela mänskligheten. I en fördjupad mening utgör vittnesmålen själva grunden för tron på alla människors lika värde.

Privatdetektiven Sonja Richter åtar sig – under hot – uppdraget att leta efter den eller de som är skyldiga till avrättningar av människor verksamma inom en högerextrem organisation.

Änklingen Urban Ljungström bär på ett mörker. Hans son misshandlades till döds för några år sedan, och kort därefter tog hans hustru, driven av sorg och desperation, sitt liv. Sedan dess har hatet och hämndbegäret vuxit i det tomrum som lämnats kvar i hans hjärta. Hans mål är att söka rättvisa.

Till sin hjälp har han bästa vännen Marta, som presenterar en väg han själv aldrig övervägt.

I jakten på sanning och upprättelse korsas Sonja och Urbans vägar.

De bär båda på en stor sorg, men medan den ena accepterat och låter tiden läka såren, är den andra beredd att gå betydligt längre – med metoder som kan få ödesdigra konsekvenser.

Det inre hatet är en nervkittlande, obehaglig spänningsroman som rör högaktuella ämnen.