Visar resultat för..."fredrik zimmerman"

Forskning visar att social bakgrund, kön och var man bor har betydelse för elevers möjligheter att lyckas i skolan och livet. I ett samhälle där ekonomiska, sociala och kulturella skillnader ökar alltmer har skolan ett viktigt uppdrag i att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning och att sträva efter att uppväga skillnader i elevers förutsättningar och bakgrund. Boken Klass, etnicitet och kön ger lärare en ökad förståelse för elevers skilda sociala villkor men också verktyg för hur man som lärare kan arbeta för en mer likvärdig skola.Boken vänder sig främst till personer verksamma i skolan men kan också läsas av alla som intresserar sig för lärande och ungas socio­ekonomiska villkor.

Denna bok riktar sig till lärare och andra som arbetar inom skolan. Det är viktigt att lärare och annan skolpersonal kan undervisa om och diskutera könsnormer och jämställdhetsfrågor med sina elever. Detta betonas också i läroplanen. Ett annat ledord i läroplanen är att skolan ska utveckla elevernas kritiska tänkande. För att undervisa om könsnormer och jämställdhetsfrågor krävs därför både kunskap som bygger på faktaunderlag och kunskap om de olika perspektiv utifrån vilka jämställdhetsfrågor vanligen undersöks och debatteras.

Boken tar upp och diskuterar flera av de viktiga jämställdhetsfrågorna och hur maskulinitetsnormer påverkar dessa, exempelvis ekonomisk jämställdhet, hälsa och ohälsa, ensamhet och vänskap, utbildning och livschanser samt hur skolan kan ge pojkar resurser till positiva livsval. Boken behandlar också maskulinitetsnormer relaterade till familjevåld och mäns våld mot kvinnor.

Varje avsnitt avslutas med diskussionsfrågor, som inspirerar till reflektion och diskussion.

Om författarenFredrik Zimmerman är fil.dr i Barn- och ungdomsvetenskap och arbetar som lektor på förskollärar- och grundlärarutbildningen vid Högskolan i Borås. Han har i flera år forskat om hur man kan skapa bättre förutsättningar för pojkar i skolan, vilket i slutändan gynnar både pojkar och flickor. Han har i sin forskning observerat, följt och intervjuat hundratals pojkar (och flickor) i skolan för att öka förståelsen av deras värld.

Trots stora och över tid ökande betygsskillnader mellan könen, fortsätter skolan ännu efter 25 år luta sig mot teorier om en maskulinitetsskapande antipluggkultur som förklaringsmodell till pojkars sämre skolprestationer.

Med utgångspunkt att skolan är för viktig för att inte vara jämställd, pekar Fredrik Zimmerman här på nya vägar för att fler elever ska lyckas. I centrum står frågan om begriplighet, då forskning slår fast att pojkar som grupp inte väljer att prestera sämre i skolan.

Utifrån egen och andras forskning lyfter Zimmerman, genom frågor om studieteknik, språklig förmåga och jämställdhet m.fl, hur skolan kan göras mer begriplig. Detta till gagn för alla elever, oavsett om de är pojkar eller flickor.

Om författarenFredrik Zimmerman är fil.dr i barn- och ungdomsvetenskap och verksam som lektor på Institutionen för pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Gruppen pojkar går ut grundskolan med ett meritvärde närmare 30 poäng under det för flickor. Vidare lämnar mer än var femte pojke skolan utan att ha gymnasiebehörighet. Siffror som sätter fingret på ett av svensk skolas största likvärdighetsproblem.

Orsakerna till pojkars sämre skolresultat är flera och sammanflätade. T.ex. finns biologiska skillnader som missgynnar pojkar, skillnader som förstärks i det sociala samspelet.

I boken beskrivs olika fenomen som bidrar till att pojkar presterar sämre än flickor. Utifrån dessa diskuteras hur lärare och andra vuxna kan bidra till att bryta den negativa trenden så att fler pojkar lyckas i skolan, vilket gynnar både pojkar och flickor, som boken också visar.

Sagt om bokenEn bra, inspirerande bok som visar på hur en skola lyckats arbeta medvetet med attityder och förhållningssätt." Katharina Jacobsson,lektör, BTJ-häftet nr 21, 2019.

Om författarnaFredrik Zimmerman är fil. dr. i barn- och ungdomsvetenskap och verksam som lektor på sektionen för förskollärar- och lärarutbildning vid Högskolan i Borås.

Elever från hem med låg socioekonomisk status är den elevgrupp som klarar sig sämst i skolan. Det är därför avgörande att lärare förstår orsakerna bakom detta faktum och får kunskap om hur de kan stödja dessa elever att lyckas i skolan.

Den här boken förklarar begreppet socioekonomisk status och visar dess starka koppling till elevers skolprestationer. Den erbjuder inspirerande exempel och praktiska tips och råd om hur skolan kan främja framgång för dessa elever, med fokus på undervisning, relationer och ledarskap i klassrummet. Varje kapitel avslutas med diskussionsfrågor som stöttar lärare att utveckla sin undervisning och skärpa sin kritiska blick på skolan.

Om författarenFredrik Zimmerman är lektor vid lärarutbildningen vid Högskolan i Borås. Han forskar om varför olika sociala kategorier av elever har det svårare i skolan och hur lärare kan arbeta för att stödja dem.

