Visar resultat för..."Sakrament"

Det konstnärliga skapandet har i alla tider fungerat som ett sätt för människan att hantera och gestalta de stora existentiella frågorna. I vår kristna kultursfär har detta konstnärliga utforskande ofta skett i dialog med just kristendomen. Den här boken vill hålla den dialogen levande. Här belyses ett antal verk och konstnärskap utifrån kristen tanke och tradition. Här utforskas den sakramentala livskänsla som präglar Torgny Lindgrens författarskap. Vi hör hur evigheten strömmar genom tiden i Gustav Mahlers symfonier. Vi följer med Hermann Hesse på kurort, strövar genom Andrej Tarkovskijs apokalyptiska landskap och låter Bruce Springsteen visa vägen till det förlovade landet. Hela tiden med skapandets helige ande som följeslagare.

Det är i synnerhet två läror som Luther driver i denna skrift: 1. Brödet och vinet i nattvarden är Kristi kropp och blod och 2. Detta sakrament är evangelium. Denna skrift från 1523 ingår i den diskussion, som Luther förde med de böhmiska bröderna. Denna skrift ingår bland dem som i Konkordieformeln omnämnes såsom läro- och stridsskrifter.

I denna bok berättar författaren om sitt liv och om ljusets i dess olika former. Men också om ljuset i musiken, konsten och i upplevelser som väggarna i en katedral. Författaren har arbetat inom Kyrkan både som präst och som psykoterapeut och därmed träffat många människor i uppriktiga samtal. Möt ett livs tankar om tro i en stillsam, tidlös natur, i återblickar till barndom, kring småsaker och vardagsliv och inte i tvärsäkra yttranden, instruktioner eller program. Som därför kan glänta på dörren till våra egna innersta rum. Där vi kan mötas och ordlöst förstå varandra.

Det talas påfallande lite om bikten i Svenska kyrkan, ett sakrament som nära nog fallit i glömska. I den här boken sägs något om hur det kommer sig och vad man skulle kunna göra åt det i församlingarna. Bikten har över tid fått många namn: botens, försoningens, förlåtelsens, återupprättelsens och omvändelsens sakrament. Den berör inte bara enskilda människor utan påverkar också synen på vad det är att vara kyrka. Prästen, ofta med hjälp av diakonen, är viktig för bikten. Men det är genom församlingens användning av bikten i praktiken, på ett öppet sätt mitt i vardagslivet, som den blir till hjälp och glädje för kyrkans folk. Sven-Erik Brodd är präst, teol. dr och professor em. Gunnar Weman är biskop, teol. dr och ärkebiskop em.

Lenny Haraldsson, del 2.I en övergiven lastbil i utkanten av Linköping ligger trettiotre livlösa kroppar staplade i den gassande värmen. Som ett mänskligt plockepinn. Det fruktansvärda fyndet avslöjar hemligheter som pekar mot Sveriges mäktigaste kvinna - den kaxiga migrationsministern Sara Davani. Hon spås bli Sveriges nästa statsminister, men mörka skuggor från hennes förflutna hinner snart ikapp. Kriminalkommissarie Lenny Haraldsson leder utredningsgruppen för grova brott i Linköping. Han har just provat en ny kostym till sitt kommande tv-framträdande när han plötsligt står i internationellt strålkastarljus. Ett av Sveriges genom tiderna värsta brott hamnar på hans bord. Haraldsson kämpar i motvind, både i sitt eget liv och med den stapplande utredningen. Dessutom försöker statsministern avsätta honom.

I "Sermon om Kristi lekamens och blods sakrament mot svärmeandarna 1526" visar Martin Luther på de två styckena i Kristi lekamens och blods sakrament. Dessa är, för det första, vad man skall tro, och för det andra, tron själv eller bruket. I "Förmaning att begå Herrens lekamens och blods sakrament 1530" visar Martin Luther varför man skall gå till sakramentet ofta. Några smakprov: "Tag t. ex. själen, som är en enda skapelse och dock på samma gång är i hela kroppen, också i den minsta tå, så att om jag sticker den minsta lem i kroppen med en nål, träffar jag hela själen, så att hela människan spritter till." "Så har Kristus förordnat, att när vi kommer samman, skall var och en taga av brödet och kalken och därefter predika om Honom. Varför? Ty detta skall man inte giva åt några andra än dem som är kristna, som förut har hört Kristus predikas. Men predikan eller förkunnelsen gäller var och en i allmänhet, också dem som ännu inte är kristna. Bara de kristna skall åtnjuta sakramentet, men dock därvid tänka, att de blir fler. Därför skall man kungöra det offentligt och hålla en sådan offentlig åminnelse, att också de kan komma, som ännu inte vet det. Men att de begår en sådan åminnelse bara i en vrå, det duger inte. Den skall begås offentligt inför församlingen och det skall alltid predikas vid mässan. Därför är de orden "Gören detta till min åminnelse" detsamma som "så ofta ni gör det, så predika om mig", som Paulus uttyder det i 1 Kor. 11:26, när han kallar det att "förkunna Kristi död". Han använder just ordet "förkunna" för att ange, att det inte skall ske i en vrå bara bland de kristna, som vet det förut och inte behöver något förkunnande utan bara förmanande, utan offentligt i församlingen för dem, som inte vet det. Alltså är både "åminnelsen" och "förkunnelsen" ingenting annat än att hålla den offentliga predikan om Honom, som man nu gör i alla predikningar.

