Bröderna Karamazov

Vändpunkten för romanens handling är mordet på den gamla kvinnotjusaren Karamazov. Själva uppklarandet av mordet är som en psykologisk thriller; lika spännande som en kriminalroman. Vi följer hans tre söner, som på ett trovärdigt sätt representerar olika ideologier: den äldsta, Mitja, är precis som fadern, en utsvävande livsnjutare, den nästäldsta, Ivan, är den intellektuella ateisten och nihilisten och den yngsta, Aljosja, är den barmhärtiga och godhjärtade kristna, som påminner om fursten Mysjkin i Idioten. Förutom bröderna skildras även deras umgängeskrets, där vi bortsett från två belägrande kvinnor möter alla samhällsskikt: överklassen, de fattiga, klosterbröderna och godsägarna.

Bröderna Karamazov var den sista och största romanen, som Dostojevskij skrev, och den betraktas inte bara som Dostojevskijs största verk, men även som ett av världslitteraturens. En enastående roman om gott och ont, tro och tvivel, liv och död med genomgripande psykologiska porträtt, som visar människans sammansatta väsen på gott och ont. Det tas avstånd från nihilismen och istället framhävs betydelsen av skuld, ansvar och medkänsla.

Dostojevskij (1821-1881) räknas i dag som en av världens största författare genom tiderna. Hans författarskap är enormt och omfattar, förutom Bröderna Karamazov, bl.a. de stora romanerna Brott och straff och Idioten.

”Den mest storslagna roman, som någonsin har skrivits.” – Sigmund Freud

”De två kapitlen i den femte boken om Ivans ‘uppror’ och Legenden om Storinkvisatorn når höjder, som sällan har skådats och säkerligen aldrig överträffats.” – Joseph Frank, Dostoevsky – The Mantle of the Prophet, 1871-1881