Hans Blix centrum vid SU – serie
Visar alla böcker i serien Hans Blix centrum vid SU. Handla med fri frakt och snabb leverans.
2 produkter
2 produkter
Häftad, Svenska, 2021
143 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
Det råder brist på systematiska studier om svensk och nordisk utrikes- och säkerhetspolitik som behandlar det långa tidsperspektivet. Denna bok utgör ett försök att råda bot på detta genom att systematisera och analysera den tidigare forskningen på området och utveckla metoder för analys av utrikes- och säkerhetspolitik i en längre och övergripande kontext. I boken framgår att det finns en del forskning om svensk och nordisk utrikes- och säkerhetspolitik de senaste 200 åren, men också att det finns stora forskningsluckor att fylla. Forskningen om detta centrala politikområde är eftersatt, och Sverige ligger efter särskilt Danmark och Norge när det gäller större syntetiserade arbeten om ländernas utrikes- och säkerhetspolitik. I boken besvaras följande tre frågeställningar: Vad är det för förändringar som har skett inom svensk och nordisk utrikes- och säkerhetspolitik över tid? Varför har förändringarna skett? Hur har utrikes- och säkerhetspolitiken beskrivits i de analyser som gjorts och på vilket sätt har perspektiven förändrats? Förutom att besvara dessa tre frågeställningar är bokens syfte att stimulera forskning om svensk och nordisk utrikes- och säkerhetspolitik i ett internationellt perspektiv, och om de internationella relationernas historia mera generellt. Det är viktigt att ha djuplodande kunskaper om de svenska, nordiska och internationella relationernas historia, så att vi kan hantera dagens och framtidens utmaningar med omdöme.
Häftad, Svenska, 2021
139 kr
Skickas inom 5-8 vardagar
Tidigare forskning om genus och kärnvapen har framför allt fokuserat på kopplingen mellan maskulinitet och kärnvapeninnehav. Sådan forskning har visat att i kontexter där det finns en positivt laddad koppling mellan militär styrka, maskulinitet och kärnvapeninnehav är det svårt att förstå nedrustning och/eller att avstå från att skaffa kärnvapen som något annat än avmaskulinisering eller feminisering. Det saknas dock empiriskt grundad forskning om hur genus, kärnvapenfrihet och nedrustning har konstruerats över tid. Den här boken fyller delar av detta tomrum i tidigare forskning genom att undersöka hur svensk nedrustningspolitik växte fram jämte den svenska kärnvapendebatten på 1950- och 1960-talen ur ett feministiskt perspektiv. Om nedrustning och att avstå från kärnvapen associeras med svaghet och femininitet, hur ska vi då tolka valet att inte skaffa kärnvapen i termer av genus? Hur kan den svenska kärnvapenhistorien bidra till vår förståelse av relationen mellan kärnvapen, nedrustning och genus?