År 1919 beslöt två borgarkvinnor att grunda ett kulturellt damsällskap. Det fick namnet Concordia – endräkt.

Hundra år senare tecknas dess historia. Arton skribenter följer skilda trådar ur Concordias förflutna och berättar om kvinnans väg från hemmafru till yrkeskvinna, om mötesplatser och måltider, om konsternas plats i sällskapet, om egna upplevelser. Dessutom uppmärksammas ett antal särskilt bemärkta medlemmar inom politik, akademi och konstnärsvärld. Av dessa levnadsöden vävs en gobeläng över nittonhundratalets kvinnohistoria – vida mer färg-skimrande än många jubileumsskrifters gråa sjalar.

År 1919 beslöt två borgarkvinnor att grunda ett kulturellt damsällskap. Det fick namnet Concordia – endräkt.

Hundra år senare tecknas dess historia. Arton skribenter följer skilda trådar ur Concordias förflutna och berättar om kvinnans väg från hemmafru till yrkeskvinna, om mötesplatser och måltider, om konsternas plats i sällskapet, om egna upplevelser. Dessutom uppmärksammas ett antal särskilt bemärkta medlemmar inom politik, akademi och konstnärsvärld. Av dessa levnadsöden vävs en gobeläng över nittonhundratalets kvinnohistoria – vida mer färg-skimrande än många jubileumsskrifters gråa sjalar.

År 1919 beslöt två borgarkvinnor att grunda ett kulturellt damsällskap. Det fick namnet Concordia – endräkt.

Hundra år senare tecknas dess historia. Arton skribenter följer skilda trådar ur Concordias förflutna och berättar om kvinnans väg från hemmafru till yrkeskvinna, om mötesplatser och måltider, om konsternas plats i sällskapet, om egna upplevelser. Dessutom uppmärksammas ett antal särskilt bemärkta medlemmar inom politik, akademi och konstnärsvärld. Av dessa levnadsöden vävs en gobeläng över nittonhundratalets kvinnohistoria – vida mer färg-skimrande än många jubileumsskrifters gråa sjalar.