-
Lite seg.
Boken känns som en transportsträcka till en bok tre. Måste det alltid vara 3? Eller? Varken spännande, överraskande eller inspirerande.
-
lättläst feelgood roman
En bok att läsa i hängmattan, kräver ingen intellektuell insats men ger en god eftersmak och har humoristiska och självkritiska inslag. Kunde kanske ha kortats av något
-
Tramsig
Vilket dravel! En kvinna 50+ som sitter på tunnelbanan och låtsaspratar i mobilen med en person som dessutom är död! Skulle det vara roligt? Otroligt tramsig bok, det sämsta jag läst på mycket länge!
-
Efterlängtad uppföljare
Emma Hamberg skriver väldigt fängslande och man känner med Anjeta
Perfekt blandning av glädje och sorg
Man blir vän med hela gänget och vill veta allt
Läs och njut
-
Besviken
Hade väntat mig mer av denna uppföljare då jag tyckte mycket om den första boken. Känns långtråkig och berättelsen tar aldrig riktigt fart. Synd då jag väntat på att läsa vidare om Agneta och hennes liv.
-
Inte lika bra som Je m'appelle Agneta
Lite tråkigare, hade inte samma nyhetens behag som den förra boken men en stunds avkoppling gav den. Passar bra i sommarens hängmatta. Tack.
-
En blek fortsättning!
Tyckte väldigt mycket om första boken " au Renoir Agneta".Nu kändes det som en blek fortsättning, som bara kändes jobbig att läsa.