Forskarna Jonas Alwall och Balli Lelinge från Malmö högskola har under ett helt år följt verksamheten på Ängsdals skolor: observerat, intervjuat personal, skolungdomar och vårdnadshavare samt genomfört en enkätundersökning med avgångselever. Bilden som tecknas är mångfacetterad. Med en kritisk blick studeras vad ett entreprenöriellt förhållningssätt egentligen kan betyda i ett skol- och förskolesammanhang. Erfarenheterna från Ängsdal relateras till tidigare forskning och teoretiska perspektiv på entreprenöriellt lärande. Konceptet är förhållandevis nytt i diskussionen om den svenska skolan, dess verksamheter och mål, men utgör dess innehåll egentligen något nytt eller handlar det om ett aktivitets- och relationsbaserat lärande i mer etablerad form? Hur relaterar ett entreprenöriellt lärande till skolans och förskolans läroplaner, värdegrund och demokratiuppdrag? Och vad betyder ett entreprenöriellt lärande i just denna skol- och förskolemiljö? Hur ser fortsättningen på den väg som Ängsdals skolor har slagit in på ut? Dessa är några av de frågor som diskuteras i studien.

Forskarna Jonas Alwall och Balli Lelinge från Malmö högskola har under ett helt år följt verksamheten på Ängsdals skolor: observerat, intervjuat personal, skolungdomar och vårdnadshavare samt genomfört en enkätundersökning med avgångselever. Bilden som tecknas är mångfacetterad. Med en kritisk blick studeras vad ett entreprenöriellt förhållningssätt egentligen kan betyda i ett skol- och förskolesammanhang. Erfarenheterna från Ängsdal relateras till tidigare forskning och teoretiska perspektiv på entreprenöriellt lärande. Konceptet är förhållandevis nytt i diskussionen om den svenska skolan, dess verksamheter och mål, men utgör dess innehåll egentligen något nytt eller handlar det om ett aktivitets- och relationsbaserat lärande i mer etablerad form? Hur relaterar ett entreprenöriellt lärande till skolans och förskolans läroplaner, värdegrund och demokratiuppdrag? Och vad betyder ett entreprenöriellt lärande i just denna skol- och förskolemiljö? Hur ser fortsättningen på den väg som Ängsdals skolor har slagit in på ut? Dessa är några av de frågor som diskuteras i studien.

Forskarna Jonas Alwall och Balli Lelinge från Malmö högskola har under ett helt år följt verksamheten på Ängsdals skolor: observerat, intervjuat personal, skolungdomar och vårdnadshavare samt genomfört en enkätundersökning med avgångselever. Bilden som tecknas är mångfacetterad. Med en kritisk blick studeras vad ett entreprenöriellt förhållningssätt egentligen kan betyda i ett skol- och förskolesammanhang. Erfarenheterna från Ängsdal relateras till tidigare forskning och teoretiska perspektiv på entreprenöriellt lärande. Konceptet är förhållandevis nytt i diskussionen om den svenska skolan, dess verksamheter och mål, men utgör dess innehåll egentligen något nytt eller handlar det om ett aktivitets- och relationsbaserat lärande i mer etablerad form? Hur relaterar ett entreprenöriellt lärande till skolans och förskolans läroplaner, värdegrund och demokratiuppdrag? Och vad betyder ett entreprenöriellt lärande i just denna skol- och förskolemiljö? Hur ser fortsättningen på den väg som Ängsdals skolor har slagit in på ut? Dessa är några av de frågor som diskuteras i studien.