Visar resultat för..."Våldtäkt"

Jonna, en tonårstjej, går på fest. Dagen efter är hennes liv förstört. De har kört upp en krycka i underlivet. På stan kallas hon för ”kryckhoran”. Lena blir utsatt för en gruppvåldtäkt. I rättegångsprotokollet står det: ”Hon hade en kort svart klänning, en orange genomskinlig topp, skor samt behå och trosor på sig.”

Det sexuella våldet har alltid funnits – men har det plötsligt blivit grövre? Har det skett en förändring i inställningen till våldtäkt, hos ungdomar, media, domstolar? Eller är det i själva verket samma urgamla syn på kvinnans – och mannens – rätt som härskar?

Katarina Wennstam är en av de tongivande rösterna i debatten om mäns övergrepp på kvinnor och hennes reportageböcker Flickan och skulden (2002), En riktig våldtäktsman (2004) och Flickan och skammen (2016) har väckt stor uppmärksamhet och tilldelats flertalet priser.

Med anledning av Susan Brownmillers omstörtande bok om våldtäkt i USA och Vietnam, Against Our Will: Men, Women and Rape, ber den svenska journalisten Maria-Pia Boëthius sina chefer på tidningen Expressen om att få skriva i ämnet. De säger ja och hon får sex veckor på sig att gräva. Boëthius stöter då på sexualbrottsutredningens betänkande »Sexuella övergrepp«, SOU 1976:9. En kommitté bestående av sju män och en kvinna vill i grumligt kölvatten av den Sexuella revolutionen avdramatisera samhällets syn på sexualitet, exempelvis genom att ändra lagar om våldtäkt. Staten är på väg att statligt sanktionera uppfattningen att vissa våldtäktsoffer har sig själva att skylla. Boëthius artikelserie i Expressen väcker stor uppmärksamhet, ger upphov till demonstrationer, och lagförslaget skrotas så småningom. Kvinnors berättelser om övergrepp strömmar under tiden in till Maria-Pia Boëthius. Vittnesmålen ligger till grund för boken Skylla sig själv: En bok om våldtäkt [1976] i dag en klassiker i reportagegenren, som i och med Metoo-rörelsen kan läsas i ett nytt ljus.Med ett nyskrivet förord av författaren. 

MARIA-PIA BOËTHIUS [f. 1947] är en svensk författare, journalist och feministisk debattör. Skylla sig själv: En bok om våldtäkt [1976] var hennes debut som författare. Boken startade en debatt om offrets roll i våldtäkter och fick betydelse för den lagstiftning om våldtäkter som kom 1984.

"Hon är en litterär syster till Tove Ditlevsen..." Jönköpings-Posten

"I likhet med de allra största skriver Cullhed gestalter vars gåtfullhet bara växer ju mer hon avslöjar dem, så även i nya, mörkt skimrande kärleksromanen som inspirerats av myten om Orfeus och Eurydike." Dagens Nyheter

Augustpristagaren Elin Cullhed är tillbaka med en ny roman.

Alfred och Karin går sista året i samma klass men möts på allvar natten då Karin blir utsatt för ett sexuellt övergrepp av Alfreds närmaste vän. Chocken och förälskelsen tävlar om deras uppmärksamhet, de dras till och stöts bort från varandra. Samtidigt ska de snart gå ut i livet som egna individer. Hur ska deras kärlek kunna vara ny när världen är så gammal och ödet är starkare än kärleken själv?

Eurydikes natt är en kärleksroman där vi får syn på ungdomens hudlöshet och hårda villkor genom Alfreds och Karins vitt skilda uppvaknande ur barndomen.

Det är 30-tal i en småstad i den amerikanska Södern, mitt under den stora depressionen. En ung svart man, Tom Robinson, anklagas för våldtäkt på en vit kvinna, och samhället vänder sig mot honom. Maycomb må framstå som en sömnig idyll, men under ytan är staden djupt splittrad av segregation och klassklyftor.

Åttaåriga Scout är dotter till försvarsadvokaten som tilldelas fallet. Hatet som kokar i staden sipprar oundvikligen in i barnens värld. För Scout, som inte kan låta bli att blanda sig i de vuxnas angelägenheter, blir rättegången mot Tom Robinson det första mötet med samhällets orättvisor.

”Att döda en härmtrast” är en av 1900-talets mest älskade och omdiskuterade romaner. Den hör till de amerikanska klassikerna och finner ständigt nya läsare.

Sensommaren 1996 skakas den lilla småländska byn Augu av ett chockerande brott. En kvinna har skadats allvarligt i Riaskogen, strax utanför byn, och har minnesluckor.