Den här boken beskriver vad det betyder att ett barn far illa, vilka tecken man ska vara uppmärksam på och vad som sker vid och efter en orosanmälan. Fokus är på barnets bästa, i enlighet med gällande lagstiftning.

Författaren ger också handfasta råd kring hur man inom arbetslag och på arbetsplatser kan skapa rutiner för orosanmälan och säkra ett professionellt agerande i kontakt med barn, vårdnadshavare och myndigheter.

Lärare är i frontlinjen i kampen mot övergrepp på barn och har enligt lag en plikt att anmäla oro för att barn far illa. Undersökningar visar att många barn i destruktiva sammanhang hade önskat att lärare sett dem och gjort orosanmälan. Därför är det viktigt att lärare har kunskaper om vad de bör agera på och hur en orosanmälan går till.

Om författarnaFredrik Zimmerman är sociolog och fil.dr i barn- och ungdomsvetenskap, verksam vid Högskolan i Borås, bland annat på förskol- och grundskollärarutbildningarna.Ingrid Bäckvall är medförfattare till boken. Hon är socionom och verksam som samordnare för Barnahus. Ingrid har fungerat som kritisk läsare av texten vid flera tillfällen.

I Bild & Bubbla 197 firar vi att Svenskt Seriearkiv fyller tio år och presenterar ett specialnummer med artiklar, intervjuer och recensioner om och kring den svenska seriehistorien. Läs om den klassiska svenska strippserien »BaBa«, om svenska flickserietidningar, om reklam i serieform med mera. Och i bildbilagan presenterar vi det allra mest intressanta från arkivet. Seriearkivet läser: Vi har inbjudit gruppen för Svenskt Seriearkiv att dela med sig av vad de läser just nu för att få en inblick i såväl aktuella som historiska böcker. Aktuellt: Barna Hedenhös och Boken om Bertila. Bertil Almqvist och hans serie-/bilderböcker om Barna Hedenhös är aktuella med återutgivning, bok om skaparen samt som tema för årets julkalender i SVT. Vicky, Jackie, Wendy – serietidningar för tjejer genom tiderna. Serietidningar som tydligt vänder sig till en ung kvinnlig läsekrets har ofta förbigåtts i historieskrivningen. I denna artikel sammanfattar artikelförfattaren för första gången denna undanskymda del av den svenska seriekulturen. Arf Geoffrey – krönikör för kungariket Thule eller Hur jag fixade happy end i Prins Valiant-serien. Serien Prins Valiant är en av världens äldsta äventyrsserier, och de som växte upp med dess överdådiga färgsidor i veckopressen under första halvan av 1900-talet kan ofta vittna om seriens trollbindande kraft. Artikelförfattaren Sven Lagerström var med på den tiden och har behållit sin fascination inför serien. Reklamserier och seriereklam – påverkan på gott och ont i tecknade serier. Ebbe Zetterstad, legendarisk svensk förlagschef, redaktör och manusförfattare, har skärskådat kombinationen av konstformen serier och reklam och berättar om dess utveckling under större delen av 1900-talet. Svenskt Seriearkiv 10 år – var vi står idag och vart vi är på väg. Svenskt Seriearkiv är idag ett av norra Europas största arkiv för konstformen tecknade serier, och vi har bara börjat. Så här tio år efter arkivets blygsamma start 2003 är det dags att stanna upp och fundera över vad som åstadkommits, och vad vi har framför oss. Svenskt Seriearkiv – serieoriginal, trycksaker och mer. Arkivarie Thomas Storn har plockat fram godbitarna ur Svenskt Seriearkiv och presenterar dem i detta nummers bildbilaga, med allt från riktigt gamla serieoriginal till kvittot från när Charlie Christensen köpte Arne Ankas lösnäbb. Seriereportage: Ett besök på Seriearkivet. Serieskaparen Jamil Mani åkte till Svenskt Seriearkiv med medarbetare från Seriefrämjandets kansli, och har skapat en fotoserie om upplevelserna. BaBa och min pappa – biografi över en föregångare inom den svenska seriekulturen. Strippserien BaBa är unik i den svenska seriehistorien och en av de mest framgångsrika svenska serierna utomlands någonsin. Serieskaparen Sven Rinaldos son Bengt Rinaldo berättar om sin far och han verk. BaBa – en okänd juvel i den svenska seriehistorien. BaBa är en föregångare på många plan, inte minst för sin positiva skildring av en kvinnlig, färgad huvudperson i en strippserie från första halvan av 1900-talet. Historikern Fredrik Strömberg funderar över seriens betydelse. Recension: Innan bilderna bleknar. Sveriges seriehistorias nestor, Sture Hegerfors, har skrivit en bok om sin tid som ambassadör för konstformen tecknade serier, med Svenska Serieakademin, Adamsonpriset, utställningar med mera. Recension: Donald-landet. Norrmannen Qyvind Holen har skrivit en bok om hur tidningen Kalle Anka & C:o har påverkat nationen Norge, hur serierna har genomsyrat ett antal generationer av norrmän och satt sina spår i de mest oväntade platser. Föreningsnytt: Framtidens seriearkiv. Seriefrämjandet driver just nu ett projekt som firar svenskt Seriearkivs tioårsjublieum och samtidigt blickar både bakåt och framåt i tiden. Det blir utställningar, konferenser, föreläsningar, nya trycksaker med mera.