Visar resultat för..."Landet Lagom"

Sverige brukar lyftas fram som världens mest sekulära land men det kan lika gärna sägas vara det mest protestantiska. Ty Sverige vilar på en paradox. Tvärtemot vad dagens sekulära svenskar kanske tror, är det svenska samhället allmänt genomsyrat av kristendom och sin egen tolkning av religionen: svenskprotestantismen. En tolkning som ligger bakom sådant som arbetsmoral och samarbetsvilja, men också stränghet och konformism, och som kommit att forma svensk samhällsanda genom seklerna. Ju mer svenskarna överger religionen i traditionell mening, desto mer av det religiösa tänkandet verkar föras över till andra områden: till politik, samhällsdebatt och ideologier. Till den sekulära zonen. Summan av de religiösa tankarna verkar vara konstant, de antar bara nya former.  Kanske är det rentav svensk socialdemokrati som tagit över den roll som religionen tidigare spelade, med folkhemmet som den nya folkkyrkan?

I ett försök att förstå hur Sverige blivit som det blivit och varför det är så svårt att avvika i ett land som ser sig som öppet och tolerant ger sig statsvetaren Katarina Barrling ut på en tankeväckande färd genom historien. Utifrån exempel som i olika tider klassats som avvikare bland dem Olaus Petri, Eyvind Johnson, Sverigedemokraterna och Lena Andersson klarnar bilden av det extrema landet lagom. 

Varför är det så svårt att avvika i Sverige, ett land vars befolkning ser sig som öppen och tolerant? Och finns det rentav ett värde i normbrytandet, som samhället riskerar att gå miste om när varje avvikelse fördöms med kraft? I antologin Avvikare i Sverige ger nio författare och kulturskribenter sin syn på avvikandets mekanismer och konsekvenser utifrån vitt skilda perspektiv.

Katarina Barrling resonerar om ett samhälle där den sekulära sfären tagit över religionens roll och där det inte finns utrymme för människor som avviker från den rätta tron. Torbjörn Elensky lyfter fram hur skräcken för massan formar den enskilda människan och beskär hennes handlingsutrymme. Gunilla Kindstrand vittnar om ett medielandskap där redaktionerna bidrar till att hålla kättarbålen vid liv.

Vidare lyfter boken svenskarnas oförmåga att hantera konflikter, något som resulterar i utfrysning och riskerar att hämma samhällsutvecklingen. Vi riktar blicken mot den hårfina gränsen mellan oppurtunism och fanatism och kopplar den till den svenska hållningen under coronapandemin. Och svenskens självbild som tillitsfull varelse ifrågasätts och avvikarnas förutsättningar i den svenska godhetsregimen diskuteras.

Antologin fortsätter på temat i boken Världens mest protestantiska land (2024), där statsvetaren Katarina Barrling gör en djupdykning i historien för att förstå hur det kommer sig att Sverige, landet lagom, utvecklat en alldeles egen och sträng form av protestantism.

Se verkligheten. Identifiera problemen. Utvärdera, diskutera och reflektera över den förda politiken och dess konsekvenser. Undersök problemen i deras sammanhang och formulera preliminära hypoteser utifrån bästa tillgängliga fakta. För en öppen dialog med medborgarna i viktiga politiska frågor.   

Dessa meningar utgör enligt Kurt Lundgren kärnan i vad han benämner det pragmatiska protokollet . Det kan ses som ett politiskt regelsystem som utvecklades under 1800- och 1900-talet under inflytande av de amerikanska pragmatiska filosoferna Charles Sanders Peirce, William James och John Dewey. 

I Sverige fick pragmatismen ett starkt inflytande över det politiska tänkandet, inte minst utredningsväsendet, under framväxten av välfärdssamhället.    Men i en tid av snabb digitalisering och globalisering och med nya generationer politiker har det blivit allt svårare att upprätthålla pragmatismen. Sverige har stora olösta problem på områden som integrationen, arbetsmarknaden, upprätthållandet av rättsstaten, energiförsörjningen, välfärdssamhällets funktionalitet med mera.   

Vad som oroar är att dagens politiker på punkt efter punkt överger det pragmatiska protokollet. Det viktigaste tycks vara att vinna partipolitiska poänger, inte att lösa samhällsproblemen. I stället borde vi satsa på att åter knyta an till den pragmatiska politiska kulturen och anpassa den till en ny tid. Med en återupprättad pragmatism skulle vi ha en mycket större chans att möta dagens stora utmaningar. Sverige kan så mycket bättre.

Rune Barneus föddes 1938 vid upptakten till andra världskriget och tillhör en generation som varit med om fler dramatiska förändringar i förutsättningar för mänskligt liv än många andra. Född i det fortfarande agrara, fattiga och auktoritära Sverige kom han att verka i en ny värld. Detta ger upphov till intressanta reflexioner om vår nutid.

Med sin bakgrund som bankman i Sverige och i USA kom han att verka i en alltmera internationaliserad värld. Med denna bakgrund reflekterar han över Sverige då och nu.   Synen på äldre i Sverige har förändrats; en förklaring kan vara att vi har den yngsta riksdagen någonsin, en annan är den dramatiska teknikförändring som lämnat många äldre utanför.

Författaren belyser konsekvenserna för de årsrika på ett flertal områden.   Han visar på hur i sig odramatiska reformer som allemanssparandet eller bostadsrättsreformen förändrat Sverige. Boken skrevs under coronakrisen och belyser dess sannolika effekter på strategiska områden med återgång till ökad nationell kontroll av nationalstaterna.    

Rune Barnéus är juristen och humanisten som blev bankman och barnboksförfattare. Han var VD för Nordbanken, nu Nordea, då Sverige 1990 gick in i den allvarligaste finanskrisen sedan Kreugerkraschen på 1930-talet. Bankchefer förlorade sina jobb, kunder förlorade sina tillgångar.   Han lämnade Sverige och arbetade under 1990-talet i Världsbanken i Washington med att etablera privatägda banker i Ryssland och Östeuropa, en erfarenhet som ligger till grund för förslag och synpunkter i denna bok. I slutet av detta decennium kom han att medverka i liknande projekt i Indien och i Latinamerika.