Samtidigt förbereder Sanna Berling sig för att lämna Kalmarpolisen och flytta hem till Gotland för att påbörja ett nytt liv. Men när utredningen famlar i mörker sveps hon med i jakten på den skyldige. 

Spåren leder Sanna och hennes kollegor allt djupare in i sanningens mörkaste vrår. Bit för bit börjar kvinnan minnas mer av händelseförloppet och en skrämmande bild växer fram. När gärningsmannen slår till igen blir jakten till en kamp mot klockan. 

Vem är Riamannen? Hur farlig är han? Vem blir hans nästa offer? Och varför tycks sökandet efter honom om och om igen leda Sanna tillbaka till människorna i hennes närhet? 

Bläckfisken är den andra delen i en serie om Sanna Berling som ung polis. 

"Det är originellt och oerhört snyggt." Kapprakt 

"Griper tag i läsaren" DAST  

"Hennes fjärde polisroman är utan tvekan hennes bästa." Deckarlogg 

Kriminalpsykologen Sebastian Bergman har förlikat sig med tanken på att hans dagar på Riksmord är förbi och har återgått till att hålla föreläsningar och skriva böcker. Den enda från teamet han har sporadisk kontakt med är Ursula. Sin dotter Vanja har han inte hört av på fyra månader.Vanja är inte heller kvar på Riksmord, hon har ett tillfälligt jobb som kriminalare i Uppsala. Sedan en månad tillbaka arbetar hon med att utreda en serie våldtäkter, där gärningsmannen smyger sig upp på sina offer bakifrån, söver dem med en spruta och placerar en säck över huvudet innan han fullbordar övergreppet.När ett av offren dör kopplas Riksmord in, och snart också Sebastian Bergman.Åter samlade tvingas teamet att lägga sina personliga problem och strider åt sidan för att fånga den brutale våldtäktsmannen som fortsätter sätta skräck i Uppsala. Så småningom finner de ledtrådar som tyder på att offren inte är slumpvis utvalda.Men vad är kopplingen mellan dem? Och varför verkar så många personer inte vilja att gärningsmannen avslöjas?

"”I samma flod” är lika ruskig som klargörande läsning. Sofi Oksanen lyssnar – och tittar aldrig bort. Hon är utan tvekan en av vår tids viktigaste röster." Jan Eklund, Dagens Nyheter

"I en tid där Ukrainas kamp hamnat i medieskugga och det internationella stödet vacklar är den omistlig." Amanda Svensson, Sydsvenskan

"Ni märker att jag inte kan sluta citera – det är för att allt i denna bok måste läsas." Agnes Lidbeck, GP

I april 2023 medverkade Sofi Oksanen på Svenska Akademiens konferens ”Tanke och sanning under press” med ett uppmärksammat anförande om kriget i Ukraina. I essän I samma flod utvecklar hon resonemanget i bokform. Under Putin har försvagandet av kvinnors rättigheter varit en målmedveten strategi. Verktygen är desinformation och propaganda, sexuellt våld i krig och en auktoritär lagstiftning. Sofi Oksanen tecknar en ögonöppnande bild av hur misogynin blivit ett alltmer effektivt vapen i diktatorernas och imperialisternas tjänst.

En undersökning av ordens makt, våldets förgreningar och frågan huruvida man någonsin kan äga sin egen historia.

I julaftonsnatten vandrar Édouard hemåt över Place de la République i Paris när en ung man plötsligt dyker upp vid hans sida. De kommer att tillbringa natten tillsammans, men det som började som kärlek avslutas med våldtäkt och mordförsök. Under månaderna som följer ska Édouard komma att gång på gång återberätta historien om den natten, för poliser, sjukhuspersonal, vänner och bekanta. Men kan man någonsin äga sin egen historia? Med förgreningar i Édouards barndom, rasism, fattigdom och begär framträder inte bara historien om ett våldsdåd, utan om det våld som genomsyrar vår värld och vardag, dess mekanismer och fortplantning.

Våldets historia är en viktig och modig skildring av en våldtäkt och de psykologiska konsekvenserna av att tilldelas rollen som offer, inte minst i förhållande till förövaren. Édouard Louis ses som en av den yngre franska generationens mest intressanta och nyskapande författare och hans självbiografiska debut Göra sig kvitt Eddy Bellegueule fick ett enormt genomslag och rönte stor uppmärksamhet i både Frankrike och Sverige.

