Visar resultat för..."Två kvinnor"

Hanna är förkrossad efter bilolyckan som tog hennes sons liv. Albin blev bara fyra år, och världen har fullständigt rasat samman. Inte heller kan hon begripa att Jan, hennes man, inte verkar sörja på samma sätt eller förstå att livet inte kan fortsätta som vanligt. Samtidigt försöker Jans mamma Ellinore komma på ett sätt att ta kontakt med sin son igen efter att äntligen ha blivit nykter. De båda kvinnornas vägar och öden korsas av en tillfällighet, och de börjar umgås allt intensivare med varandra ... OM TVÅ KVINNOR handlar om kärleken när den är som vackrast och som mest komplicerad. Ett familjedrama fyllt av liv så nära döden. Angelica Hansson är en författarpseudonym.

Fyra kvinnor – två sekler är en bok fylld av funderingar och fakta om livet i Tjusts skärgård. Idén föddes när Birgit Bergkvist och Inger Göransson tillsammans började söka sina rottrådar där. De fyra kvinnorna i boken är Anna Jeansdotter, född 1794, och hennes dotter och dotterdöttrar. Författarna vill så mångsidigt som möjligt ge en bild av deras tillvaro och av livet i skärgården från den tiden och till slutet på 1900-talet. Här berättas om ”Tid för laga skifte” år 1836 och om kampen för rätten till de yttersta skären och holmarna med tillhörande fiskevatten. Här finns utdrag ur sockenstämmoprotokoll, som skildrar ”Oordningar och lagbrott inom skärgårds rote”. Här finns recept ur Claras kokbok, tryckt på 1700-talet. Bouppteckningar berättar om areal och ekonomi, om redskap och boskap, om husgeråd och kläder under tidigt 1800-tal. Kapitlet ”Sot och bot” handlar om den hårda kampen mot sjukdom och för tidig död och ger också exempel på huskurer och ibland desperata försök att lindra och läka. Illustrerad av: Kerstin Marcusson.

Vinden piskar dem i ansiktet och det nyper i öron och kinder. -Far, är vi inte framme snart; det mörknar nu? -Jo då; snart lilla vän. Se bara till och håll er varma, barn. Snart kommer vi fram till huset där vi ska bo. Där har de lovat elda i kaminen tills vi är framme. -Tänk vad spännande; far ska börja ett alldeles nytt arbete vid den stora gruvan. Nej han ska inte klättra upp och ned på långa och farliga stegar. Han ska arbeta i ett hus alldeles i närheten av vårt nya hem. Det blir väl bra, flickor. Kanske kommer far att kunna vara hemma lite mer nu. -Mor, behöver far inte hosta så mycket då? Gustafva svarar inte, utan vänder hastigt bort blicken, som om hon inte riktigt ville höra vad Hedda frågat om. Hon spanar ut i det ännu kvardröjande vinterljuset. De borde vara framme snart. Gustafva och Hedda kommer från Heds– och Gunnilbo socknar i Bergslagen. Vi får följa smedsdottern Gustafva och hennes dotter; deras livsöden under industrialismens århundrade i Sverige, 1800-talet. Ceres föddes på Mälkilä herrgård i Finland och var släkt med nästan hela Finlands riddarhus. Evas mamma var av kungligt blod och såg dagens ljus på Asa gård norr om Växjö. Men de båda kvinnorna hade släktnamnet Ramsay gemensamt. Hur de träffades vill jag berätta om. Men jag vill också visa hur de kom att hamna mitt i en politiskt turbulent tid för Sverige och Finland.