Andaktsbok för vuxna.

Det heliga finns mitt ibland oss. Mitt i vår vardag, mitt i vår värld. Ibland bara som en aning – ibland drabbar det med full kraft.

Närvarons sakrament innehåller 25 texter som passar bra till andakt och reflektion. Texterna tar avstamp i kyrkoåret och ger nya insikter om välkända teman. De väver samman berättelsen om Jesus med berättelserna om oss. Jesus är Närvarons sakrament, den som gör Gud synlig och påtaglig. I mötet med honom kan det heliga få färg och gestalt.

Fredrik Ivarsson är kyrkoherde i Varbergs församling.

Det är med stor glädje vi presenterar denna översättning av vår ritual för det heliga dopet. Den är tryckt parallellt med det syrianska originalet. Vi gläder oss över att få ge våra troende en översättning av vår lysande ritual för det heliga dopet. Nu ska de bättre kunna förstå vår urgamla traditions djupa rikedom, skönhet och mening som inviger människor i kristendomen. 

Syrianska (eller arameiska), det språk som talades av vår Herre, hans välsignade mor och hans lärjungar, kommer alltid att vara vårt officiella språk. Trots detta har vår heliga Kyrka ständigt uppmuntrat att våra gudstjänstordningar översätts till de språk som talas av folket på alla de platser dit vår Kyrka spritt sig. Våra kloka kyrkofäder insåg att våra troende har behov av att kunna delta i Kyrkans ritualer på ett meningsfullt sätt. Det är deras rättighet.Må alla inblandades ansträngningar och uppoffringar flöda över till Guds ära och till alla våra älskade troendes tjänst och uppbyggelse.

Masterarbeit aus dem Jahr 2021 im Fachbereich Theologie - Sonstiges, Note: 1,0, Universität Osnabrück, Sprache: Deutsch, Abstract: In dieser Arbeit werden folgende Leitfragen beantwortet: Welche Rolle spielt der sakrale Komplex für das nachmetaphysische Denken? Was vermag der sakrale Komplex zu leisten? Warum spielen die Sakramente nach Habermas auch heute noch eine entscheidende Rolle? Und inwiefern kann die Theologie von Habermas hinsichtlich seines Religionsverständnisses lernen?Jürgen Habermas hat 2019 sein letztes großes, aus zwei Bänden bestehendes Werk "Auch eine Geschichte der Philosophie" veröffentlicht. Die Relevanz und Reichweite des Werkes ist schon jetzt unbestritten. Habermas hat der Religion mit fortschreitendem Alter verstärkt seine intellektuelle Aufmerksamkeit geschenkt. Dabei hat er stets betont, dass der sakrale Bezug der Religion respektive ihr Offenbarungsglaube für die Philosophie kognitiv unzumutbar bleibt. Dennoch hat Habermas in seinen jüngsten Werken emphatisch Bedeutung und Funktion des Christentums in der Gesellschaft betont. Dass Habermas ausgerechnet den Sakramenten so viel Bedeutung zuschreibt, mag bei vielen Lesern Verblüffung und Irritation ausgelöst haben. Diese Irritation gab auch den Anlass für diese Arbeit, eine vertiefte Analyse und Interpretation der Genealogie des nachmetaphysischen Denkens zu wagen und dabei vor allem die Rolle respektive Bedeutung des sakralen Komplexes nach Habermas zu untersuchen.

