Symposier på Krapperups borg - Böcker

Samhörigheten mellan musik och politik har alltid varit stor. Musiken har brukats för att försvara det bestående och i lika hög grad varit ett medel för opposition och omvandling. Inom kyrkan förstod man tidigt vikten av att använda musik i liturgin. Europas furste- och kungahov understödde tidens kompositörer och musiker och musiken gav så sin glans åt makthavarna. I de många europeiska krigen kunde pukor och trumpeter höras över krigslarmet som signaler och till ordergivning. Under 1800-talet fick nationalhymnerna stor symbolisk betydelse som manifestation för staternas uppkomst och fortbestånd.  

I antologin Musik och politik speglas musikens politiska kraft i femton studier, från antik till nutid. Här åskådliggörs hur en enskild musiker agerade i det nazistiska Tyskland eller hur underhållningsindustrin i Hollywood med raffinerade musikaliska medel kunde anlägga moteld mot nazismen. I andra fall belyses hur den östtyska kommunistdiktaturen använde musiken i propagandasyfte eller vilken sorts musik som favoriserades under den kinesiska kulturrevolutionens år. Operakonsten har under sin 400-åriga historia brukats politiskt, en variationsrik tradition som återspeglas i flera av studierna. Med radikalt andra uttrycksmedel förmedlas det politiska budskapet i 1970-talets proggmusik. Ett par av vår egen samtids tonsättare reflekterar i sina texter över den egna praktiken och sitt förhållande till politiken. Antologin, som har sitt ursprung i Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsens elfte symposium på Krapperups borg 2018, ger ett brett spektrum av skiftande aspekter på relationen mellan musik och politik.  

Redaktörer: Anders Palm, seniorprofessor i litteraturvetenskap och medicinsk humaniora, och Johan Stenström, professor em. i litteraturvetenskap, båda vid Lunds universitet.  

Medverkande författare: Göran Bexell · Martina Björk · Magnar Breivik · Britta Byström · Hans Gefors · Anders Jarlert · Kalle Lind · Marie-Louise Rodén · Henrik Rosengren · Michael Schoenhals · Eva-Britta Ståhl · Björn Sundberg · Anders Wiklund ·

Kullaberg är Kullabygdens kännemärke, blickfånget där urberget reser sig mot öppen himmel och vidsträckt hav. Vid horisonten möts Öresund och Kattegatt. Detta stenmassiv har en geologi som går mångmiljoner år tillbaka. I skuggan av den väldiga klippformationen breder kulturlandskapet ut sig i all sin variationsrikedom. En jordbruksbygd, inbäddad i skog och äng, som vetter mot den kustnära buskvegetationen och de långgrunda stränderna. En idealisk miljö för det rika fågellivet och den unika floran. I havet där utanför har tumlarna återvänt bland all fisk som fortfarande ger sin näring till småhamnarna. I forna tider ankrade här långväga sjöfarare med kryddor i lasten, avgörande för vår inhemska matkultur.  

Till naturrikedomen hör leran, ursprungligen en slaggprodukt vid stenkolsbrytningen, men guld värd för framställningen av tegel och bruksföremål. Vid Höganäsbolaget formades, glaserades och brändes de berömda höganäskrusen. Men där fostrades också bland de anställda en keramikens mästare som Åke Holm, han som förädlade det lokala hantverket till egensinnig skulptural konst.  

Bildkonst och ordkonst i vid mening hör till Kullabygdens kulturtradition. Den mest berömde bygdens son var särlingen, allkonstnären och folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgren. När hans 1800-tal gick över i 1900-tal upplevde trakten det moderna badlivets glansperiod med tillresande konstnärer och författare från när och fjärran. Med pensel eller penna fann man här sitt artisteri inspirerat och sin skaparlust stimulerad av natur och sällskapsliv. I raden av sekelskiftets friluftsmålare fanns Elisabeth Keyser, en kvinnlig pionjär från Paris. Bland de samtida författarna sökte Selma Lagerlöf sin skrivro i samma omgivning som August Strindberg upplevde som förhäxad . Med tre av Ingmar Bergmans filmer kom Kullabygden att gå till filmhistorien med sina symboliskt laddade scenerier i klipporna vid havet och det mäktiga Kullaberg i fonden.    

Antologin Kullabygden: Naturrikedom och kulturtradition är ett resultat av ett symposium på Krapperups borg med forskare från naturvetenskap och humaniora under temat "Natur och kultur i Kullabygd". Redaktörer: Johan Stenström och Anders Palm.

Medverkande författare:

Linda Fagerström

Karin Gustavsson

Erik Hedling

Kristina Jennbert

Leif Johansson

Håkan Jönsson

Åke Lindström

Anders Palm

Henrik Ranby

Johanna Stedt

Henry Svensson

Håkan Wallander

Eva Öhrström