Läromedel från Södertörns högskola – serie

Både nationellt och internationellt ser vi en accelererande utveckling av användandet av okonventionella och ickelinjära tillvägagångssätt hos såväl kriminella nätverk som terrorister och statsaktörer. Exempel på detta syns i hur innovativ teknik såsom krypterade nätverk, drönare, AI och 3D-teknologi, samt biologiska, kemiska och nukleära vapen används. Ur denna utveckling vävs nya arenor, nya fronter och nya vetenskapliga applikationer, vilka skapar kombinatoriska explosioner som ställer både nya och höga krav eftersom de skapar tidigare otänkbara möjligheter. Den här texten undersöker hur polisens yttersta resurs på ett systematiskt sätt tar sig an denna oförutsägbara framtid, i ett försök att konstruera ett system i konstant förändring för att hantera problem i hastig förändring. Med hjälp av en reflekterande metod knyts teori ihop med praktik för att ringa in vad ett ickelinjärt problem är och vilka strategier som lämpar sig bäst för denna utmanande domän gällande taktik, metodik, systemdesign, språk, utbildning och utvärdering. Ludvig Björklund är före detta officer och arbetar som systemdesigner och huvudinstruktör i taktik och närkamp på en svensk polisiär insatsstyrka. Han är doktorand vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola, och forskar om Counter Terror Intervention Units (CTIU) och liknande enheters praktiska kunskap att handla i ickelinjära domäner, mot okonventionella motståndare.

”En smal korridor låg framför mig. Lysrören i taket kastade sitt ljus över gula väggar med klädkrokar på båda sidorna. Höga smällar hördes från en dörröppning till höger lite längre fram i korridoren. Pågående dödligt våld. Ett par snabba steg senare stod jag vid dörröppningen, men väl där gick hjärnan snart på högvarv för att hitta fotfästet i en situation jag inte visste fanns.” En polis behöver kunna fatta beslut i kritiska situationer där taktik, juridik, etik och andra faktorer alla spelar in. Det är komplexa beslut, men de behöver inte upplevas som svåra om man är rätt förberedd. I den här essän analyserar polisinspektör Adrian Wigsten två fall av beslutsfattande där förutsättningarna visade sig vara helt olika.

Här utforskas möjligheter och hinder för ett mångkulturellt samhälle: Hur formas migranters och minoriteters rättigheter och erfarenheter, och vilka sociala och kulturella faktorer påverkar barns och ungas livsvillkor? Genom konkreta exempel, från klassrum till myndighetsbeslut och civilsamhällets engagemang, belyses samtidens utmaningar och förändringar. Här ryms såväl analyser av etableringsstöd och polisiärt arbete som berättelser om nationella minoriteters kamp för rättvisa. Inkludering och exkludering sätts i ett historiskt ljus, och minoriteter framträder inte bara som mottagare av policybeslut, utan även som aktörer som organiserar sig och gör sina röster hörda. Denna tvärvetenskapliga antologi vänder sig till studenter och yrkesverksamma inom skola, socialt och polisiärt arbete, men också till alla med ett samhällsintresse och en vilja att förstå samtidens vägval.

”Det kan väl inte vara så svårt att hålla förhör, jag kan ju snacka med folk”, tänkte Gunilla Blomberg i början av sin poliskarriär. Men erfarenheten lärde henne snart att det är en komplex utmaning. Utöver kännedom om relevanta lagar kräver det bland annat psykologisk kunskap, kommunikativa strategier, tolkningsförmåga, förtrogenhet med rättssystemet och praktisk klokhet. I den här essän analyserar Gunilla Blomberg, tillsammans med Maria Wolrath Söderberg, ett fall som ruskade om henne och som gjorde att hon kom att se på förhörsledarrollen på ett nytt sätt.

This book is about life and communication in borderlands, particularly in Northern and Eastern Europe. What does a boundary mean to those living near it? Does it protect them against the alien and unkown, or is it a barrier to contacts? How do the different legal codes on the two sides of the boundary affect the local cultures? How has life in Europe's borderlands changed in the last 10-15 years, when Western Europe has undergone integration while fragmentation has characterised Eastern Europe? How will the inclusion of some of the small new states into European Union influence people on the borders?

Här uppmärksammas fenomenet delaktighet i estetisk verksamhet, något som är aktuellt i lärarutbildningar, såväl allmänna som med inriktning på estetiska ämnen, och i utbildningar som riktar sig mot kulturskola och annan fri verksamhet. Författarna har fungerat som följeforskare i två Arvsfondsfinansierade konstpedagogiska projekt, Alla har rätt och Sammankonst drivna av Kulturverket. Baserat på forskningen tydliggörs vad delaktighet i estetisk verksamhet kan vara, och vilka krav det ställer på organisation, kollegium och förhållningssätt i sammanhang där konstuttryck och pedagogik möts. Specifikt belyser författarna delatighetsaspekterna tid, rum och mellanrum liksom det dialogiska förhållningssätt som drivit Kulturverkets arbete. Cecilia Ferm Almqvist är professor i pedagogik och musikpedagogik vid Södertörns högskola respektive Stockholms musikpedagogiska institut. Linn Hentschel är lektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot musik vid Umeå universitet.

Utvärdering i praktiken – En handbok för praktiker och studenter är en engagerande och handfast guide för alla som vill genomföra såväl som förstå utvärderingar. I ett samhälle där krav på evidens, kvalitet och ansvar genomsyrar offentlig verksamhet räcker det inte att bara mäta – vi måste också förstå, värdera och förbättra. Denna bok visar hur utvärdering inte enbart behöver vara ett kontrollinstrument, utan kan bli ett kraftfullt verktyg för lärande, utveckling och kritiskt tänkande. Boken förenar teoretisk fördjupning med konkret vägledning. Den fungerar som en pedagogisk guide genom hela utvärderingsprocessen, med ett steg-för-stegupplägg som ger en tydlig struktur och stöd i det praktiska utvärderingsarbetet. Samtidigt ges en refekterande och kritisk belysning av evidensbasering, granskningssamhället och utvärderingens roll i modern styrning. Det dubbla perspektivet gör boken till ett stöd för att genomföra genomtänkta, relevanta och användbara utvärderingar – och för att förstå utvärderingens betydelse i ett större samhälleligt sammanhang. Utgångspunkten är enkel: Målet är inte fler utvärderingar – utan bättre utvärderingar.