Med A Theory of Justice, som utkom 1971, initierade John Rawls en omfattande politisk-filosofisk debatt om vad rättvisan kräver av samhällets grundinstitutioner. Till denna debatt har Rawls själv bidragit genom fortlöpande preciseringar och omformuleringar av grundidéerna i sin teori om »justice as fairness», rättvisa som det rimliga eller skäliga. I den ena av bokens två artiklar ? »Idén om offentligt förnuft» ? lägger Rawls fram sina tankar om hur vi som medlemmar av ett demokratiskt samhälle bör rättfärdiga politiska krav i förhållande till varandra och hur en konsensus kring grundläggande rättviseprinciper kan uppnås trots en ofrånkomlig värdepluralism. I den titelgivande artikeln använder Rawls sin rättviseteori på världssamhället ? eller med hans uttryck »folksamfundet» ? och utvecklar en »realistisk utopi», principer för en »folkens rätt» som kan och bör kunna vinna uppslutning i form av en global »överlappande konsensus». Han diskuterar hur de mänskliga rättigheterna skall förstås, hur det han kallar »laglösa regimer» skall behandlas under en »folkens rätt» och vilka förpliktelser de rika länderna har gentemot de fattiga.

Med A Theory of Justice, som utkom 1971, initierade John Rawls en omfattande politisk-filosofisk debatt om vad rättvisan kräver av samhällets grundinstitutioner. Till denna debatt har Rawls själv bidragit genom fortlöpande preciseringar och omformuleringar av grundidéerna i sin teori om »justice as fairness», rättvisa som det rimliga eller skäliga. I den ena av bokens två artiklar ? »Idén om offentligt förnuft» ? lägger Rawls fram sina tankar om hur vi som medlemmar av ett demokratiskt samhälle bör rättfärdiga politiska krav i förhållande till varandra och hur en konsensus kring grundläggande rättviseprinciper kan uppnås trots en ofrånkomlig värdepluralism. I den titelgivande artikeln använder Rawls sin rättviseteori på världssamhället ? eller med hans uttryck »folksamfundet» ? och utvecklar en »realistisk utopi», principer för en »folkens rätt» som kan och bör kunna vinna uppslutning i form av en global »överlappande konsensus». Han diskuterar hur de mänskliga rättigheterna skall förstås, hur det han kallar »laglösa regimer» skall behandlas under en »folkens rätt» och vilka förpliktelser de rika länderna har gentemot de fattiga.

Med A Theory of Justice, som utkom 1971, initierade John Rawls en omfattande politisk-filosofisk debatt om vad rättvisan kräver av samhällets grundinstitutioner. Till denna debatt har Rawls själv bidragit genom fortlöpande preciseringar och omformuleringar av grundidéerna i sin teori om »justice as fairness», rättvisa som det rimliga eller skäliga. I den ena av bokens två artiklar ? »Idén om offentligt förnuft» ? lägger Rawls fram sina tankar om hur vi som medlemmar av ett demokratiskt samhälle bör rättfärdiga politiska krav i förhållande till varandra och hur en konsensus kring grundläggande rättviseprinciper kan uppnås trots en ofrånkomlig värdepluralism. I den titelgivande artikeln använder Rawls sin rättviseteori på världssamhället ? eller med hans uttryck »folksamfundet» ? och utvecklar en »realistisk utopi», principer för en »folkens rätt» som kan och bör kunna vinna uppslutning i form av en global »överlappande konsensus». Han diskuterar hur de mänskliga rättigheterna skall förstås, hur det han kallar »laglösa regimer» skall behandlas under en »folkens rätt» och vilka förpliktelser de rika länderna har gentemot de fattiga.