Studienarbeit aus dem Jahr 2022 im Fachbereich Theologie - Systematische Theologie, Universität Siegen (Philosophische Fakultät), Veranstaltung: Sakramentalität, Sprache: Deutsch, Abstract: In dieser Arbeit soll über eine leichte und verständliche Vermittlung der Firmung als Sakrament hinausgegangen werden. Die Firmung umfasst viel mehr, als den Jugendlichen auf dem Zeltplatz überhaupt vermittelt werden konnte. Alleine die Entstehung der Firmung als ein eigenständiges Sakrament ist es wert, sich genauer mit diesem Sakrament zu befassen. Daher wird zunächst in die Zeit zurückgeblickt, um die Entwicklung und die Wandelbarkeit der Firmung im Laufe der Zeit zu erkennen. Dabei soll auch erarbeitet werden, wie Taufe und Firmung zusammenhängen. Doch für alle Sakramente ist nicht nur eine historische Betrachtung wichtig und interessant, sondern ebenfalls ein Blick in die Bibel. Somit schließt sich der biblische Kontext dem historischen an. Dabei wird der Frage nachgegangen, ob die Firmung im Neuen Testament thematisiert wurde oder ob es andere biblische Belege für die Firmung gibt. Nachdem dann sowohl die historische Geschichte, als auch der biblische Hintergrund erläutert wurden, erfolgen einige systematische Verständnisse der Firmung. Bevor es zu einem Abschluss kommt, werden noch einige aktuelle Probleme der Firmung erörtert, wie die Frage, wie der aktuelle pastorale Alltag sich in der Firmung widerspiegelt und welche Auswirkungen dieser auf das Sakrament hat.

Studienarbeit aus dem Jahr 2024 im Fachbereich Theologie - Systematische Theologie, Note: 14 Punkte, Kirchliche Hochschule Wuppertal, Sprache: Deutsch, Abstract: Die vorliegende Seminararbeit verfolgt - unter anderem unter Einnahme einer kritischen Perspektive - die Fragestellung, inwiefern das Sakrament der Taufe als Schmutzabwehr, Schmutzumkehr oder Reinigung gelten kann. Ferner wird untersucht, welche Implikationen sich aus der Analyse der Phänomene Ekel und Schmutz für eine theologisch verantwortbare Rede von der Taufe ergeben. Es ist daher nicht Ziel der Arbeit, eine abgeschlossene Taufdogmatik, oder einen Gesamtüberblick über das Sakrament der Taufe zu bieten.Zum Aufbau sei vermerkt, dass in dieser Arbeit zentrale Termini bzw. Phänomene wie Ekel, Schmutz, Angst, Reinheit, Schmutzabwehr und weitere analytisch untersucht und zugehörige Diskurse skizziert werden. Die Beschreibung des Ekels nach Aurel Kolnai wird dabei als Orientierungshilfe verwendet, aber auch kritisch reflektiert.

Die anhaltende Krise des Glaubens macht vor dem Sakrament der Ehe nicht halt. Dass sakramentale Ehen dennoch ohne bewusste Intention und sogar ohne liturgischen Kontext zustande kommen können, gibt theologisch zu denken; ebenso die pastorale Not derer, deren sakramentale Ehe gescheitert ist.Vor diesem Hintergrund geht die vorliegende Studie der Frage nach, was das Ehesakrament in systematischer Hinsicht ausmacht. Näherhin sucht sie diese Einsichten mit den Elementen zu konfrontieren, die eine Ehe konkret, also rechtlich und liturgisch konstituieren. Dabei werden Spannungen ansichtig, welche ausführlich und gründlich sakramententheologisch erörtert werden. Auf der Basis dieser Diskussion wird schließlich ein eigener ehetheologischer Ansatz entwickelt, der eine Modifikation der konstitutiven Elemente anregt. Diese Modifikation würde es ermöglichen, die bestehenden Spannungen zu überwinden und neue pastorale Perspektiven aufzuzeigen.

Die Arbeit wendet sich thematisch dem eherechtlichen Grundproblem des Verhältnisses von Vertrag und Sakrament zu - ein Jahrtausendthema - für die Kanonistik und das katholische Kirchenrecht. Die Darstellung befasst sich mit Geschichte und Beschreibung des katholischen Eherechts im Kontext der Verhältnisbestimmung von Vertrag und Sakrament. Eherechtliche Kontroversen und sakramententheologische Deutungen dienen als Erklärungsmuster, wobei der Schwerpunkt der Betrachtungen im 20. Jahrhundert liegt.

Der Band Ritual und Sakrament befasst sich mit der Ritualtheorie des Ethnologen und Kulturanthropologen Victor Turner. Angesichts des Bedeutungsverlusts der Sakramente wird nach einer neuen Zuordnung von Leben und Sakrament gefragt. Ziel ist es, die Beziehung von Ritual und Sakrament auf der Basis der Turnerschen Grundbegriffe soziales Drama, ritueller Prozess, Liminalität und Communitas neu zu bestimmen. Die Konfrontation klassischer Sakramentendefinitionen mit den Begriffen Turners eröffnet ein neues Verhältnis von Leben und Sakrament. Lässt sich die Sakramentalität von Ritualen und die Liminalität der Sakramente behaupten? Dies kann auf der Basis seiner Theorien gelingen.