Dalarnas hembygdsbok - Böcker

På Dalarnas museum väcktes idén att utse Dalarnas sju underverk, genom att ordna en omröstning för allmänheten. Till skillnad från antikens motsvarighet var tanken att samla underverk av alla skalor och arter – inte enbart det monumentala. ”Sådant som är vackert, intressant, spännande, imponerande, charmigt eller bara konstigt i vårt landskap”, som projektbeskrivningen löd. Hundratals nomineringar strömmade in, från hela länet. Dessa skalades ner till 70 bidrag för allmänheten att rösta på. Bland dem återfinns en hel del av de platser och företeelser som vanligtvis förknippas med Dalarna – men också mer okända pärlor. Nu samlar vi merparten av bidragen i en gemensam bok, i ett försök att berätta om den mångfald som Dalarnas historia består av och om människorna som verkat här. Någon klassisk guidebok är det dock inte – vissa platser går att besöka, andra inte. Vi hoppas att genom boken förmedla kunskap om saker som varit viktiga, särpräglade, annorlunda eller intressanta i olika delar av Dalarna. Förhoppningsvis kan den inspirera till att fortsätta utforska vår hembygd och det gemensamma kulturarvet.

I boken avlyssnas berättelser från Dalarnas bygd och skog genom de spår människor lämnat genom sin verksamhet där. Verksamhet som berättar om historiska brukningsformer och om växter och djur som utgör minnen av svunna epokers föreställningar och näringsfång. Att bruka naturen på ett respektfullt sätt har tidigare varit en traderad kunskap som nu långsamt är på väg att glömmas. Naturen läker långsamt sina sår, så med kunskap och ett skarpt öga går det att urskilja gångna generationers bruk av naturen. Det är en skön och värdefull kunskap att upptäcka dessa spår – och det är detta denna årsbok handlar om.

I 28 uppsatser skildrar 24 författare bemärkta kvinnor med anknytning till Dalarna. Från saligförklarde Moder Elisabeth Hesselblad till populärsångerskan Lily Berglund.

Boken skildrar i åtta uppsatser lika många skattfynd i både ädelt och oädelt material

I boken skildras 11 spelmän från Dalarna i lika många uppsatser.

I 11 artiklar av lika många författare skildras Karl-Erik Forsslund (1870-1941) Forsslund blev en av den svenska hembygdsrörelsens pionjärer men grunden i han gärning var författarskapet.

Bland de museer som berörs finns Stora Kopparbergs museum i Falun, Zornsamlingarna i Mora, Carl Larsson-gården i Sundborn, Husbyringen, Ekomuseum Bergslagen och framtidsmuseet i Borlänge.

24 olika uppsatser av 23 författare bilder ett smörgåsbord av dalakultur

I Dalarna finns 85 olika föreningar inom hembygdsvård. Varje förening beskriver sig själv i ord och bild på ett uppslag.

Dalarna blir alltmer en region präglad av etnisk mångfald. Boken vill utgöra en plattform för det framtida arbetet med mångkulturfrågor i Dalarna.

Boken innehåller 20 artiklar av 23 författare.

I denna bok presenteras fotokonsten och dess utövare i Dalarna med både definitioner och perspektiv. Vi får följa landskapets fotografer, födda eller verksamma i länet, genom deras yrkesverksamhet i korta eller långa redogörelser; deras introduktion i yrket, kontakter, framgångar, motgångar, familjeband och influenser under perioden 1840-1940. Många märkliga trådar nystas upp då ett nytt yrke introduceras. I Dalarnas museum finns en stor bildsamling; fotografier, negativ och glasplåtar. Det är material från 1840-talet och fram till vår tid. Christer Bergin, före detta fotoantikvarie vid Dalarnas museum redovisar i boken all den omfattande kunskap han besitter och som han har förvärvat under mer än 30 års arbete vid museet. Han om någon känner Dalarnas fotografer och deras efterlämnade bildskatter.

Årsboken Dalarna 2019 är en antologi med flertalet artiklar som presenterar fäbodkulturen med nya rön kring dess historiska och samtida kontext, författade av framstående forskare inom musiketnologi, agrarvetenskap, arkeologi, folkloreism och etnologi. Antologin innehåller också artiklar som är skrivna ur ett praktiskt perspektiv, där fäbodbrukare, pedagoger och musiker berättar om livet i fäbodväsendets och vallmusikens tjänst. Här finns också en unik översikt med berättelser om, och nedteckningar av, lockrop som används idag på Dalarnas fäbodvallar.

Om den svenska demokratins framväxt, om kvinnokamp ävensom Gustav Vasas historia i olika former av sanning och sägen kan vi läsa i denna årsbok, som ägnar sig åt jubileer vilka ger perspektiv och olika sätt att se och tolka vår historia. Kanske är det firandet av en händelse som ger oss ett historiskt perspektiv på vår tillvaro? Ett av årets jubileum är kvinnans rösträtt, eller rättare den lika och allmänna rösträtten, som också handlade om kvinnors likställdhet med männen. När vi går riktigt långt tillbaka i historien för att högtidlighålla vad som tilldragit sig, kan händelser bli till en egen särskild berättelse som genom sekler broderats ut, fått passande tillägg och traderats till att ta form av en sägen. Händelsen berättar kanske inte ens om något som verkligen inträffat. Just så är det med Gustav Vasas äventyr i Dalarna på 1520-talet. Händelser, verkliga eller uppdiktade, kom att leva upp runt förra sekelskiftet och befästas genom minnesstenar och firanden. På så sätt lever historien, sägnen eller anekdoten vidare. Vi lyssnar och förundras.

En skog av kunskap handlar om Dalarnas skogar förr och nu. Följ med oss och utforska skogen genom en mångfald av berättelser och perspektiv. Här ryms allt från flora och fauna till ägandeskap, naturvård och kulturvård, skogsbunden tradition och inspiration, ting av trä och mycket mer.