Kullaberg är Kullabygdens kännemärke, blickfånget där urberget reser sig mot öppen himmel och vidsträckt hav. Vid horisonten möts Öresund och Kattegatt. Detta stenmassiv har en geologi som går mångmiljoner år tillbaka. I skuggan av den väldiga klippformationen breder kulturlandskapet ut sig i all sin variationsrikedom. En jordbruksbygd, inbäddad i skog och äng, som vetter mot den kustnära buskvegetationen och de långgrunda stränderna. En idealisk miljö för det rika fågellivet och den unika floran. I havet där utanför har tumlarna återvänt bland all fisk som fortfarande ger sin näring till småhamnarna. I forna tider ankrade här långväga sjöfarare med kryddor i lasten, avgörande för vår inhemska matkultur.  

Till naturrikedomen hör leran, ursprungligen en slaggprodukt vid stenkolsbrytningen, men guld värd för framställningen av tegel och bruksföremål. Vid Höganäsbolaget formades, glaserades och brändes de berömda höganäskrusen. Men där fostrades också bland de anställda en keramikens mästare som Åke Holm, han som förädlade det lokala hantverket till egensinnig skulptural konst.  

Bildkonst och ordkonst i vid mening hör till Kullabygdens kulturtradition. Den mest berömde bygdens son var särlingen, allkonstnären och folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgren. När hans 1800-tal gick över i 1900-tal upplevde trakten det moderna badlivets glansperiod med tillresande konstnärer och författare från när och fjärran. Med pensel eller penna fann man här sitt artisteri inspirerat och sin skaparlust stimulerad av natur och sällskapsliv. I raden av sekelskiftets friluftsmålare fanns Elisabeth Keyser, en kvinnlig pionjär från Paris. Bland de samtida författarna sökte Selma Lagerlöf sin skrivro i samma omgivning som August Strindberg upplevde som förhäxad . Med tre av Ingmar Bergmans filmer kom Kullabygden att gå till filmhistorien med sina symboliskt laddade scenerier i klipporna vid havet och det mäktiga Kullaberg i fonden.    

Antologin Kullabygden: Naturrikedom och kulturtradition är ett resultat av ett symposium på Krapperups borg med forskare från naturvetenskap och humaniora under temat "Natur och kultur i Kullabygd". Redaktörer: Johan Stenström och Anders Palm.

Medverkande författare:

Linda Fagerström

Karin Gustavsson

Erik Hedling

Kristina Jennbert

Leif Johansson

Håkan Jönsson

Åke Lindström

Anders Palm

Henrik Ranby

Johanna Stedt

Henry Svensson

Håkan Wallander

Eva Öhrström

Kullaberg är Kullabygdens kännemärke, blickfånget där urberget reser sig mot öppen himmel och vidsträckt hav. Vid horisonten möts Öresund och Kattegatt. Detta stenmassiv har en geologi som går mångmiljoner år tillbaka. I skuggan av den väldiga klippformationen breder kulturlandskapet ut sig i all sin variationsrikedom. En jordbruksbygd, inbäddad i skog och äng, som vetter mot den kustnära buskvegetationen och de långgrunda stränderna. En idealisk miljö för det rika fågellivet och den unika floran. I havet där utanför har tumlarna återvänt bland all fisk som fortfarande ger sin näring till småhamnarna. I forna tider ankrade här långväga sjöfarare med kryddor i lasten, avgörande för vår inhemska matkultur.  

Till naturrikedomen hör leran, ursprungligen en slaggprodukt vid stenkolsbrytningen, men guld värd för framställningen av tegel och bruksföremål. Vid Höganäsbolaget formades, glaserades och brändes de berömda höganäskrusen. Men där fostrades också bland de anställda en keramikens mästare som Åke Holm, han som förädlade det lokala hantverket till egensinnig skulptural konst.  

