Det talas mycket om utvärdering i den offentliga sektorns organisationer. Många dras in i de allt synligare, vanligare och komplexare utvärderingsprocesserna. Denna bok handlar om hur utvärderingar görs, hur de används och om de kan möta alla förväntningar som ställs på dem. Kan man t.ex. styra med hjälp av utvärderingar? Vad kan man lära av dem? Vilka effekter får de? Utvärderandets legitimitet, rituella aspekter och negativa sidor lyfts fram. Roller och relationer diskuteras. Boken vänder sig till alla som kommer i kontakt med utvärderingar i sitt arbete eller av ren nyfikenhet. Den manar till eftertanke inför framväxande och alltmer spridda utvärderingsideal.

I denna bok tillämpas kanske för första gången ett konsekvent organisationsteoretiskt synsätt på staten. Genom att betrakta stater som organisationer bidrar författarna till nya, såväl teoretiska som empiriska, analyser av staters förändrade ställning i samhällslivet. Bland annat diskuteras i vilken utsträckning stater skiljer sig från andra organisationer och hur stater och företag förhåller sig till omgivningen. De empiriska avsnitten behandlar till exempel europeiseringen av den svenska statsförvaltningen och bolagiseringen av statliga företag.

Det talas mycket om utvärdering i den offentliga sektorns organisationer. Många dras in i de allt synligare, vanligare och komplexare utvärderingsprocesserna. Denna bok handlar om hur utvärderingar görs, hur de används och om de kan möta alla förväntningar som ställs på dem. Kan man t.ex. styra med hjälp av utvärderingar? Vad kan man lära av dem? Vilka effekter får de? Utvärderandets legitimitet, rituella aspekter och negativa sidor lyfts fram. Roller och relationer diskuteras. Boken vänder sig till alla som kommer i kontakt med utvärderingar i sitt arbete eller av ren nyfikenhet. Den manar till eftertanke inför framväxande och alltmer spridda utvärderingsideal.

I denna bok tillämpas kanske för första gången ett konsekvent organisationsteoretiskt synsätt på staten. Genom att betrakta stater som organisationer bidrar författarna till nya, såväl teoretiska som empiriska, analyser av staters förändrade ställning i samhällslivet. Bland annat diskuteras i vilken utsträckning stater skiljer sig från andra organisationer och hur stater och företag förhåller sig till omgivningen. De empiriska avsnitten behandlar till exempel europeiseringen av den svenska statsförvaltningen och bolagiseringen av statliga företag.