Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis – serie

Olof Lagercrantz har beskrivit sitt liv som ”tillbragt i läsar- och skrivarlandet”. Avtrycken från en period av det livet samlas i denna bok. I Olof Lagercrantz verk 1951–1975: en kommenterad bibliografi förtecknar och kommenterar Stina Otterberg Engdahl alla de böcker, recensioner, essäer, ledarsidesartiklar, reportage, kåserier samt radio- och tv-inslag som tillkom under ett kvartssekel.

Här presenteras ett urval verk från Kungl. Bibliotekets fantastiska samlingar, fotograferade i färg och med utförliga kommentarer. Dessutom fångas det intellektuella skeendet under respektiva sekel i essäer av Magnus von Platen (1500- tal), Stina Hansson (1600- tal), Inge Jonsson (1700- tal), Jan Myrdal (1800-tal) samt Anders Olsson (1900- tal). Detta är en bok för den som är intresserad av Sveriges intellektuella historia men det är också en bok för bokälskaren, för bästa text- och bildåtergivning tryckt på Mohawk Superfine, bunden i halvklotband med färgat snitt.

Sten G. Lindberg ansvarade under mer än ett kvartssekel för Kungliga bibliotekets bokvård. Böckernas furste tecknar ett mångfasetterat porträtt av den legendariske biblioteksmannen och bokhistorikern.

Genom en kommenterad genomgång av 445 författare, varav 40 kvinnor, visas hur det engelska språket också i äldre tid använts av svenskar.

Kungliga biblioteket i ord och bild är historien om det kungliga biblioteket som blev Sveriges nationalbibliotek. Boken tar avstamp i 1500-talet. Då kunde man inte tala om Kungliga biblioteket men väl om ett kungligt bibliotek. Vi följer KB:s uppdrag, organisation och samlingsuppbyggnad fram till våra dagar och gör nedslag i ett urval områden. Vad innebär pliktlagstiftningen? Hur många hyllmil böcker och tidskrifter är uppställda i magasinen? Vad är det för skillnad mellan bokobjekt och konstnärsböcker? Vilka är vår tids nya medier? Vad är Suecana? Hur ser digitaliseringsprocessen ut? Har de uppmärksammade bokstölderna ändrat KB:s säkerhetsarbete? Om detta och mycket mer berättas i Kungliga biblioteket i ord och bild. Boken är rikt illustrerad.

Intill Strängnäs domkyrka höjer sig Roggeborgen och blickar ut över Mälaren. Byggnaden, som uppfördes som biskopsresidens i slutet av 1400-talet, har fyllt många syften genom åren. Mest förknippad är borgen med Strängnäs gymnasium och läroverk som brukade byggnaden i över tre hundra år. Under många sekler har huset varit en miljö för kunskap och lärande. När skolan flyttade från Roggeborgen blev den äldre boksamlingen, Strängnäs stifts- och läroverksbibliotek, kvar på domkyrkoberget. Samlingen införlivades 1968 med Kungliga biblioteket och fick ett nytt namn: Roggebiblioteket. Roggebibliotekets samlingar spänner över sju sekler. Här finns verk från boktryckarkonstens barndom, handskrifter, kartor, glober och titlar inom ett stort antal ämnesområden. Till Roggebibliotekets 50-årsjubileum 2018 presenteras i denna antologi en historik över boksamlingen och några artiklar som ger läsaren en glimt av böckerna i borgen, forna tiders gymnasieliv och bibliotekets långa historia.

Sedan litteraturens uppkomst har människan strävat efter att reproducera text utan att innehållet förändras. Identiska kopior av texten skulle skapas av den noggranna skrivaren. Uppfinnandet av tryckpressen var ett stort steg framåt, men exemplaren varierade fortfarande på grund av tekniska brister eller dåligt hantverkskunnande. Det var inte förrän vid sekelskiftet 1800 som man slutligen nådde sitt mål. Just kring denna tidpunkt uppkom ett nytt fenomen, böcker publicerade i begränsade, numrerade upplagor. Det vill säga upplagor där varje enskild volym gjordes unik, döpt med en egen siffra - detta mer än femtio år innan grafiska konstblad började numreras. Dessa upplagor är svåra att spåra. Bibliotekskatalogerna anger normalt inte om en bok tryckts i numrerad upplaga. Avsikten med denna bok har därför varit dubbel. Dels att skapa en inventering av samtliga numrerade upplagor som publicerats i Sverige, på svenska eller av svenska boktryckare fram till och med 1915. Dels att analysera fenomenet och vilken funktion det har haft för författarna, förläggarna och bokköparna.