Samtida tjeckisk litteratur – serie

I Pengar från Hitler återvänder en judisk flicka från andra världskrigets koncentrationsläger till sin tjeckiska hemby – bara för att finna att inget längre är som det varit och att ingen återkomst är möjlig. Efter murens fall söker hon upprättelse, men historien kastar långa skuggor in i samtiden och byns invånare skyr inga medel för att dölja de brott som begåtts. Radka Denemarková väjer inte för svåra, smärtsamma teman i sina verk. Med starka bilder, oväntade perspektiv och ett uttrycksfullt språk skildrar hon utan sentimentalitet ämnen som länge varit tabubelagda i Tjeckien. Hon tvekar inte att ställa sig på de utsattas sida och i centrum står den fundamentala frågan: Vad är det som gör oss till dem vi är? Pengar från Hitler är nominerad till Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris 2017: ”Med avstamp i ett smärtsamt kapitel ur Tjeckiens efterkrigshistoria har Denemarková skrivit en skakande berättelse om kollektiv skuld och individuellt ansvar och om den sköra gränsen mellan godhet och ondska. I Karin Erikssons översättning präglas Denemarkovás språk av en precision och en detaljrikedom som ibland blir nästintill outhärdlig.”

En snöig kväll hittar en man i ett antikvariat en bok skriven med en okänd skrift. När han öppnar den slås portarna upp till en parallell värld, ett Prag som är osynligt för vardagliga betraktare. Han dras obevekligen in i en virvel av mörka och gåtfulla händelser i En annan stad. Michal Ajvaz prosa är unik i den tjeckiska samtidslitteraturen med sitt inslag av lätt absurd, magisk realism. Hans verk har en filosofisk dimension och skildrar ofta ett sökande efter en djupare mening. Den värld som Ajvaz frammanar är hemlighetsfull och lockande på ett sätt som för tankarna till Franz Kafka eller Jorge Luis Borges.

Föräldrar och barn skildrar hur en pensionerad far och hans medelålders son träffas och pratar sig igenom Prags parker, gator och inte minst ölstugor. Inget är för stort eller smått för att avhandlas på deras vingliga promenad i hjärtat av Centraleuropa. Mot bakgrund av poetiska utsnitt ur Prags stadsmiljö griper replikerna in i varandra med en frenesi som för tanken till Bohumil Hrabal. Hakl blottlägger lyhört relationen mellan fadern och sonen som båda försöker få lite bättre grepp om tillvarons mysterium. Är allt verkligen bara variationer på temat kol, väte, syre och kväve?

Himmel under Berlin är en resa med musikaliska förtecken i Berlins tunnelbana. Petr Bém bryter upp från sitt liv i Prag, tar sin gitarr och ger sig av till den tyska metropolen. På en rytmisk och pulserande prosa skildras hans möten med originella karaktärer ? såväl levande som döda ? i Berlins underjordiska värld. Jaroslav Rudis har förmågan att iaktta sin samtid och ge röst åt udda figurer. Handlingen rör sig framåt i högt tempo, språket är färgat av den skitiga, urbana miljön och karaktärernas svada ges fritt utlopp. Det är samtida, medryckande och serverat med en stor portion humor.

Efter faderns död börjar det dyka upp ursinniga brev. I breven anklagas den döde för att ha gått kommunistregimen till mötes och för att ha åsidosatt sin plikt som läkare. Det tvingar modern och de tre vuxna barnen att omvärdera sitt förhållande till honom. Ligger det någon sanning bakom? Vad är rätt och vad är fel? Hur mycket kan man ge efter utan att förlora sin heder? De stora existentiella frågorna genomsyrar Jan Balabáns författarskap. Hans sista roman Fråga pappa är fylld av smärtsamma reflektioner, förtätade dialoger och mättade tystnader.

Hana och Joza utspelar sig i protektoratet Böhmen och Mähren under andra världskriget. En ung kvinna tvingas byta identitet för att fly undan Gestapo. Motvilligt lämnar hon sitt liv som läkare i storstaden för en helt ny tillvaro i en avlägset belägen bergsby, där hon blir hustru till den säregne Joza. Kveta Legátová tecknar bilden av ett kargt bergslandskap befolkat av färgstarka personligheter. Den hårda verkligheten skildras med ett poetiskt laddat språk och en förtätad stil som kan föra tankarna till Hemingway.