De skånska godsen har genom århundradena inte bara utgjort ett spektakulärt inslag i landskapsbilden, de har också varit centrum för politisk maktutövning och jurisdiktion. I denna bok kartläggs och analyseras de skånska godsens ekonomiska och arbets¬organisatoriska utveckling från dansk tid till 1800-talets andra hälft. Utvecklingen vid nio gods uppmärksammas i fallstudier, medan utvecklingen vid ett flertal av landskapets cirka 160 gods bildar underlag för generaliserande analyser av gods¬driftens utveckling. Godsen var bostäder och statussymboler för adeln, men framförallt var de enheter inom ett produktionssystem. En stor del av Skånes befolkning var indraget i gods¬systemet. Godsdriftens organisering hade stor betydelse för landskapets ekonomiska utveckling, men också för böndernas sociala ställning. I boken visas att storgods¬driften blev allt mer dominerande vid de skånska godsen. Speciellt under 1800-talets första hälft ledde detta till en feodal rekyl i arbetsorganisationen, med en ökning av böndernas och husmännens dagsverks-skyldighet. Samtidigt växte emellertid en ny typ av lantliga lönearbetare fram statarna.
