Den som slänger sitt skräp i närmaste gathörn eller dike gör sig skyldig till lättja. En harmlös förseelse kan tyckas, men sedd genom avfallshanteringens lins växer lättjan fort till en dödssynd som skadar andras liv och hälsa. Att gömma och glömma sopor har alltid varit en praktik som kan få ödesdigra konsekvenser. Tunnor med gift som grävs ner börjar förr eller senare läcka. Att skeppa avfall till länder där billig arbetskraft rensar skräp under omänskliga förhållanden flyttar problemen längre bort, men minskar inte synden. Och en övertro på att teknik kan omvandla sopor till nyttigheter riskerar att öka lättjan.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2023 bidrar sju forskare med essäer på temat Dödssynderna i vår tid, i form av häften som samlas i en box. Essäerna finns även som pdf-filer för fri nedladdning från RJ:s hemsida. I boxens sjätte häfte ger etnologen Lynn Åkesson en rad exempel på hur lättjan präglar vårt förhållande till avfall och visar med smärtsam tydlighet att vi inte kan fortsätta sopa skräp under mattan eller likgiltigt titta bort.

Lynn Åkesson är professor i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Hennes forskning handlar om hur människor tänker om och hanterar avfall, om hur känslor inför smuts och orenhet påverkar både praktik och teknik. Hon har även forskat om genetik och genteknik samt livscykelsritualer i form av död, sorg och begravning. Till och med 2022 var Åkesson verksamhetsledare för den akademiska tankesmedjan LU Futura vid Lunds universitet. Här samlades forskare och studenter från universitetets samtliga fakulteter för att arbeta med aktuella framtidsfrågor. Resultaten är under utgivning i boken Framtidskompasser.

Den som slänger sitt skräp i närmaste gathörn eller dike gör sig skyldig till lättja. En harmlös förseelse kan tyckas, men sedd genom avfallshanteringens lins växer lättjan fort till en dödssynd som skadar andras liv och hälsa. Att gömma och glömma sopor har alltid varit en praktik som kan få ödesdigra konsekvenser. Tunnor med gift som grävs ner börjar förr eller senare läcka. Att skeppa avfall till länder där billig arbetskraft rensar skräp under omänskliga förhållanden flyttar problemen längre bort, men minskar inte synden. Och en övertro på att teknik kan omvandla sopor till nyttigheter riskerar att öka lättjan.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2023 bidrar sju forskare med essäer på temat Dödssynderna i vår tid, i form av häften som samlas i en box. Essäerna finns även som pdf-filer för fri nedladdning från RJ:s hemsida. I boxens sjätte häfte ger etnologen Lynn Åkesson en rad exempel på hur lättjan präglar vårt förhållande till avfall och visar med smärtsam tydlighet att vi inte kan fortsätta sopa skräp under mattan eller likgiltigt titta bort.

Lynn Åkesson är professor i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Hennes forskning handlar om hur människor tänker om och hanterar avfall, om hur känslor inför smuts och orenhet påverkar både praktik och teknik. Hon har även forskat om genetik och genteknik samt livscykelsritualer i form av död, sorg och begravning. Till och med 2022 var Åkesson verksamhetsledare för den akademiska tankesmedjan LU Futura vid Lunds universitet. Här samlades forskare och studenter från universitetets samtliga fakulteter för att arbeta med aktuella framtidsfrågor. Resultaten är under utgivning i boken Framtidskompasser.

Den som slänger sitt skräp i närmaste gathörn eller dike gör sig skyldig till lättja. En harmlös förseelse kan tyckas, men sedd genom avfallshanteringens lins växer lättjan fort till en dödssynd som skadar andras liv och hälsa. Att gömma och glömma sopor har alltid varit en praktik som kan få ödesdigra konsekvenser. Tunnor med gift som grävs ner börjar förr eller senare läcka. Att skeppa avfall till länder där billig arbetskraft rensar skräp under omänskliga förhållanden flyttar problemen längre bort, men minskar inte synden. Och en övertro på att teknik kan omvandla sopor till nyttigheter riskerar att öka lättjan.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2023 bidrar sju forskare med essäer på temat Dödssynderna i vår tid, i form av häften som samlas i en box. Essäerna finns även som pdf-filer för fri nedladdning från RJ:s hemsida. I boxens sjätte häfte ger etnologen Lynn Åkesson en rad exempel på hur lättjan präglar vårt förhållande till avfall och visar med smärtsam tydlighet att vi inte kan fortsätta sopa skräp under mattan eller likgiltigt titta bort.

Lynn Åkesson är professor i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Hennes forskning handlar om hur människor tänker om och hanterar avfall, om hur känslor inför smuts och orenhet påverkar både praktik och teknik. Hon har även forskat om genetik och genteknik samt livscykelsritualer i form av död, sorg och begravning. Till och med 2022 var Åkesson verksamhetsledare för den akademiska tankesmedjan LU Futura vid Lunds universitet. Här samlades forskare och studenter från universitetets samtliga fakulteter för att arbeta med aktuella framtidsfrågor. Resultaten är under utgivning i boken Framtidskompasser.