"”I samma flod” är lika ruskig som klargörande läsning. Sofi Oksanen lyssnar – och tittar aldrig bort. Hon är utan tvekan en av vår tids viktigaste röster." Jan Eklund, Dagens Nyheter

"I en tid där Ukrainas kamp hamnat i medieskugga och det internationella stödet vacklar är den omistlig." Amanda Svensson, Sydsvenskan

"Ni märker att jag inte kan sluta citera – det är för att allt i denna bok måste läsas." Agnes Lidbeck, GP

I april 2023 medverkade Sofi Oksanen på Svenska Akademiens konferens ”Tanke och sanning under press” med ett uppmärksammat anförande om kriget i Ukraina. I essän I samma flod utvecklar hon resonemanget i bokform. Under Putin har försvagandet av kvinnors rättigheter varit en målmedveten strategi. Verktygen är desinformation och propaganda, sexuellt våld i krig och en auktoritär lagstiftning. Sofi Oksanen tecknar en ögonöppnande bild av hur misogynin blivit ett alltmer effektivt vapen i diktatorernas och imperialisternas tjänst.

Antikhandlare Homan har tagit sig vatten över huvudet. En hög tjänsteman i Regeringskansliet anklagas för våldtäkt och behöver hans hjälp, och snart är han indragen i en härva av vapenexport, utländska underrättelsetjänster, Estonias förlisning och sist men inte minst en fal orm i det äktenskapliga paradiset. Tur att det finns kultur, antikviteter och kulinariska läckerheter att trösta sig med.

Varför har sexualbrotten ökat i Sverige under det senaste decenniet? Vi ser en kraftig ökning av antalet anmälda brott och vi ser också att sexualbrotten delvis ändrat karaktär. Heberleins hypotes är att denna utveckling till stor del går att förklara med hänvisning till den stora invandringen av män från Mellanöstern, Nordafrika och Centralasien. Det här är en grupp som tidigare rapportering från bland annat Brottsförebyggande rådet (Brå) visat vara kraftigt överrepresenterad. Ann Heberlein gått igenom samtliga domar avseende sexualbrott sedan 2012. Hon konstaterar att den överrepresentation som Brå tidigare visade på kvarstår: män med utomeuropeiskt ursprung är kraftigt överrepresenterade. Vad beror det på? Heberlein fokuserar på konflikter mellan kulturer, normer och värderingar som den kanske mest fundamentala orsaken till ökningen av sexuellt våld i Sverige. Efter att ha presenterat den teoretiska inramningen för sin tes går Heberlein igenom en serie fallstudier med afghanska förövare, en grupp som är kraftigt överrepresenterade vid just grupp- och pojkvåldtäkter. Här blir det tydligt vilken roll som kulturella faktorer spelar när det handlar om sexuellt våld. I den avslutande delen föreslår Heberlein en rad åtgärder för att stävja ökningen av det sexuella våldet. Utgångspunkten handlar om medvetenheten om de kulturella faktorernas betydelse. De flesta problem går att lösa. Den viktigaste förutsättningen är att vi har kunskap.

Kan en vanlig, trevlig kille våldta?

I reportageboken Flickan och skulden (2002) gav Katarina Wennstam våldtäktsoffren hela uppmärksamheten. I den här boken ger hon en utvidgad bild av problematiken och intervjuar sexualförbrytare; psykologer; jurister och poliser. Här ifrågasätts också myten om den obetvingliga manliga sexualdriften som så ofta tas upp som en ursäkt eller en förmildrande omständighet. Framförallt vänder hon blicken mot männen som begår övergrepp, och menar att vi måste börja tala om mäns ansvar för de våldtäkter som begås.

Katarina Wennstam har intervjuat unga sexualförbrytare för att få reda på hur de tänker; psykologer som diskuterar hur samhället kan bemöta en våldtäktsman; jurister och poliser som beskriver hur de resonerar i våldtäktsmål. Här ifrågasätts också myten om den obetvingliga manliga sexualdriften som så ofta tas upp som en ursäkt eller en förmildrande omständighet. Framförallt vänder hon blicken mot männen som begår övergrepp, och hävdar att vi måste börja tala om mäns ansvar för de våldtäkter som begås. I den mycket uppmärksammade och omdebatterade reportageboken Flickan och skulden -- aktuell i nyutgåva hösten 2012 -- gav Katarina Wennstam offren hela uppmärksamheten. I En riktig våldtäktsman ger hon en efterlängtad, utvidgad bild av problematiken. Med samma glödande engagemang har hon nu fokus riktat mot gärningsmännen, och omvärldens bild av dem: kan en vanlig, trevlig kille våldta?

