Snön faller obevekligt över ett mörkt Paris. I skuggan av kyrkogårdsmuren sitter en grupp män försjunkna i vin och tärningsspel, medan kylan tränger in genom väggarna och döden väntar utanför.

Magister Francis Villon är inte som de andra. Han är en poet med vassa fingrar och en febrig rastlöshet, en man som balanserar mellan sin fattigdom och sin förmåga att se världen med en både skarp och cynisk blick. När tärningsspelet plötsligt slutar i ett våldsamt dråp, splittras sällskapet och Villon kastas ut i den bitande novembernatten. Med staden som en vit och tyst kuliss tvingas han navigera mellan livsfara, desperata försök att finna värme och en gnagande rädsla för galgbacken i Montfaucon.

Denna moderna och lättillgängliga utgåva fångar den råa atmosfären i 1450-talets Frankrike med en språklig precision som gör historien lika närvarande idag som när den först skrevs. Det är en berättelse om utsatthet, moraliska gråzoner och den ständiga kampen för att överleva ännu en timme när mörkret tätnar.

Villon vandrar genom Paris ödsliga gränder, där varje fotsteg lämnar spår i snön och varje möte kan bli det sista. Denna nyskapande tolkning av berättelsen skalar bort dammet från historien och låter läsaren känna kylan, hungern och den febriga desperation som driver huvudpersonen framåt mot en oviss gryning.