Obstetriska instrument. En historia om gamla förlossningsinstrument i Medicinhistoriska museet i Uppsala är den första studien av Sveriges mest omfattande samling av tänger och andra instrument som använts i samband med förlossningar. Samlingen byggdes upp av Magnus Retzius, professor i obstetrik vid Karolinska institutet, och såldes 1862 till kirurgiska kliniken i Uppsala. Senare har andra personer kompletterat samlingen med nyare instrument.

Bo S. Lindberg beskriver de olika instrumenten och berättar historien om deras tillkomst och upphovsmän när dessa kunnat identifieras. Tillsammans med nytagna fotografier av alla instrument visas många illustrationer av dem ur upphovsmännens originalpublikationer.

Instrumenten blir en påminnelse om de svåra lidanden födande kvinnor måste ha utsatts för när bäckenet var för trångt eller barnet för stort. Genom samlingen ges en intressant bild av obstetrikens utveckling från 1600-talet fram till mitten av 1900-talet.

Obstetriska instrument. En historia om gamla förlossningsinstrument i Medicinhistoriska museet i Uppsala är den första studien av Sveriges mest omfattande samling av tänger och andra instrument som använts i samband med förlossningar. Samlingen byggdes upp av Magnus Retzius, professor i obstetrik vid Karolinska institutet, och såldes 1862 till kirurgiska kliniken i Uppsala. Senare har andra personer kompletterat samlingen med nyare instrument.

Bo S. Lindberg beskriver de olika instrumenten och berättar historien om deras tillkomst och upphovsmän när dessa kunnat identifieras. Tillsammans med nytagna fotografier av alla instrument visas många illustrationer av dem ur upphovsmännens originalpublikationer.

Instrumenten blir en påminnelse om de svåra lidanden födande kvinnor måste ha utsatts för när bäckenet var för trångt eller barnet för stort. Genom samlingen ges en intressant bild av obstetrikens utveckling från 1600-talet fram till mitten av 1900-talet.

Obstetriska instrument. En historia om gamla förlossningsinstrument i Medicinhistoriska museet i Uppsala är den första studien av Sveriges mest omfattande samling av tänger och andra instrument som använts i samband med förlossningar. Samlingen byggdes upp av Magnus Retzius, professor i obstetrik vid Karolinska institutet, och såldes 1862 till kirurgiska kliniken i Uppsala. Senare har andra personer kompletterat samlingen med nyare instrument.

Bo S. Lindberg beskriver de olika instrumenten och berättar historien om deras tillkomst och upphovsmän när dessa kunnat identifieras. Tillsammans med nytagna fotografier av alla instrument visas många illustrationer av dem ur upphovsmännens originalpublikationer.

Instrumenten blir en påminnelse om de svåra lidanden födande kvinnor måste ha utsatts för när bäckenet var för trångt eller barnet för stort. Genom samlingen ges en intressant bild av obstetrikens utveckling från 1600-talet fram till mitten av 1900-talet.