'Still an acknowledged masterpiece and a model for historical fiction ... sympathetic and intensely involving: a great feat of imagination' Hilary Mantel Bringing to life the intrigue of ancient Rome, Robert Graves's I, Claudius is one of the most celebrated, gripping historical novels ever writtenDespised for his weakness and regarded by his family as little more than a stammering fool, the nobleman Claudius quietly survives the bloody purges and mounting cruelty of the imperial Roman dynasties. In I, Claudius he watches from the sidelines to record the reigns of its emperors: from the wise Augustus and his villainous wife Livia to the sadistic Tiberius and the insane excesses of Caligula. Written in the form of Claudius' autobiography, this is the first part of Robert Graves's brilliant account of the madness and debauchery of ancient Rome.With an introduction by Barry Unsworth'An imaginative and hugely readable account of the early decades of the Roman Empire ... racy, inventive, often comic' Daily Telegraph
Robert Graves was born in 1895 in Wimbledon. He went from school to the First World War, where he became a captain in the Royal Welch Fusiliers and was seriously wounded at the Battle of the Somme. He wrote his autobiography, Goodbye to All That, in 1929, and it was soon established as a modern classic. He died on 7 December 1985 in Majorca, his home since 1929.
Recensioner i media
I, CLAUDIUS and CLAUDIUS THE GOD are an imaginative and hugely readable account of the early decades of the Roman Empire ... racy, inventive, often comic
Betyg & recensioner
4.5/5
5/5
Romarnas fall
I, Claudius (Jag, Claudius), romanen av Robert Graves, som gick på sjuttiotalet som tv-serie, med den beryktade slingrande ormen som startade varje avsnitt. Nu skall jag läsa boken och se vad jag missat. Graves som flyttade till Mallorca 1929, tillsammans med den amerikanska poeten Miss Laura Riding, efter att han tjänstgjort som kapten i första världskriget. Boken kom ut 1934. Den jag läser trycktes 2006. Biografin som är skriven för över 2000 år sedan av; Jag, Claudius, med den berömda familjen i det romerska kejsardömet, som sedan Graves läst och gjort om till en lysande roman.
Jag visste inte att Drusus var Claudius far, förrän jag läste boken, trots att jag sett teveserien både 1970 och sett om den via SF/2021. Inte heller att Caesar betyder, (ett huvud med mycket hår), eller att Livia associeras till Malignity - ondska. (Se Malignt melanom.) Claudius föddes 10 BC (before christ) i Lyon Frankrike, ett år innan pappan Drusus dog, (år 9 BC), i Mainz vid Rhen. Och hela historian tar sitt avstamp 41 AD (anno domini), vilket betyder efter Jesus födelse. Så då när han börjar skriva ner sin biografi över sin tid på jorden är Claudius 51. Detta är nog den tredje boken jag läser efter att ha sett tv-serien, och aldrig blivit besviken - eller ångrat att jag läst den. Som till exempel; The Ice Cream Girls av Dorothy Koomson.
Livilla, hans syster, som han beskriver som vacker, men fåfäng, elak och ärelysten. Vad är det för skillnad mot idag? Rena mänskliga ormgropen, det kanske är därför varje avsnitt börjar med den slingrande ormen. Och giftet, när Claudius, bara tretton år står och väntar på sin älskade brud¿ Det gör ont, för att citera Lena Philipssons låt, (skriven av Orup). Berättelsen fladdrar fram och tillbaka som ett löv i vinden, men romanen, baserad på Claudius levnadsbeskrivning blir därför intressant att följa. Och rolig, det är svårt att inte skratta åt stolincidenten, inte åt, utan med Claudius, och hans pinsamma och allvarliga läge - situation.
Säga vad man vill om romarna men fega, svaga eller rädda var de inte - inte i Claudius biografi i alla fall. Och jag som trodde Caligula var hans riktiga namn men han är ju döpt till Gaius. Caligula (lilla stöveln på latin) är ett smeknamn han fick eftersom han var soldaternas maskot. Romarna, monarkin och kejsaren leds av skvaller, lögner, galenskap och intriger. Alla mot alla, egoistiska och vidskepliga. Och när det enda som återstår är att ta sitt eget liv, är det modigt och aktningsvärt. När domen faller från kejsaren och senaten för ett brott kejsaren själv uppfunnit. Och i viss del lever dessa metoder kvar, även idag. Vi kanske har blivit mer civiliserade att vi inte dödar hur som helst, men fortfarande ljugs det i rätten - rättegångar. Men jag kan hålla med Barry Unsworths introduktion om att det är en roman med allt vad det innebär.