Katarina Wennstam är kriminalreporter på SVT och har bl a gjort uppmärksammade reportage i Uppdrag granskning. För Flickan och skulden nominerades hon till Augustpriset för bästa fackbok och till Grävande journalisters Guldspaden. Hon belönades med Sveriges Advokatsamfunds journalistpris och Vilhelm Moberg-stipendiet. Flickan och skulden i pocket låg länge på pocketshops bästsäljarlista.

"Katarina Wennstam är en fenomenal skribent, grundlig, klarsynt, faktiskt lättläst även när hon skriver de allra tyngsta berättelserna, och helt tiden totalt engagerad (engagerande). Hennes nya bok är ett storverk, minst lika viktig, intressant och förkrossande som Flickan och skulden." Jenny Tunedal, Aftonbladet

"Utan att anklaga alla män för att vara potentiella våldtäktsmän försöker Wennstam hitta en förklaring till vem som blir det. Och hennes resultat är obehagligt. Det finns nämligen inga givna svar." Jenny Björkman, Svenska Dagbladet

"I den nya boken vänder hon blicken mot våldtäktsmännen: Vem är det som våldtar? Varför förgriper sig en man på en kvinna? Varför just våldtäkt? Hon ställer frågor för att ta sig bakom mycket gamla föreställningar (sådana som man brukar hänvisa till när förövaren kommer från Mellanöstern) som får den manliga sexualiteten att fungera som en röd stoppskylt i debatten. Wennstam citerar dr Phil: 'When the testosterone hits nothing can stop a guy'. Det vet vi ju alla, man får förstå en kåt kille... Faktum är att stoppskylten leder till det förhatliga antagandet att alla män är potentiella våldtäktsmän. Wennstams tes är att män förvisso inte bär skuld, men däremot ett ansvar." Victoria Jäderling, Göteborgs-Posten

"I domstolarna verkar det inte handla om vad som har hänt utan vilka aktörerna är. Vad är detta för rättvisa? Nej, man blir förbannad av att läsa Wennstams strålande bok, främst för att hon lugnt plockar isär de fördomar och normer som styr samhället ända in i rättssalarna. Kvinnor är horor eller madonnor. Männen ska vara virila bockar som alltid är redo. Ser ni inte vilka förlorare vi är allesammans? Så varför stoppar alla män unisont huvudet i sanden så fort det handlar om våldtäkter eller misshandel? Upp på barrikaderna för helvete! Sluta tiga och vända bort huvudet. Det här är ert problem också." Johanne Hildebrandt, Aftonbladet

"Wennstam har en nästan diplomatisk svalka. Hon drar inga långtgående slutsatser, tappar aldrig humöret och bemöter de dummaste argument med sakkunskap. Katarina Wennstam vill lyfta fram våldtäkterna som inte blev av. Hon lirkar med patriarkatet och det är kanske det enda sättet." Karolina Ramqvist, Aftonbladet

"Framför allt hoppas jag att En riktig våldtäktsman blir läst av många män, som oftast slår ifrån sig och menar att våldtäktsmän ligger så långt ifrån dem själva. Först när män bryr sig kan våldtäkterna minska. Och, ärligt talat - finner ni er i den syn som förmedlas av samhället, att män är en slags mindre intelligenta varelser som inte går att stoppa när blodet rusar till de nedre regionerna?" Johanna Hillgren, Smålandsposten

"Katarina Wennstam lägger i En riktig våldtäktsman ansvaret för våldtäkter och övergrepp där det rimligtvis hör hemma - hos mannen. Naturligtvis främst hos gärningsmännen. Men genom att bryta ner och komplicera de svartvita bilderna av dem och deras gärningar tvingar hon mig att se hur bland annat förställningar om manlig sexualitet skapar gråzoner, där pojkar och män får ett handlingsutrymme att kränka kvinnor." Jörgen Andersson, Helsingsborgs Dagblad

Jonna, en vanlig tonårstjej, går på fest. Dagen efter är hennes liv förstört. De har kört upp en krycka i underlivet. På stan kallas hon för "kryckhoran". Lena blir utsatt för en gruppvåldtäkt. I rättegångsprotokollet står det: "Hon hade en kort svart klänning, en orange genomskinlig topp, skor samt behå och trosor på sig." Det sexuella våldet har alltid funnits. Men har det plötsligt blivit grövre? Har det skett en förändring i inställningen till våldtäkt, hos ungdomar, media, domstolar? Eller är det i själva verket samma urgamla syn på kvinnans - och mannens - rätt som härskar? I Flickan och skulden redovisar Katarina Wennstam, tidigare kriminalreporter på SVT, ett förkrossande material kring ett antal uppmärksammade gruppvåldtäktsmål. Med lika mycket ursinne som medkänsla berättar hon om de övergrepp som äger rum mitt i vår upplysta vardag. Flickan och skulden var en av de mest omdebatterade böckerna under 2003. Boken blev nominerad till Augustpriset och tilldelades flera priser, bl a Advokatsamfundets Journalistpris. Denna 2012 års nyutgåva har reviderats och utökats med nytt material.

