Högre utbildning och forskning är en av de samhällsarenor där kvinnors position radikalt har förändrats de senaste trettio åren. Kvinnor är inte länge en minoritet inom akademin i stort, sam­tidigt som män fortfarande dominerar på lednings­positioner och professors­tjänster. Andra minoritiserade grupper har också uppnått en större närvaro och synlighet. Policy för jämställdhet och mångfald är ofta centralt i universitetens framställning av sig själva som framgångsrika. "Att bryta innanförskapet" är en ansats att kritiskt granska och expandera vad jämställdhet och mångfald är och skulle kunna vara inom akademin. Forskare inom genusvetenskap, sociologi, socialt arbete och rättssociologi undersöker här kopp­lingar mellan kön, etnicitet, sexualitet, klass och makt, gränser och villkor för närvaro samt hur olika grupper av anställda erfar, namnger och tolkar sina positioner och möjligheter inom ramen för de akademiska strukturförändringarna. I antologins texter undersöker vi å ena sidan vem och vilka som problematiseras och ska åtgärdas i policy, samt vilken plats policy har inom forskningspolitik och inom organisationen. Å den andra lyfter vi fram underordnade gruppers erfarenheter av att jobba och verka inom akademin. En inkluderande under­ordning i förhållande till minoritiserade grupper är fortfarande en realitet på akademiska arbetsplatser och i vetenskapliga discipliner.

Högre utbildning och forskning är en av de samhällsarenor där kvinnors position radikalt har förändrats de senaste trettio åren. Kvinnor är inte länge en minoritet inom akademin i stort, sam­tidigt som män fortfarande dominerar på lednings­positioner och professors­tjänster. Andra minoritiserade grupper har också uppnått en större närvaro och synlighet. Policy för jämställdhet och mångfald är ofta centralt i universitetens framställning av sig själva som framgångsrika. "Att bryta innanförskapet" är en ansats att kritiskt granska och expandera vad jämställdhet och mångfald är och skulle kunna vara inom akademin. Forskare inom genusvetenskap, sociologi, socialt arbete och rättssociologi undersöker här kopp­lingar mellan kön, etnicitet, sexualitet, klass och makt, gränser och villkor för närvaro samt hur olika grupper av anställda erfar, namnger och tolkar sina positioner och möjligheter inom ramen för de akademiska strukturförändringarna. I antologins texter undersöker vi å ena sidan vem och vilka som problematiseras och ska åtgärdas i policy, samt vilken plats policy har inom forskningspolitik och inom organisationen. Å den andra lyfter vi fram underordnade gruppers erfarenheter av att jobba och verka inom akademin. En inkluderande under­ordning i förhållande till minoritiserade grupper är fortfarande en realitet på akademiska arbetsplatser och i vetenskapliga discipliner.