Martin Brenner står i en minneslund tillsammans med sin hustru Cristina och sin dotter Sara. I handen håller han en urna med askan efter sin mor, Maria, som gått bort, åttiofem år gammal. Visst känner han saknad efter henne, men de kom aldrig varandra riktigt nära, mellan dem fanns alltid en skugga av sorg.

Efter begravningen kontaktas Martin av en advokat. Av honom får Martin veta att Maria inte var det tyska flyktingbarn han hittills trott, utan en överlevande från Auschwitz och judinna, vars riktiga namn var Gertrud. Advokaten läser upp ett brev från Gertrud där hon förklarar att hon dolt sanningen, av rädsla för att historien skulle upprepa sig och för att Martin själv skulle ha friheten att välja vem han ville vara. Martin kan alltså, som en av få, välja om han vill bejaka sin judiskhet eller ej. Om han inte säger något till någon kommer han att förbli den han är. Men då kommer han att upprepa det hans mor gjorde mot honom. Ska han våga berätta? Vill han ens?

Brevet från Gertrud är en berättelse om identitet, om i vad mån man själv har rätt att välja. Och om det pris man kan få betala för att hävda sin rätt.

Martin Brenner står i en minneslund tillsammans med sin hustru Cristina och sin dotter Sara. I handen håller han en urna med askan efter sin mor, Maria, som gått bort, åttiofem år gammal. Visst känner han saknad efter henne, men de kom aldrig varandra riktigt nära, mellan dem fanns alltid en skugga av sorg.

Efter begravningen kontaktas Martin av en advokat. Av honom får Martin veta att Maria inte var det tyska flyktingbarn han hittills trott, utan en överlevande från Auschwitz och judinna, vars riktiga namn var Gertrud. Advokaten läser upp ett brev från Gertrud där hon förklarar att hon dolt sanningen, av rädsla för att historien skulle upprepa sig och för att Martin själv skulle ha friheten att välja vem han ville vara. Martin kan alltså, som en av få, välja om han vill bejaka sin judiskhet eller ej. Om han inte säger något till någon kommer han att förbli den han är. Men då kommer han att upprepa det hans mor gjorde mot honom. Ska han våga berätta? Vill han ens?

Brevet från Gertrud är en berättelse om identitet, om i vad mån man själv har rätt att välja. Och om det pris man kan få betala för att hävda sin rätt.

Martin Brenner står i en minneslund tillsammans med sin hustru Cristina och sin dotter Sara. I handen håller han en urna med askan efter sin mor, Maria, som gått bort, åttiofem år gammal. Visst känner han saknad efter henne, men de kom aldrig varandra riktigt nära, mellan dem fanns alltid en skugga av sorg.

Efter begravningen kontaktas Martin av en advokat. Av honom får Martin veta att Maria inte var det tyska flyktingbarn han hittills trott, utan en överlevande från Auschwitz och judinna, vars riktiga namn var Gertrud. Advokaten läser upp ett brev från Gertrud där hon förklarar att hon dolt sanningen, av rädsla för att historien skulle upprepa sig och för att Martin själv skulle ha friheten att välja vem han ville vara. Martin kan alltså, som en av få, välja om han vill bejaka sin judiskhet eller ej. Om han inte säger något till någon kommer han att förbli den han är. Men då kommer han att upprepa det hans mor gjorde mot honom. Ska han våga berätta? Vill han ens?

Brevet från Gertrud är en berättelse om identitet, om i vad mån man själv har rätt att välja. Och om det pris man kan få betala för att hävda sin rätt.