I denna råa och rättframma antologi har Roxane Gay samlat 30 röster om övergrepp, våldtäkt och sexuella trakasserier. Hur är det att leva i en kultur där frågan tycks handla om när, inte om, en kvinna ska utsättas för någon form av sexuellt våld? Och hur är det för män att navigera i våldtäktskulturen, antingen de är likgiltiga inför den, arbetar för att få slut på den, eller bidrar till den i stort eller smått.

Det sexuella våldet har alltid funnits men har det plötsligt blivit grövre? Har det skett en förändring i inställningen till våldtäkt, hos ungdomar, media, domstolar? Eller är det i själva verket samma urgamla syn på kvinnans och mannens rätt som härskar?

Katarina Wennstam är kriminalreporter på SVT och har i den rollen bevakat ett stort antal uppmärksammade gruppvåldtäktsmål. I Flickan och skulden kan hon redovisa ett förkrossande material av det slag som den dagliga nyhetsrapporteringen sällan har utrymme för. Hon har träffat förövare, jurister, läkare och poliser. Hon har gått igenom en bedövande mängd domslut och rättegångsprotokoll. Hon har gjort djupintervjuer med flera unga flickor som utsatts för övergrepp, särskilt med Jonna, vars autentiska berättelse löper genom hela boken och bildar fonden för resonerande och faktaspäckade kapitel. Utifrån Jonnas berättelse, som är alltför lik många andras, redogör Katarina Wennstam för våldtäktens olika steg från den förhistoria som inte sällan rymmer en rad andra övergrepp, över ryktesspridningen och förtalet, fram till rättegången, eller till det att undersökningen läggs ned med motiveringen att brott ej kan styrkas. Med lika mycket ursinne som medkänsla berättar hon om de förbrytelser som fortsätter att äga rum mitt i vår upplysta vardag. Det är ett skrämmande aktuellt reportage, men det kunde skrämmande nog också ha skrivits för länge sedan.

Flickan och skulden kommer att väcka stor uppmärksamhet och med all sannolikhet diskuteras på ledarsidor och i debattprogram på TV.

Sexualbrottsutredningen har ett nytt lagförslag ute på remiss. Något beslut om ny lagstiftning kommer inte att fattas före Flickan och skuldens utgivningsdag, och boken kommer att kunna fungera som argument i debatten kring den nya lagen. I den bästa av världar kommer boken också att påverka dess utformning.

Flickan och skulden är enkelt skriven och pedagogiskt upplagd. Den kan med fördel användas av studiecirklar och i skolundervisningen.

Katarina Wennstam är en driven journalist som är van att hantera media.

För två år sedan gav Katarina Wennstam ut reportageboken Flickan och skulden. Det var en bok som kom att läsas och diskuteras i skolor och departement, på brottsofferjourer och i debattprogram. Frågan gällde samhällets syn på våldtäkt: är lagstiftningen rimlig, är mediabevakningen rättvis, vad styr ungdomars värderingar, vad styr agerandet hos poliser, lärare, jurister, grannar? Hur kan den sociala domen mot offren vara så obarmhärtig?

Katarina Wennstam valde att offren ge hela uppmärksamheten; kvinnor och flickor som utsatts för grova kränkningar, både före och efter våldtäkten. Nu kommer en efterlängtad utvidgning av bilden. I En riktig våldtäktsman skriver Wennstam med samma glödande engagemang om samma frågor men med fokus riktat mot gärningsmännen. Vilka är de? Vad driver dem? Hur uppfattar vi dem? Det är ett lika förkrossande reportage som det förra, lika rikt på intervjuer, polemik och upprörande fakta.

Om Flickan och skulden:

ett dokument som sakligt och kyligt slår fast att det här landets jämlikhetsstatus befinner sig minst trettio år längre tillbaka i tiden än de flesta vill tro. (Malena Rydell, Dagens Nyheter)

Flickan och skulden är en iskall spark i skrevet, en kniv mot strupen, i mörkret, i parken; en paranoid mardröm om Sverige. Men mardrömmen är verklighet. Alla borde läsa den här boken. (Jenny Tunedal, Aftonbladet)