Bildkonst och ordkonst i vid mening hör till Kullabygdens kulturtradition. Den mest berömde bygdens son var särlingen, allkonstnären och folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgren. När hans 1800-tal gick över i 1900-tal upplevde trakten det moderna badlivets glansperiod med tillresande konstnärer och författare från när och fjärran. Med pensel eller penna fann man här sitt artisteri inspirerat och sin skaparlust stimulerad av natur och sällskapsliv. I raden av sekelskiftets friluftsmålare fanns Elisabeth Keyser, en kvinnlig pionjär från Paris. Bland de samtida författarna sökte Selma Lagerlöf sin skrivro i samma omgivning som August Strindberg upplevde som förhäxad . Med tre av Ingmar Bergmans filmer kom Kullabygden att gå till filmhistorien med sina symboliskt laddade scenerier i klipporna vid havet och det mäktiga Kullaberg i fonden.    

Antologin Kullabygden: Naturrikedom och kulturtradition är ett resultat av ett symposium på Krapperups borg med forskare från naturvetenskap och humaniora under temat "Natur och kultur i Kullabygd". Redaktörer: Johan Stenström och Anders Palm.

Medverkande författare:

Linda Fagerström

Karin Gustavsson

Erik Hedling

Kristina Jennbert

Leif Johansson

Håkan Jönsson

Åke Lindström

Anders Palm

Henrik Ranby

Johanna Stedt

Henry Svensson

Håkan Wallander

Eva Öhrström

Kullaberg är Kullabygdens kännemärke, blickfånget där urberget reser sig mot öppen himmel och vidsträckt hav. Vid horisonten möts Öresund och Kattegatt. Detta stenmassiv har en geologi som går mångmiljoner år tillbaka. I skuggan av den väldiga klippformationen breder kulturlandskapet ut sig i all sin variationsrikedom. En jordbruksbygd, inbäddad i skog och äng, som vetter mot den kustnära buskvegetationen och de långgrunda stränderna. En idealisk miljö för det rika fågellivet och den unika floran. I havet där utanför har tumlarna återvänt bland all fisk som fortfarande ger sin näring till småhamnarna. I forna tider ankrade här långväga sjöfarare med kryddor i lasten, avgörande för vår inhemska matkultur.  

Till naturrikedomen hör leran, ursprungligen en slaggprodukt vid stenkolsbrytningen, men guld värd för framställningen av tegel och bruksföremål. Vid Höganäsbolaget formades, glaserades och brändes de berömda höganäskrusen. Men där fostrades också bland de anställda en keramikens mästare som Åke Holm, han som förädlade det lokala hantverket till egensinnig skulptural konst.  

Bildkonst och ordkonst i vid mening hör till Kullabygdens kulturtradition. Den mest berömde bygdens son var särlingen, allkonstnären och folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgren. När hans 1800-tal gick över i 1900-tal upplevde trakten det moderna badlivets glansperiod med tillresande konstnärer och författare från när och fjärran. Med pensel eller penna fann man här sitt artisteri inspirerat och sin skaparlust stimulerad av natur och sällskapsliv. I raden av sekelskiftets friluftsmålare fanns Elisabeth Keyser, en kvinnlig pionjär från Paris. Bland de samtida författarna sökte Selma Lagerlöf sin skrivro i samma omgivning som August Strindberg upplevde som förhäxad . Med tre av Ingmar Bergmans filmer kom Kullabygden att gå till filmhistorien med sina symboliskt laddade scenerier i klipporna vid havet och det mäktiga Kullaberg i fonden.    

Antologin Kullabygden: Naturrikedom och kulturtradition är ett resultat av ett symposium på Krapperups borg med forskare från naturvetenskap och humaniora under temat "Natur och kultur i Kullabygd". Redaktörer: Johan Stenström och Anders Palm.

Medverkande författare:

Linda Fagerström

Karin Gustavsson

Erik Hedling

Kristina Jennbert

Leif Johansson

Håkan Jönsson

Åke Lindström

Anders Palm

Henrik Ranby

Johanna Stedt

Henry Svensson

Håkan Wallander

Eva Öhrström